Mjölk och laktos – allergener att tänka på för företag

Allergi mot mjölkprotein

Mjölkproteinallergi kan ge symtom som astma, magont, kräkningar och hudreaktioner. Även anafylaxi (allergisk chock) kan orsakas av mjölk och det finns dödsfall rapporterade mot mjölk. En svår allergisk reaktion kan utlösas även av små mängder mjölk. Vid allergi mot mjölk reagerar man på proteinerna i mjölken. 

Laktosintolerans

Laktos (mjölksocker) finns naturligt i all mjölk inklusive komjölk, bröstmjölk och fårmjölk. Den som är laktosintolerant har brist på ett enzym, laktas, som behövs för att bryta ned laktos i tarmen. Laktasbristen leder till att laktosen bryts ner av bakterier i tjocktarmen, vilket orsakar magsmärtor, gasbildning och diarré. Känsligheten för laktos är individuell, men de flesta tål små mängder laktos, motsvarande cirka 1 dl mjölk per dag. Det finns regler och gränsvärden för påståenden om laktosfritt och laktosreducerat.

Mjölk är en mycket vanlig ingrediens

Mjölk är en mycket vanlig ingrediens i flera olika sorters livsmedel. Mjölk förekommer ofta i livsmedel som färdigrätter inklusive korv och köttbullar. Mjölk är även en vanlig ingrediens i konditorivaror, matbröd och choklad. Mörk choklad är ofta kontaminerad med mjölk. Mycket höga halter har påvisats och det är viktigt att producenter som köper chokladråvara säkerställer innehållet (inklusive kontamination) på chokladråvaror genom exempelvis leverantörskontrakt och/eller analys.

Märkning/Information

För att underlätta för den som är allergisk och laktosintolerant måste det tydligt framgå av märkningen om ett förpackat livsmedel innehåller mjölk samt produkter därav. Reglerna finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011).

Från den 13 december 2014 ska även restauranger, och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad, kunna uppge om maten innehåller mjölk. De kan ge informationen muntligen eller skriftligen men får inte skylla på okunskap. Regler om detta står i Informationsförordningen samt Livsmedelsverkets föreskrift LIVSFS 2014:4.

Provtagning och analys av mjölkprotein och laktos

I Kontrollwiki finns mer information om vad man bör tänka på vid provtagning och analys av allergener. Ackrediterade analysmetoder ska användas i offentlig kontroll. Livsmedelsverket är ackrediterat för analys av mjölkproteinet kasein i livsmedel.

Kaseinerna är de dominerande proteinerna i mjölk och utgör cirka 80 procent av proteinerna. De är mycket värmestabila och analys av kasein är därför mest lämpligt för att analysera förekomst av mjölk/mjölkprotein. Detta under förutsättning att inte enbart rester av vasslefraktionen kan finnas i produkten. Vasslefraktionen utgör nämligen återstoden av mjölkproteinerna då kaseinerna har avlägsnats och de utgör cirka 20 procent av proteinerna i mjölk. Laktoglobulin är ett av proteinerna i vasslefraktionen. Laktoglobulin är inte så värmestabilt som kasein, men kan användas som komplement till kasein vid analys av livsmedel.

Känsliga kommersiella ELISA-testkit finns för analys av kasein och laktoglobulin. Kvantifieringsgränsen kan variera för olika testkit men är vanligtvis ca 0,5 mg mjölkprotein/kg.

För analys av kasein finns även så kallade snabbmetoder, baserade på en remsa, som doppas i ett extrakt av livsmedlet eller i ett extrakt av ett svabbprov. Sådana tester är kvalitativa, det vill säga anger bara om kasein finns eller inte finns i extraktet. Positiva resultat behöver ibland konfirmeras med kvantitativa metoder. Det är viktigt att kvalitativa testkit inte ger falskt negativa resultat.

Laktos kan kvantifieras med en enzymatisk metod. Kvantifieringsgränsen ligger strax under 100 mg/kg. Den enzymatiska metoden kan inte användas på produkter där laktas har tillsats för hydrolys av laktos. I sådana produkter kan kromatografiska (HPLC/GC) metoder användas. Analys av laktos ska användas just för att undersöka laktoshalten men inte för att analysera förekomst av mjölk. Detta för att metoder för analys av mjölkprotein är känsligare. Mjölkproteinallergiker är känsligare än laktosintoleranta och kan reagera på låga doser mjölkprotein (se tabell).

Allergiska reaktioner på mjölkprotein/Doser

Det är inte känt vilken som är den lägsta dosen mjölkprotein som kan utlösa en allergisk reaktion hos en känslig mjölkproteinallergiker. Dock finns det numera relativt mycket forskning om hur många allergiker som reagerar vid en viss dos mjölkprotein. Mer om detta står i riskvärderingsguiden, rapport L 2022 nr 13. Guiden underlättar bedömningar av allergirisker utifrån olika koncentrationer av mjölkprotein.

Livsmedelsverket har analyserat halten mjölkprotein i livsmedel som har orsakat allergiska reaktioner. Ett urval av dessa reaktioner presenteras i tabellen nedan. Exemplen syftar till att visa att reaktionerna har orsakats av olika sorters livsmedel och gett olika symtom. Kasein utgör cirka 80 procent av mjölkproteinerna.

 * Anafylaktisk reaktion innebär att den allergiske drabbas av en svår allergisk reaktion som ger symtom från flera organ. Minst ett av symtomen ska vara symtom från luftvägar, cirkulation och/eller kraftig allmänpåverkan för att klassas som anafylaxi (Uppgifter från Svensk Förening för Allergologi).

** Fatal anafylaxi innebär att chocktillståndet blir så allvarligt att den allergiske avlider