Erfarenheter från livsmedel- och dricksvattenförsörjning under kriget i Ukraina

Under åren 2022-2025 samlar Livsmedelsverket in erfarenheter och lärdomar av livsmedel- och dricksvattenförsörjningen från den pågående väpnade konflikten i Ukraina samt Polen. Kunskapen vävs in i uppbyggandet av en stark livsmedels- och dricksvattenförsörjning och civilt försvar i Sverige.

Nedan finns några av de lärdomar som hittills identifierats. Eftersom projektet pågår är informationen inte heltäckande men Livsmedelsverket bedömer ändå att den är relevant i uppbyggnaden av det civila försvaret i Sverige. Informationen hämtas från öppna källor.

Generella lärdomar från den fullskaliga invasionen av Ukraina

  1. En viktig, hittills identifierad, generell lärdom är att det civila samhället har en avgörande roll i att bygga och upprätthålla en stark försvarsförmåga. Det civila samhället, i en bred mening, har varit mycket engagerat och involverat i det civila försvaret av Ukraina.
  2. En annan lärdom är att kriget påverkar olika delar av Ukraina på olika sätt – vissa delar kan vara obeboeliga på grund av militära stridshandlingar samtidigt som livet i andra delar pågår näst intill som vanligt.
  3. En tredje generell lärdom är vikten av att bygga och främja en stark ekonomi, före och under väpnad konflikt. Det är viktigt att ekonomiska system och institutioner kan fortsätta fungera så normalt som möjligt, så länge som möjligt.

Resultat som är specifikt relaterade till försörjningen av livsmedel och dricksvatten listas nedan.

Förmågor som önskvärt skulle funnits på plats innan kriget bröt

Ukraina har identifierat förmågor eller planer inom olika områden som de önskar att de hade haft på plats innan konflikten bröt ut. De bedömer att sådana förmågor och planer bör finnas för att bygga upp ett starkt civilt försvar och förbereda ett land för krig.

Behov av anpassade regelverk

Ukraina lyfter behovet av att förbereda lagar, kontrollfunktioner och riktlinjer som anpassar den officiella administrationen till de nya förhållanden som kan uppstå till följd av väpnad konflikt. Det kan till exempel gälla ändringar av parametrar i dricksvatten- och livsmedelsregler, lättnader eller andra arbetssätt för tillsyn och kontroll, regler som rör utsläpp till vatten från avloppsreningsverk eller undantag från värnplikt för anställda som arbetar med samhällsviktiga funktioner inom det civila samhället.

Placering av viktig infrastruktur och lager av kritiska varor

När det gäller stadsplanering så avråder Ukraina från att placera viktig infrastruktur som exempelvis ledningar, nära broar eller andra objekt och anläggningar som kan utgöra militära mål. I Ukraina förekommer också attacker mot såväl centrallager och silos som vattenverk, vilket ställer speciella krav på den fysiska planeringen. Andra exempel på rekommenderade åtgärder är att ha lager av kritiska varor som räcker i tre-sex månader. Den ukrainska erfarenheten avråder också från att samla resurser på en plats, då det kan innebära att platsen blir ett mål för militära attacker.

Vikten av att ha back-up eller reservsystem

För att kunna hantera långvariga avbrott i distributionsnätet behövs backup-planer för avloppshantering, tillgång till alternativa vattentäkter samt att man har planerat och övat nödvattenförsörjning i förväg. Ukraina pekar också på att det är viktigt att ha installerat backup-system för exempelvis livsmedelsproduktionsenheter, större lager, butiker och vattenverk.

Provtagning och personalförsörjning

För att kunna säkerställa säkra livsmedel och dricksvatten behövs en lokal förmåga till provtagning. Slutligen rekommenderas åtgärder kring personalförsörjning som till exempel att tillhandahålla driftpersonal med skyddsutrustning och medel för säker kommunikation, tillgång till skyddsrum på arbetsplatser samt utbildning och övning för att utföra arbete under krig.

Förmågor som behövs för att hantera svårigheter under ett pågående krig

Krig innebär enorma påfrestningar på befolkningen. Krigströtthet, psykiska sjukdomar och trauma är vanliga konsekvenser som ger långtgående effekter på samhället. Att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner, men även andra funktioner som representerar det normala livet, är avgörande för att motverka negativa effekter på befolkningen. Försörjningen av dricksvatten och livsmedel är exempel på både kritiska samhällsfunktioner och funktioner som stärker motståndskraften och försvarsviljan.

Gemensamma lägesbilder gör det möjligt att fördela resurser

En annan viktig förmåga för att upprätthålla dricksvatten- och livsmedelsförsörjningen är att ta fram gemensamma lägesbilder på nationell nivå under krig. Bedömningarna används för att prioritera resurser mellan olika behov och fördela tillgänglig personal och materiel där det behövs mest. För att kunna göra det krävs en nationell förmåga (beslut, mandat och organisation) att fördela resurser mellan olika delar av landet – särskilt när områden utsätts för förstörelse från militära aktiviteter.

Behov av specialister och samarbeten för att återuppbygga infrastruktur

Den komplexa uppbyggnaden av förstörd infrastruktur i Ukraina innebär ett ökat behov av specialister inom bland annat vatten och avlopp. Ukraina har samarbete med icke-statliga organisationer som UNICEF och internationella Röda Korset och behöver också kunna ta emot stöd från omvärlden. Slutligen betonas vikten av att personal som är utsatta för farliga arbetsmiljöer regelbundet kan återhämta sig.

Konsekvenser efter avslutat krig

Eftersom den väpnade konflikten fortfarande pågår i Ukraina finns det mindre information att hitta om detta ämne. Trots det har Ukraina ett uttalat fokus och en ambition att återuppbygga sitt land starkare och bättre efter kriget. En stor utmaning kan vara den omfattande miljöförstöring och stora minerade områden som den väpnade konflikten medfört. Vissa av de minerade områdena består av bördiga jordar som är viktiga för Ukrainas jordbruk och exportintäkter. Även enskilda händelser som attacken mot Kakhovka-dammen juni 2023 utplånade enorma ekonomiska och ekologiska värden och översvämmade ett omfattande område. De långsiktiga effekterna av det är svåra att bedöma.

Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med så kallat 2:4-anslag. Andra myndigheter som deltar är Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Myndigheten för samhällskydd och beredskap.

Projekt

Senast granskad 2024-10-11