Frukt och grönsaker varje dag och mindre salt i maten – det visar resultat från Riksmaten småbarn och Matkorgen
2024-12-17
Under hösten har Livsmedelsverket publicerat två omfattande rapporter med resultat från våra två undersökningar Riksmaten småbarn och Matkorgen. Dessa besvarar bland annat frågor om hur mycket grönsaker och sötsaker småbarn äter, hur mycket PFAS vi får i oss från maten och hur dioxin-innehållet förändras i vår mat över tid.
Riksmaten småbarn
Riksmaten småbarn har samlat in information om matvanor bland 1,5-åringar och 4-åringar i hela Sverige. Även barn som är nio månader har undersökts och resultaten för dessa kommer under 2025. Det är första gången matvanorna hos barn under 4 år undersökts, vilket gör resultaten unika. 4-åringars matvanor undersöktes senast 2003.
Resultaten visar bland annat att:
- De flesta äter grönsaker eller frukt varje dag, i snitt cirka 275 gram per dag. 1,5-åringarna äter relativt sett mer frukt och grönt än 4-åringarna, i och med att frukt och grönt står för en större del av deras mat än 4-åringarnas. Färre än en av tio av barnen når rekommendationen på 400 gram per dag.
- Många av barnen äter mer rött kött och chark än vad som är hälsosamt. Framför allt äter många barn betydligt mer chark, exempelvis korv, än vad som är nyttigt. Hälften av 1,5-åringarna och 65 procent av 4-åringarna äter mer än 350 gram rött kött och chark per vecka.
- 15 procent av 4-åringarnas energiintag kommer från godis, kakor, söta drycker och snacks. Det är betydligt mer än 1,5-åringarna som får fem procent av sin energi därifrån.
- Barnen får generellt i sig tillräckligt av de näringsämnen de behöver och risken för brist på vitaminer eller mineraler bedöms vara liten. De flesta barn äter dock för mycket mättat fett och för mycket salt. Sex procent av de barn som lämnade blodprov hade järnbrist, vilket är precis över gränsen för när WHO bedömer förekomsten som ett milt folkhälsoproblem.
- Det finns socioekonomiska skillnader i matvanorna redan bland småbarnen. Barn till föräldrar med kortare utbildning äter mer kött och chark och oftare godis än barn till föräldrar med längre utbildning.
- Fyraåringars matvanor verkar ha förbättrats jämfört med för tjugo år sedan, även om jämförelser till viss del begränsas av metodskillnader. Barnen äter mer grönsaker och frukt, och mindre rött kött och sötsaker än tidigare.
Läs hela rapporten här:
Matkorgen
Matkorgsundersökningarna ger en övergripande bild över hur mycket näringsämnen som den svenska befolkningen får i sig via maten men också hur mycket vi får i oss av ämnen som kan vara skadliga. Undersökningarna analyserar innehållet i en typisk svensk "matkorg” baserat på en teoretisk genomsnittskonsumtion. Matkorgen undersöker också hur intagen av dessa ämnen förändras över tid, sedan 1999 då den första undersökningen gjordes.
Resultaten visar bland annat att:
- Medelintaget av de flesta näringsämnen, vitaminer och mineraler är tillräckligt och att intaget av de flesta oönskade ämnen ligger på en nivå som inte tyder på någon hälsorisk i befolkningen.
- När intaget av olika ämnen rankas utifrån hur stor risk det innebär för hälsan kommer salt och dioxiner högst. Även om intagen av salt och dioxiner är för höga ses glädjande nog att de har minskat sedan tidigare matkorgsundersökningar.
- Intagen av mättat fett och salt var för höga jämfört med vad som rekommenderas.
- Intaget av dioxiner var också för högt jämfört med referensvärdet för när intaget kan innebära en hälsorisk på lång sikt.
- Intagen av kadmium och oorganisk arsenik låg nära sina referensvärden för när de kan innebära en hälsorisk. Intagen var de högsta som setts i en matkorgsundersökning.
- Intaget av PFAS minskar och intaget av PFAS-4 (summan av de fyra PFAS-substanserna) låg under Efsas tolerabla veckointag.
- Trots att Matkorgen underskattar halterna av akrylamid, eftersom maten inte tillagas, var exponeringen hög på befolkningsnivå och innebär en ökad risk för negativa hälsoeffekter.
- Intagen av följande ämnen hade säkerhetsmarginal till sina referensvärden, vilket innebär att de inte utgör någon risk för hälsan hos medelkonsumenter: kvicksilver, bly, klororganiska bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel, klorparaffiner, fosforbaserade flamskyddsmedel, mjukgörare, glycidylestrar, 3-MCPD och polycykliska aromatiska kolväten.
Läs hela rapporten här:
