Frågor och svar om dricksvattenrapportering

Är dricksvattenrapporteringen något nytt som kommit med det nya dricksvattendirektivet?

Dricksvattenrapportering är inte något nytt. Krav om att rapportera dricksvattenkvalitet till Kommissionen fanns i det tidigare dricksvattendirektivet 98/83/EG. Livsmedelsverket var ansvarig även för denna rapportering och rapporterade om dricksvattenkvalitet för år 2011–2019. Det som är nytt är att det tillkommit fler uppgifter som ska rapporteras, att rapporteringen kommer att ske årligen och att tiden för att samla in och sammanställa data blir mycket kortare jämfört med den tidigare rapporteringen.

Om Livsmedelsverket utförde denna rapportering tidigare, varför kan Livsmedelsverket inte fortsätta med tidigare arbetsprocess för rapporteringen?

Tidigare arbetsprocess för dricksvattenrapporteringen bestod av att beställa data från labben, hantera datan internt på Livsmedelsverket, komplettera med uppgifter från dricksvattenleverantörerna och utföra rapporteringen. Den processen tar alldeles för lång tid. Rapporteringskrav enligt det nya direktivet kräver mer uppgifter som behöver sammanställas under en kortare tid än tidigare. Därför behövs ett nytt arbetssätt för att kunna utföra rapporteringen.

Varför rapporterar vi via Excel-filer och inte via någon rapporteringsportal?

Att rapportera aggregerad data via Excel är en temporär lösning som Livsmedelsverket tagit fram för att utföra rapporteringen. Livsmedelsverket utvecklar denna rapportering och system så att rapporteringen framöver ska bli så effektiv som möjligt och att företagens uppgiftslämnande begränsas. Livsmedelsverket har tillsammans med SGU lämnat förslag på en nationell portal för insamling av råvatten och dricksvattendata. Förslaget gör rapporteringen enklare och effektivare.

Nationell insamling av information från dricksvattenleverantörer

Varför kan Livsmedelsverket inte få uppgifterna från kontrollmyndigheterna istället?

Om rapportering utförs av kontrollmyndigheterna försämras datakvalitén, eftersom de är en sekundär källa. Kontrollmyndigheterna skulle också behöva samla in uppgifter som inte är nödvändiga för sitt kontrolluppdrag som till exempel ID på råvattenkällor och antal personer som bor i det försörjda området.

Har Livsmedelsverket utfört informationssäkerhetsklassning på de uppgifterna som kommer rapporteras?

Ja. Livsmedelsverket ska också göra en sekretessprövning om någon utomstående skulle begära ut uppgifter.