Bromerade flamskyddsmedel

I en del konsumentprodukter tillsätts flamskyddsmedel för att skydda mot hastiga brandförlopp. Det var aldrig meningen att dessa ämnen skulle hamna i maten, men på grund av att några av dessa ämnen är svåra att bryta ner hamnade de i maten ändå. Här får du veta mer om vad bromerade flamskyddsmedel är, hur man tror att de påverkar kroppen och var man har hittat dem.

Vad är bromerade flamskyddsmedel?

Bromerade flamskyddsmedel är en grupp långlivade kemikalier som innehåller grundämnet brom. De används för att öka brandsäkerheten i många konsumentvaror såsom plaster, textiler, möbelstoppning och elektronisk utrustning. Det finns för närvarande ett 70-tal olika bromerade flamskyddsmedel. Industrin har främst använt tre grupper: PBDE, TBBPA och HBCDD.

Var finns bromerade flamskyddsmedel?

Bromerade flamskyddsmedel frisätts lätt från produkter och varor och är därför vanligt förekommande i luft, inomhusdamm, vatten och sediment. Man har upptäckt rester av dessa kemikalier i fet fisk, men även i andra animaliska livsmedel, men i lägre halter.

Används bromerade flamskyddsmedel i dag?

I Sverige tillverkas inte bromerade flamskyddsmedel men de kan komma in med importerade produkter. Många bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU sedan diskussionen om dess hälsoeffekter började för ungefär 30 år sedan. Dessa ämnen kan dock finnas kvar i äldre produkter på marknaden, som elektroniska varor, elkablar, tyger och möbelstoppning.

Kan bromerade flamskyddsmedel i maten vara en risk?

Människor exponeras framförallt via animaliska livsmedel (främst fet fisk, kött och fetter) och via inandning och kontakt med damm inomhus. De flesta bromerade flamskyddsmedel samlas i fettvävnad och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har visats vid höga halter i djurförsök. Där har man sett att de kan påverka levern, sköldkörteln, beteende, hormonbalansen och öka risken för cancer. Efter förbuden som införts för vissa flamskyddsmedel har man sett att halterna av dessa sjunker i miljön och i våra kroppar.

Känsliga grupper

Man vet ännu för lite om bromerade flamskyddsmedel för att kunna avgöra om det finns särskilt känsliga grupper, men tester visar att foster- och spädbarn skulle kunna var extra känsliga.

Rekommendationer

Följ Livsmedelsverkets råd när det gäller fisk. Eftersom bromerade flamskyddsmedel lagras i fettet innehåller fet fisk som lax, strömming, sill och öring oftast högre halter av dessa ämnen än mager fisk. Detta gäller främst fisk från Östersjön.
Livsmedelsverkets råd om fisk

Fördjupning

Vad står förkortningarna för?

  • PBDE (polybromerade difenyletrar) - Det finns många olika varianter av PBDE med olika mycket brom i molekylen. Några exempel på PBDE som brukar hittas i mat (främst fet fisk) är BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153, BDE-154 och BDE-209
  • TBBPA (tetrabrombisfenol A)
  • HBCDD (hexabromcyklododekan)
  • PBB (polybromerade bifenyler)

Hur mycket flamskyddsmedel får vi i oss?

Enligt beräkningar från Livsmedelsverket är medelintaget av PBDE från maten hos vuxna störst för BDE-209 (cirka 7 ng/dag), BDE-47 (cirka 2 ng/dag) och BDE-99 (cirka 1 ng/dag). För HBCDD är medelintaget ungefär 3 ng/dag. Beräkningarna grundar sig på data från en undersökning av bland annat bromerade flamskyddsmedel i livsmedel (matkorgar) inköpta 2022. Vid en jämförelse med tidigare Matkorgsundersökningar kan man se att intaget av flera PBDE och HBCDD från mat har minskat sedan slutet av 1990-talet. Livsmedelsverkets mätserier på modersmjölk visar också att halterna av PBDE och HBCDD har minskat sedan mätningarna startade 1996.

Gränsvärden

I dagsläget finns inga gränsvärden för något enskilt ämne eller grupp av bromerade flamskyddsmedel i livsmedel.

Riskbedömning

De flesta bromerade flamskyddsmedel lagras i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har observerats i djurförsök. PBDE och HBCDD ger i djurförsök effekter på bland annat fortplantning, beteende, hormonbalans och immunförsvaret, men ännu har inget allmänt vedertaget tolerabelt dagligt intag (TDI) tagits fram eftersom det inte finns tillräckligt med data.

Efsa publicerade 2024 en riskbedömning för PBDE (se länk längst ner på sidan), där slutsatsen var att exponeringen för PBDE i den europeiska befolkningen skulle kunna innebära en risk. Livsmedelsverkets exponeringsbedömningar för vuxna i Sverige ligger dock betydligt lägre än de nivåer som Efsa beräknat. Baserat på Matkorgsundersökningen från 2022 kan det konstateras att exponeringen för PBDE från mat i allmänbefolkningen i Sverige inte innebär någon hälsorisk.

I en riskvärdering av HBCDD från 2021 (se länk längst ner på sidan) konstaterar Efsa att exponeringen i den europeiska befolkningen via kosten inte innebär någon hälsorisk. Livsmedelsverket drar samma slutsats i Matkorgsundersökningen från 2022.

Efsa planerar att göra ytterligare riskvärderingar för andra bromerade flamskyddsmedel och eventuellt bedöma dem tillsammans som en grupp framöver.
Senast granskad 2024-12-05