Undersökning av miljöföroreningar i modersmjölk och blod
Livsmedelsverket samlar regelbundet in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län.
Sedan 1996 har Livsmedelsverket, med delfinansiering från bland annat Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, regelbundet samlat in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas). Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna upp vid 4, 8 och 12 års ålder.
Hur går insamlingarna till?
Slumpvis utvalda mammor som har fött sitt första barn på Akademiska sjukhuset kontaktas av en barnmorska när de har kommit hem från BB och tillfrågas om de vill delta i undersökningen. Mjölken samlas in med hjälp av bröstmjölkspump eller uppsamlingskopp under den tredje veckan efter förlossningen. Det är önskvärt att varje mamma samlar in 2-5 dl mjölk.
Från de deltagande kvinnorna tas också prov av blod och hår, samt från och med 2009 också urin. Mammorna svarar på enkäter om bland annat livsstil och kostvanor. Undersökningen har etiskt godkännande från regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, och kvinnorna kan när som helst, utan närmare förklaring, avbryta sitt deltagande.
I forskningsrapporter från andra länder misstänks att höga halter av vissa organiska miljöföroreningar kan påverka barns hälsa. Till exempel har forskare rapporterat att vissa miljöföroreningar tycks öka risken för allergier medan andra föroreningar verkar minska risken. För att undersöka detta görs en uppföljande undersökning av barnen till mammorna som deltagit i studien när de är cirka 4, 8 och 12 år gamla. I uppföljningen ingår ett frågeformulär om bland annat barnets hälsa. Om möjligt tar vi också ett blodprov och sen 2018 också ett urinprov från mamman och barnet.
Vad används proverna till?
I de mjölk- och blodprover som samlas in analyseras i första hand organiska miljöföroreningar, bland annat polyklorerade bifenyler (PCB), klorerade bekämpningsmedel (DDT med flera), dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Dessa analyser utförs på Livsmedelsverket.
Resultaten används bland annat för att följa hur halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk förändras med tiden, och resultaten är också mycket viktiga för uppföljningen av Livsmedelsverkets råd om konsumtion av PCB- och dioxinförorenad fisk. Vi är därför mycket glada och tacksamma för att så många kvinnor har deltagit och deltar i insamlingarna av modersmjölk. De resultat som hittills kommit fram visar att halterna av många organiska miljöföroreningar sjunker i modersmjölk.
Andra miljöföroreningar som har analyserats i blod från förstföderskorna är perfluorerade alkylsyror (PFAS). Dessa ämnen bildar vatten-, fett- och smutsavvisande ytor och finns bland annat i impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. De finns också i produkter som används inom verkstads- och elektronikindustrin.
De hårprover som samlas in tas om hand av Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, och i dessa analyseras kvicksilver. Syftet med detta är bland annat att undersöka hur halterna av kvicksilver förändras med tiden hos svenska förstföderskor. I urinprover som samlats in sedan 2009 har fenolära ämnen analyserats, t ex bisfenoler samt metaboliter från ftalater som används som mjukgörare i plast.
Hur får vi i oss miljöföroreningar?
Flera organiska miljöföroreningar är vanligt förekommande i vår miljö och finns även i vissa livsmedel, främst i animaliska produkter som fisk, kött och mejeriprodukter. För människor är maten den största källan till PCB och dioxiner. Strömming, vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, röding från Vättern och Sik från Vänern kan innehålla höga halter dioxin och PCB. Livsmedelsverket rekommenderar därför att barn, kvinnor i barnafödande ålder samt gravida och ammande inte bör äta dessa fiskar oftare än 2-3 gånger per år.
När det gäller bromerade flamskyddsmedel är det oklart vilken som är den viktigaste källan. Troligtvis är både maten och inomhusmiljön (damm) av betydelse. Maten och dricksvattnet är viktiga källor för PFAS. Livsmedelsverket har infört gränsvärden för PFAS i dricksvatten.
Konsumtion av fisk är den största källan till kvicksilver (i form av metylkvicksilver), och de högsta halterna återfinns i bland annat gädda, abborre och gös. Livsmedelsverket rekommenderar kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar att inte äta fisk som kan innehålla förhöjda kvicksilverhalter mer än 2-3 gånger per år.
Är miljöföroreningarna farliga?
Foster och spädbarn antas vara särskilt känsliga för organiska miljöföroreningar, till exempel PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. De mängder som vi har uppmätt i modersmjölk i Sverige bedöms dock inte vara en anledning till att avråda från amning. Nyttan med amning är större än den eventuella hälsorisk som organiska miljöföroreningar kan utgöra. Det är dock viktigt att de kostråd för fisk som Livsmedelsverket har tagit fram följs. På så sätt kan halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk begränsas ytterligare och kvaliteten på mjölken blir ännu bättre.
Exponering för stora mängder kvicksilver kan skada centrala nervsystemet (hjärnan). Under fosterperioden, när centrala nervsystemet utvecklas, är människan som mest känslig för denna påverkan.
De halter av kvicksilver som svenska kvinnor har i kroppen antas inte utgöra någon betydande risk för fostret, men för att minimera riskerna är det ändå viktigt att kvinnor som planerar att bli gravida, är gravida eller ammar följer de kostråd som finns gällande fisk med förhöjda kvicksilverhalter. Detta gäller framförallt kvinnor som ofta äter egenfångad fisk.
Den mängd PFAS som vi utsätts för i Sverige har inte kunnat kopplas till ökade risker för sjukdom. Det är dock viktigt att halterna är så låga som möjligt i mat och dricksvatten, så att marginalerna är goda till de nivåer som misstänks öka risken för sjukdom.
Giftfri miljö
Sveriges riksdag har antagit 16 mål för miljökvaliteten varav ett är "Giftfri miljö". Målsättningen med detta miljömål är att "miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden". Inriktningen är att detta ska uppnås inom en generation.
Halterna av miljöföroreningar i modersmjölk och blod från deltagarna i POPUP används som en av indikatorerna för miljömålet "Giftfri miljö". Det arbete med organiska miljöföroreningar i modersmjölk som utförs vid Livsmedelsverket ligger till grund för denna indikator. Mer om Sveriges miljömål kan du läsa på Miljömålsportalen (se länk längst ner på sidan).
Kontakta oss för mer information.
popup@slv.se
