Arbetsmetoder inom Ett nytt recept för skolmåltider
I Ett nytt recept för skolmåltider arbetar vi utifrån ett systemperspektiv med ett missionsorienterat arbetssätt. Vi har kraftsamlat aktörer från skolmatssystemet och enats om ett gemensamt mål – att alla barn i Sverige äter god och hållbar skolmat.
Projektets grundidé är att tre olika grupper behöver göra insatser för att en förändring av skolmåltiden ska kunna ske. Förändringar behöver ske hos:
- Elever – som behöver få insikter om hållbar skolmat och därefter efterfråga det.
- Skolan – som behöver ha förutsättningar för att kunna leverera hållbara skolmåltider till eleverna.
- Politikerna – som behöver förstå vad som krävs för att leverera hållbara skolmåltider, fatta beslut om mål för hållbara skolmåltider och ta beslut som styr verksamheten mot dessa mål.
Steg för steg mot förändring
Projektet har arbetet stegvis för att åstadkomma förändringar i skolmatssystemet och kan delas in i följande fem faser:
- Analysera och problemformulera
- Kartläggning av systemet
- Kartläggning av aktörer
- Öppna ansökan för kommuner att delta
- Urval av kommuner
- Experimentera och innovera
- Nationellt utvecklingsarbete (erfarenhetsnätverk och prioritera policyområden)
- Lokalt utvecklingsarbete (styr- och arbetsgrupper i de utvalda kommunerna, lokala kartläggningar samt kunskapsinventeringar)
- Samskapande av prototyper
- Test av prototyperna i kommunerna
- Utveckla, utvärdera och dra lärdom
- Utvärdering av testerna, vidareutveckling av prototyperna, extern utvärdering och uppdatering av effektlogik
- Sprida lösningar och lärdomar (pågående)
- Underhålla och följa upp (nästa steg)
Analys och urval
Ett av de första stegen i projektet var att rita en systemkarta över skolmåltidssystemet. Systemkartan beskriver vilka delar som ingår i systemet och identifierar viktiga hinder och framgångsfaktorer. Fem huvudområden för skolmåltidssystemet utkristalliserades:
- Från gård till gaffel – råvarans väg till bordet och tillbaka
- Från liten till stor – barns och ungas perspektiv
- Från tanke till tallrik – planering, upphandling och inköp
- Från klassrum till kastrull – pedagogikens perspektiv
- Från mål till målgång – målsättningar på nationell och lokal nivå
Därefter identifierades åtta nyckelområden som, om de förändras, kan bidra till att göra skolmåltiderna mer hållbara för miljön, hälsan och ekonomin. Vi kallar de här områdena för hävstänger, och inom de fem översta områdena finns exempel på prototyper som testats:
> Skolmåltidssystemet som en verkstad för nya hållbara lösningar
> Evidensbaserad målsättning för skolmåltiderna för hela Sverige
> Målsättningar - strategier, genomförande och uppföljning
Efter att de åtta hävstängerna identifierades fick kommuner ansöka om att få delta i projektet. De fyra kommuner som valdes ut har fungerat som projektets utvecklingsmiljöer där lösningar har tagits fram och testats. De fyra utvecklingsmiljöerna är Hofors, Vallentuna, Munkedal och Karlstad.
Praktiskt innovationsarbete – experiment för att testa lösningar
Ett missionsorienterat arbetssätt
Utvärdering visar på flera positiva resultat
Under våren 2024 genomförde Ramboll en utvärdering av projektet på uppdrag av Livsmedelsverket. Utvärderingen visar att projektet i flera fall bidragit med ny kunskap och resulterat i utvecklade lösningar. Men trots flera positiva resultat kommer det att krävas ett fortsatt arbete för att utveckla och bibehålla de arbetssätt som kommunerna har testat i projektet. Det handlar framför allt om att hitta lämpliga former för att skala upp framgångsrika arbetssätt till andra kommuner.
Den 8 oktober 2021 ordnade Vinnova och Livsmedelsverket ett webbinarium om det pågående arbetet i projektet Ett nytt recept för skolmåltider. Projektet syftar till att hitta och testa lösningar för att ställa om till ett mer hållbart skolmåltidssystem.
