Flexibilitet i lagstiftningen

Livsmedelslagstiftningen innehåller både så kallade detaljregler och målstyrda regler. Detaljregler beskriver hur ett företag ska göra för att följa lagstiftningen. Ett exempel är märkningsregler. Målstyrda regler styr inte i detalj hur du som företag ska följa reglerna, istället får företaget självt bestämma hur målet i lagstiftningen nås. Ett exempel på en målstyrd regel är att livsmedel ska vara säkra.

Det här är flexibilitet i lagstiftningen

Det finns två olika möjligheter till flexibilitet i hygienlagstiftningen.

Flexibilitet som gäller de målstyrda reglerna i hygienlagstiftningen

De målstyrda reglerna i lagstiftningen innebär att företag kan nå samma mål trots att de arbetar på olika sätt. I lagstiftningen finns till exempel uttryck som ”när det är nödvändigt”, ”när så är lämpligt”, ”adekvat” och ”tillräckligt”. Det är livsmedelsföretagets uppgift att avgöra vad som är till exempel ”tillräckligt” för att uppnå målsättningarna i lagstiftningen. Kontrollmyndigheten kontrollerar sedan denna bedömning. Företagaren måste då kunna motivera sitt val och ta hänsyn till vilket livsmedel det rör sig om och hur det är tänkt att användas. Nationella branschriktlinjer kan vara till hjälp.

Flexibilitet för att kunna ta hänsyn till lokala förhållanden och traditioner

Bestämmelserna om flexibilitet ger möjlighet att

• företag beviljas undantag från vissa krav i hygienlagstiftningen
• anpassa vissa bestämmelser i hygienlagstiftningen för att passa lokala förutsättningar
• vissa verksamheter inte måste omfattas av kraven i hygienlagstiftningen.

Syftet är att varje EU-land ska kunna införa nationella regler som gör att företag kan fortsätta tillverka traditionella livsmedel eller använda traditionella tillverkningsmetoder. Företag som ligger i områden med geografiska begränsningar, till exempel i skogen, på fjället eller på en skärgårdsö kan också få vissa lättnader och undantag från lagstiftningen. Det handlar om att underlätta för företag genom att införa regler om undantag när det gäller lokalernas konstruktion, utformning och utrustning, eller provtagning. Av de nationella reglerna ska det framgå vilka nationella krav som ställs på företagen.

Exempel på lättnader som Sverige redan har infört är regler om tillverkning av ostar och andra mjölkprodukter i fäbodmiljö, regler om utomhustorkat renkött och regler om mognadslagring av ostar i till exempel grottor och jordkällare. Andra exempel är direktförsäljning av små mängder primärprodukter, till exempel ägg och honung eller av små mängder kött från frilevande vilt.

För att kunna göra sådana specifika lättnader eller undantag måste myndigheten i det EU-landet ta fram och införa nationella regler. Det är en relativt komplicerad process. Eftersom reglerna utgör undantag från den gemensamma EU-lagstiftningen måste alla medlemsländer få möjlighet att lämna synpunkter på reglerna innan de införs. De nationella reglerna måste också godkännas av EU-kommissionen.

För att underlätta för myndigheter och företag har EU-kommissionen har tagit fram två dokument med riktlinjer om bestämmelserna om flexibilitet.
Dokument om riktlinjer för de behöriga myndigheterna om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet
Dokument om riktlinjer för livsmedelsföretag om förståelsen av vissa bestämmelser om flexibilitet i hygienpaketet

Om du som företag eller branschorganisation ser behov av att nationella regler införs inom ett specifikt område är du välkommen att skicka ett önskemål till Livsmedelsverket, tillsammans med en motivering till varför nationella regler skulle underlätta.

Kontroll av målstyrda regler

Kontroll av målstyrda regler handlar om att bedöma om det företaget gör är tillräckligt för att nå det mål som regeln anger. Kontrollmyndighetens roll är att avgöra om det som görs i respektive företag är tillräckligt för att uppfylla kraven i lagstiftningen. Myndighetens roll är alltså inte att bestämma vad som är nödvändigt på förhand. Myndigheten får inte heller ställa högre krav än nödvändigt. Den här flexibiliteten, i kombination med att företag har ansvar för att livsmedlen är säkra, ger dig som företag frihet under ansvar.

Regler om flexibilitet i lagstiftningen

Lagstiftningen fastställer principer som alla livsmedelsföretag ska följa, men det finns också särskilda regler om flexibilitet. Dessa finns i de grundläggande reglerna om livsmedelshygien: EU-förordning nr 852/2004 med allmänna krav på hygien och i EU-förordning nr 853/2004 om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung.