Kontroll på distans
Livsmedelsverket utvecklar möjligheten att utföra slaktkontroller på distans. Istället för att en officiell veterinär (OV) är på plats för besiktning ska kontroller, både före och efter slakt, kunna ske på distans via en digital lösning. På den här sidan kan du läsa mer om projektet Kontroll på distans.
Alla djur som slaktas för att konsumeras utanför djurägarens eget hushåll i Sverige ska kontrolleras på plats på ett slakteri av en officiell veterinär (OV) från Livsmedelsverket både före och efter slakt. Efter slakt eller vilthantering kan kontrollen i vissa fall göras av en officiell (OA).
Att göra köttkontroll på distans innebär att OV besiktar djuret före slakt samt slaktkroppen med organ efter slakt på distans med hjälp av digitala verktyg. En tekniker, anställd av slakteriet, skickar film i realtid till den officiella veterinären som alltså inte behöver vara på plats på slakteriet. OV instruerar via mobilen teknikern på plats om de praktiska momenten i besiktningen av djuret före slakt samt besiktningen av slaktkroppen och organ efter slakten.
För att köttkontroll med digital teknik ska kunna tas i bruk krävs ändringar i regelverket på Europeiska Unionens (EU) nivå. Resultaten från projektet Kontroll på distans kan användas för att påverka den lagstiftningen.
Bakgrund till projektet
Majoriteten av Sveriges slakterier och vilthanteringsanläggningar är små och slaktar mindre än 1000 enheter per år (en enhet = en vuxen nöt eller 5 grisar eller 10 får). Många gånger bedriver dessa mindre företag sin verksamhet enbart under vissa perioder på året, och ofta endast enstaka dagar per vecka beroende på bland annat tillgången på djur, väderleksförhållanden, tillåtna jakttider och efterfrågan från kunder. Därför har många av företagen svårt att förutse och planera sin verksamhet, vilket i sin tur påverkar vilken framförhållning de kan ha gällande behov av köttkontroll.
Kontrollpersonalens transporter till och från anläggningar är många och ofta långa. Svårigheten att planera ger i vissa fall kort framförhållning från företagen. Resorna belastar miljön och skapar en situation där Livsmedelsverket kan ha svårt att bedriva en kostnadseffektiv kontroll. Kontrollen kan ha det svårt att anpassa till kontrollbehoven i tid och bli dyr för företagen, vilket kan påverka deras verksamhet negativt.
Enligt nuvarande bestämmelser måste OV vara på plats vid slakteriet eller vilthanteringsanläggningen för att genomföra de praktiska momenten i kontrollen. Kontrollen kan under vissa förutsättningar genomföras av en OA. Innan kontroll på distans kan införas behöver därför EU-reglerna ändras.
Möjliga fördelar med kontroll på distans
Lättare att tillgodose behov med kort varsel
Små anläggningar behöver ofta besiktning med kort varsel, vilket Livsmedelsverket kan ha svårt att planera in. Med köttkontroll på distans genom digital teknik skulle företagen ges bättre möjligheter att kunna få kontroll med kort framförhållning. Det gäller inte minst slakterier i glesbygd där restiden för kontrollpersonalen i dag ofta är lång.
Ett verktyg för att nå målen i Agenda 2030
Livsmedelsverkets arbete ska bidra till att möta klimat- och hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och i det EU-gemensamma programmet Green Deal. Ett led i detta arbete behöver vara att utveckla kontrollen till en miljömässigt mer hållbar verksamhet. Ett minskat resande till och från platser för att göra kontroll minskar påverkan på miljön.
Bättre planering och arbetsmiljö för medarbetare på Livsmedelsverket
Med köttkontroll på distans skulle Livsmedelsverket kunna planera sin bemanning bättre, inte minst i tider av låg bemanning, vid exempelvis sjukdom. Dessutom skulle färre timmar av värdefull arbetstid gå åt till att transportera sig. Förbättrad arbetsmiljö för kontrollpersonalen i form av minskat resande i bil är en annan fördel.
Bättre likvärdighet i kontrollen
Digitala tekniker gör det lättare att utbilda och få Livsmedelsverkets kontrollpersonal att göra kontrollen på ett likriktat sätt. I samband med köttkontrollen kan en OV ta kontakt med en annan kollega och hämta in en annan åsikt.
Livsmedelsverket en drivande myndighet
Livsmedelsverket anser att det finns skäl för att arbeta för att EU-reglerna utvecklas så att köttkontroll på distans blir möjlig. Sverige har redan tagit sådana initiativ. Utveckling av kontroll med hjälp av olika typer av digitala verktyg pågår på flera olika platser i världen, inklusive i Sverige, och Livsmedelsverket är en drivande myndighet i sammanhanget.
Studie av metod för digital besiktning efter slakt
Livsmedelsverket initierade och finansierade en pilotstudie som testade en metod för besiktning efter slakt med hjälp av digital bild- och ljudöverföring. Studien som genomfördes av Sveriges Lantbruksuniversitet visade att:
- besiktning efter slakt av gris kan utföras med hjälp av en vanlig smart mobiltelefon av god kvalitet, monterad på handryggen,
- det fordras ungefär 2-3 Mbit/s bandbredd för att tekniken ska fungera
- tekniken är tillförlitlig vid besiktning efter slakt. Den är ungefär lika god som vid besiktning på plats.
- den använda tekniken tycks inte påverka sannolikheten att registrera förändringar i slaktkroppen och tillhörande organ vid besiktning efter slakt,
- inga tydliga negativa konsekvenser för livsmedelssäkerhet, smittskydd eller djurskydd kunde påvisas när tekniken användes vid besiktning efter slakt.
Så fortsätter arbetet
Sedan 2021 har Livsmedelsverket arbetat vidare med att ta fram en modell för köttkontroll på distans. Modellen ska skapa en helhetsbild över var, när och hur kontroll på distans kan användas med bibehållen livsmedelssäkerhet, djurskydd och smittskydd. Dessutom ska systemet vara IT-säkert och ekonomiskt försvarbart.
Mer tester, både på besiktning före och efter slakt, på olika slakterier och vilthanteringsanläggningar har genomförts runt omkring i landet. Attityder med avseende på distanskontroll har undersökts bland OV, teamschefer och högre chefer. Projekten har drivits i samarbete med SLU och Research Institute of Sweden (RISE).
Vetenskapliga publikationer
För att kunna påverka utvecklingen av den EU-gemensamma lagstiftningen behöver informationen om arbetet spridas på flera sätt, bland annat genom vetenskapliga publikationer. När EU-kommissionen arbetar som riskhanterare vänder den sig till sin riskvärderande systermyndighet EFSA (European Food Safety Agency) för att inhämta vetenskapligt stöd. EFSA gör sitt arbete genom att studera publicerad vetenskaplig litteratur. Därför är det av stor vikt att allt arbete som genomförs publiceras löpande.
Samarbete för att utvecka riskbaserat system för säkerhet
Sverige är representerat i Cost-Action Risk baserat köttbesiktningssystem (RIBMINS) via SLU. Svenska delegater är idag Ivar Vågsholm, professor och Arja Helena Kautto, DVM, båda specialister inom veterinär folkhälsa.
Många olika länder runt om i världen arbetar tillsammans i mindre arbetsgrupper. Mer information som är generell om utvecklingsambitionen kan ses på www.cost.eu och specifik information om köttbesiktningsutvecklingen finns på www.ribmins.com.
Många digitala utvecklingsprojekt pågår med olika typer av digital teknik och fokuserar på olika problematik inom köttsäkerhet. Några av projekten pågår i Danmark (www.vetvision.dk), Norge (www.mattillsynet.no med information om digital livsmedelskedja, www.animalia.no många projekt), Italien (www.farm4trade.com).
Fortsatt arbete inom EU under 2023 och 2024
Resultaten av olika projekt kommer att publiceras regelbundet och presenteras i enlighet med artikel 6 i (EU) 2019/627 när det gäller att informera kommissionen och andra medlemsstater. Detta är grunden för eventuellt fortsatt arbete på EU-nivå, såsom ändringar i EU-lagstiftningen eller fortsatta forskningsprojekt. Arbetet på EU-nivå representeras av regeringen. SFA bistår regeringen i detta arbete inom dess ansvarsområde.
Hittills har projektet Remote Meat Control presenterats för EU:s centrala veterinära officerare (CVO) vid ett månadsmöte i februari 2023 under det svenska ordförandeskapet.
