Oxalsyra
Oxalsyra är en organisk syra som kan finnas i bland annat olika typer av grönsaker. Halten är låg hos de flesta vegetabiliska livsmedel, men i till exempel spenat, rabarber, rödbetsblad, kakao och carambole kan det finnas mer av syran. Friska personer måste äta flera kilo rabarber för att riskera symtom på förgiftning.
Vad är oxalsyra?
Oxalsyra är en organisk syra, som finns naturligt i en del växter. Den har fått sitt namn av släktet harsyreväxter (oxalis på latin) som innehåller höga halter oxalsyra. Stora mängder oxalsyra kan vara negativt för kroppen genom att:
- påverka och minska upptaget av viktiga mineraler, som kalcium och järn.
- i värsta fall ge njurskador vid riktigt stora intag.
Vilka livsmedel innehåller oxalsyra?
Halten av oxalsyra är låg hos de flesta vegetabiliska livsmedel, men i till exempel spenat, rabarber, rödbetsblad, kakao och carambole (stjärnfrukt) kan syran finnas i ganska stor mängd.
Halten varierar mellan olika växtdelar, sorter och kan även öka under torka. I exempelvis rabarber finns det högre halter i bladen än i stjälken och rötterna. Detsamma gäller för rödbeta, där rötbetsbladen innehåller mer oxalsyra än betan.
Är det farligt med oxalsyra?
För friska personer som äter varierat har det ingen betydelse för hälsan om man då och då äter livsmedel med höga halter av oxalsyra.
Känsliga grupper
Stora mängder oxalsyra kan påverka risken för njursten, särskilt för de som har obalans i kalcium och D-vitaminintag.
Personer med nedsatt njurfunktion bör begränsa sitt intag av oxalsyra. Detta informeras det om vid njurkliniker, där också särskilda kostrekommendationer ges.
Hälsoeffekter
De vanligaste akuta symtomen på att man fått i sig för mycket oxalsyra är lindriga snabbt övergående magåkommor.
Vid allvarligare förgiftning är symtomen lokala frätskador i halsen och mag-tarmkanalen samt smärta i mun och svalg, magsmärtor, illamående, kräkningar, diarré, värk i kroppen, störning av njurfunktionen, njurskada, lågt blodtryck, påverkan på andning och blodtryck, chock.
Fördjupning
Beroende på vilket kemiskt ämne som oxalsyran reagerar med, kan oxalsyra bilda både vattenlösliga och olösliga salter. Dessa salter kallas oxalater och de kan finnas både i växten men även bildas i tarmen.
Försämrat upptag
Livsmedel med mycket oxalsyra försvårar framför allt att kalcium tas upp i kroppen. Det gäller särskilt för de livsmedel som innehåller minst dubbelt så mycket oxalsyra som kalcium, till exempel spenat och rabarber. Även om dessa grönsaker är rika på kalcium, så hämmar oxalsyran upptaget genom att bilda det olösliga saltet kalciumoxalat.
Förutom att kalcium i spenaten eller rabarbern inte kan utnyttjas, så kan oxalsyran även binda till kalcium som tillförts från andra livsmedel. Följden kan bli att kalciumnivån i blodet sjunker och att viktiga cellfunktioner påverkas. Även andra mineraler som järn och magnesium kan bilda olösliga oxalatsalter med försämrat upptag som följd.
Njurpåverkan
Vattenlösliga oxalater kan bland annat ge njurskador som exempelvis njursten på grund av att det bildas kalciumoxalatkristaller i njurarna. Dessa oxalatkristaller kan leda till stopp i urinvägarna och blodförgiftning med urin. Hög halt av oxalat i blodet kan även leda till rubbning av saltbalansen i blodet.
Förgiftning av rabarberblad
De flesta förgiftningsfall bland barn på grund av rabarber beror på att barnet ätit rabarberblad. Oftast har de då fått mildare symtom som kräkningar och diarré som upphört efter ett par timmar. Barn bör därför undvika att få i sig rabarberblad.
Danska DTU Fødevareinstituttet har gjort en riskvärdering som visar att både råa och tillagade rabarberblad kan leda till allvarliga förgiftningar och i värsta fall dödsfall. Intag av endast 10-20 gram rabarberblad har orsakat kräkningar hos vuxna försökspersoner.
Referenser:
Andersson, C. 2011. Oxalsyra. Råd om mat för barn 0-5 år, vetenskapligt underlag med risk- eller nyttovärderingar och kunskapsöversikter. Livsmedelsverkets rapport nr 21, 2011.
C. Andersson, U. Beckman Sundh, A. Åman 2004. Personer med njursvikt bör undvika att äta stjärnfrukt/carambole. Vår Föda nr 1, 2004.
Pilegaard, K, Eriksen F.D., Ravn-Haren, G., Bredsdorff, L., Mandrup Egebjerg, M. og Thonning Olesen, P. Risikovurdering af rabarberblade som fødevare. E-artikel fra DTU Fødevareinstituttet nr 5, 2018.