Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar i bland annat palmolja
Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar är oönskade ämnen som bildas vid produktion av vissa vegetabiliska oljor. Risken är liten att skada hälsan av den mängd vi får i oss av ämnena, men mängden vi utsätts för bör ändå minska.
Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar är oönskade ämnen som bildas vid produktion av oljor när oljorna renas vid hög temperatur. Reningen görs för att ta bort eventuell lukt, färg och smak från oljorna.
Var finns ämnena?
Glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar finns i ganska många livsmedel som innehåller vegetabiliska oljor. Högst halter har hittats i palmolja men ämnena kan även finnas i andra vegetabiliska oljor. De hittas också i produkter som kakor och bakverk eftersom de ofta innehåller palmolja samt i margariner och vissa livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn.
Är glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar farliga?
Risken är liten att skada hälsan av den mängd vi får i oss av ämnena, men mängden vi utsätts för bör ändå minska. Det beror på att det måste finnas en stor säkerhetsmarginal för att så långt som möjligt minimera hälsorisker.
Vegetabiliska matfetter och mat för spädbarn
Modersmjölksersättning innehåller ofta palmolja men eftersom barn får modersmjölksersättning under så kort tid i livet är det mycket liten risk att det ska påverka barnet. Även välling och gröt kan innehålla palmolja. Det finns gränsvärden för glycidylestrar i barnmat och vegetabiliska oljor och fetter.
Hur påverkar ämnena kroppen?
2- och 3-MCPD-estrar påverkar olika organ beroende på hur mycket av ämnet man fått i sig. Njurarna är mest känsliga. Glycidylestrar kan öka risken för cancer.
Hur mycket får vi i oss?
Livsmedelsverket har undersökt hur mycket glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar det finns i livsmedel på den svenska marknaden. Halterna i svenska livsmedel är ungefär samma som i livsmedel på den övriga europeiska marknaden.
EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, Efsa, har kommit fram till att mängden vi får i oss av dessa ämnen behöver minska. Det beror på att det måste finnas en stor säkerhetsmarginal för att så långt som möjligt utesluta hälsorisker. Den bedömningen gäller därmed även den svenska marknaden.
Hur vet jag om maten innehåller glycidylestrar och 2- och 3-MCPD-estrar?
Ämnena finns i många vegetabiliska oljor och därmed är det också mat som innehåller vegetabiliska oljor som kan innehålla ämnena. I de flesta fall rör det sig om så låga halter att de inte utgör något problem.
Palmolja innehåller enligt Efsas genomgång mest av dessa oönskade ämnen. Om ett livsmedel innehåller palmolja ska det anges i texten på förpackningen. Det ska stå i ingrediensförteckningen.
Vad gör företagen?
Industrin har jobbat i flera år med att sänka halterna av dessa ämnen i olja. Halterna har på några år halverats i exempelvis palmolja men de innehåller fortfarande förhöjda halter.
Vad gör andra länder och EU-kommissionen?
EU-kommissionen har haft dialog med branschorganisationer för tillverkare av oljor och matfetter om behovet av att sänka halterna av ämnena i deras produkter.
EU-kommissionen har beslutat om gränsvärden för glycidylestrar. Gränsvärden för 3-MCPD ska tas fram senare.
Vad gör Livsmedelsverket?
Fördjupning
2- och 3-MCPD - tolerabelt dagligt intag
Höga doser av 3-MCPD och dess fettsyror påverkar olika organ beroende på vilken dos som använts. Njurarna är mest känsliga.
Baserat på effekter i djur bedömer Efsa att ett tolerabelt dagligt intag, TDI, för oss människor är 2,0 µg/kg kroppsvikt och dag. TDI-nivån är satt med en säkerhetsmarginal på 100 mot den högsta dos som inte visat sig ge någon negativ effekt i djurstudierna.
Efsa baserar beräkningarna av TDI på förändringar i njurarna. MCPD är inte genotoxiskt. MCPD binder inte till proteiner eller till DNA. Det saknas tydliga uppgifter om effekterna av 2-MCPD varför Efsa i sin riskvärdering inte kunnat fastställa något TDI för 2-MCPD. De hälsoeffekter som studerats är effekter på hjärtmuskulatur.
Gränsvärden
För barnmat och vegetabiliska oljor och fetter som tillverkas efter den 18 mars 2018 finns gränsvärden för glycidylestrar. Gränsvärden kommer också att införas för 3-MCPD. För sojasås och i hydrolyserat vegetabiliskt protein finns det sedan tidigare ett gränsvärde för 3-MCPD.
3-MCPD - exponering
Enligt Efsa är medelexponeringen bland vuxna cirka 0,5 µg/kg kroppsvikt och dag. De 5 procent vuxna med högst intag av 3-MCPD antas ha ett intag motsvarande 0,8 µg/kg kroppsvikt.
När det gäller barn är exponeringen för 3-MCPD högre; medelintaget beräknas till cirka 1,0 µg/kg kroppsvikt och dag. För de 5 procent av barnen med högst intag av 3-MCPD beräknas intaget till cirka 2,0 µg/kg kroppsvikt och dag. Den grupp som kan exponeras för högst halter är de barn som under en period får modersmjölkersättning, här kan intaget nå uppemot 3 µg/kg kroppsvikt och dag.
Glycidylestrar
Glycidylestrar som ibland finns i viss mat kan omvandlas till glycidol då det metaboliseras i kroppen. Hur stor del av glycidylestrar som omvandlas i människa är osäkert, men man har antagit i beräkningarna en omvandling på 100 procent.
Glycidol är ett genotoxiskt carcinogen, vilket innebär att det inte finns någon dos som är så låg att den inte innebär en förhöjd cancerrisk. I cancerstudier i mus och råtta har det visat sig att tumörer kan utvecklas i flera organ, det är med andra ord inte organspecifikt.
Alla cancerstudier som görs på mus och råtta pågår under lång tid, oftast en hel livslängd. Resultatet av exponeringarna är beräknade utifrån en livstidsexponering och risken som därefter beräknas – kvantifieras - är livstidscancerrisken. Därför är det inte lämpligt att i olika cancerriskberäkningar tala om cancerrisken under en kortare tid i livet, till exempel under de första månaderna i livet. Man bör hela tiden se till totalintaget över ett helt liv.
Glycidylestrar – margin of exposure
Cancerrisker kan uttryckas på olika sätt, ett sätt är att uttrycka det är som MoE (Margin of Exposure). MoE är avståndet i dos mellan vad vi människor vanligen exponeras för och den dos som ger en viss förhöjd frekvens av tumörer i djurstudierna. MoE ska vara så stort som möjligt.
När det gäller MoE för glycidol betraktas en nivå över 25 000 vara "acceptabel". Detta motsvarar ungefär en livstidscancerrisk på cirka 1/100 000. Strävan ska alltid vara att minska nivån (öka MoE) så mycket som möjligt. Efsa har beräknat att MoE för medelbefolkningen i Europa varierar mellan 20 000 och cirka 100 000 för exponering för glycidol.
Efsa beräknade att för de personer som har ett högt intag av vissa livsmedel kan MoE variera mellan cirka 10 000 och 50 000. Exponeringen för glycidol för barn som i stor utsträckning får modersmjölkersättning är hög och bör minskas, detta då MoE under den period barnen äter modersmjölksersättning blir mindre (2 100-2 500).
Generellt sett anser man att vår exponering för genotoxiska carcinogener bör vara "extra låg" under barnaåren eftersom det finns många år kvar för en tumörcell att utvecklas till elakartad.
