Mer om undersökningen

Riksmaten småbarn är den sjätte rikstäckande undersökningen av svenskarnas matvanor som Livsmedelsverket gör, men den första studien med fokus på småbarn. Aktull information om hur småbarn äter behövs för att kunna ta fram relevanta kostråd och för att barn i Sverige ska vara representerade när lagstiftning kring livsmedel, till exempel olika gränsvärden, tas fram på EU-nivå.

De första resultaten, om 1,5- och 4-åringars matvanor, har publicerats
L 2024 nr 12 - Så äter småbarn i Sverige - Riksmaten Småbarn 2021-24

Resultaten för 9 månaders bebisar planeras att publiceras under 2025. 

Under 2025 kommer även fördjupade analyser att göras, bland annat om hur fysiskt aktiva barn är, matens miljöpåverkan och analyser av oönskade ämnen i blodet. 

Hur gick undersökningen till?

Matvanor

För att få reda på vad småbarn äter och dricker bad vi föräldrar att svara på frågor kring sina barns matvanor. För de yngsta barnen – 9 månader – fick föräldrarna svara på enkätfrågor om barnet har börjat äta olika livsmedel och i så fall hur ofta. Det fanns också frågor kring dricksvatten, förpackningsmaterial, allergier med mera. Föräldrar till de äldre barnen – 1,5 och 4 år – svarade på enkätfrågor kring matvanor men för att få en mer komplett bild fyllde de även i en matdagbok under två dagar. Både enkäten och matdagboken fylldes i på webben.

Provtagning

För att undersöka hur mycket av olika näringsämnen och eventuella skadliga ämnen barnen har i kroppen togs några prover. I barnets bajs undersöktes tarmflora, antibiotikaresistens och om det finns sjukdomsframkallande virus eller bakterier i tarmen genom provtagning som föräldrarna kunde göra hemma. Alla familjer tillfrågades om att ta bajsprov.

Näringsstatus mättes genom att analysera hur mycket av olika mineraler och vitaminer som barnen har i urin eller blod, till exempel järn och D-vitamin. Dessutom mättes miljöföroreningar som till exempel bly, kadmium, högfluorerade ämnen (PFAS) och mögelgifter. Blodprovstagningen genomfördes i samarbete med Arbets- och miljömedicinska mottagningar runtom i Sverige. Barn som är 1,5 och 4 år och som bodde på ungefär 5 mils avstånd från en mottagning tillfrågades om att lämna urin- och blodprover.

Fysisk aktivitet

Barn som är 1,5 och 4 år fick ha på sig en aktivitetsmätare i sju hela dagar, under all vaken tid. Mätarna har tidigare använts av ungdomar i Riksmaten ungdom men det är första gången vi har mätt fysisk aktivitet hos så små barn. Mätning av fysisk aktivitet genomförs i samarbete med forskare på Karolinska Institutet.

Vilka deltog i studien?

Barn som fyller 4 år respektive 18 eller 9 månader valdes ut slumpmässigt av SCB och bjöds in av Livsmedelsverket. 

Vem genomför studien?

Livsmedelsverket genomför och ansvarar för undersökningen. Proverna togs av personal från Arbets- och miljömedicinska mottagningar eller liknande mottagningar som Livsmedelsverket samarbetar med.

Ansvarig projektledare och forskare är Lotta Moraeus, risk- och nyttovärderare, leg. dietist, Livsmedelsverket.

Riksmaten småbarn