Så kontrolleras maten

När du köper mat ska du kunna lita på att

• den är säker att äta
• den innehåller just det som utlovas.

Det här ska företaget göra

Företag som tillverkar, säljer, transporterar, serverar eller importerar mat kallas för livsmedelsföretag. Livsmedelsföretag kan alltså göra många olika saker och alla måste följa reglerna i livsmedelslagstiftningen. Det gäller både stora och små företag.

Livsmedelsföretag måste bland annat se till att deras lokaler och den utrustning de använder är rena och att maten hanteras på ett hygieniskt sätt. De ska också se till att maten håller rätt temperatur. De måste ha koll på varifrån de köpt produkter och ingredienser och de måste se till att den information de har om maten stämmer med innehållet.

Olika myndigheter kontrollerar

Enligt reglerna i livsmedelslagstiftningen är det livsmedelsföretagen som ansvarar för att de livsmedel som tillverkas är säkra att äta. Det är företagen själva som bestämmer hur det ska gå till. De kontrollerande myndigheternas roll är att bedöma om företagen har ett pålitligt system för att tillverka säkra livsmedel. Livsmedelsföretag kontrolleras av olika myndigheter beroende på vilken typ av verksamhet företaget har. Så här fördelas kontrollen av dem:

• Kommunerna kontrollerar de flesta livsmedelsföretagen. Det gäller bland annat butiker, restauranger, kaféer, skolkök och dricksvattenproducenter.
• Länsstyrelserna kontrollerar livsmedelsföretag som ägnar sig åt så kallad primärproduktion. Det kan innebära att de bland annat producerar ägg eller mjölk, odlar och skördar spannmål eller grönsaker, föder upp djur före slakt, fiskar eller jagar.
• Livsmedelsverket kontrollerar livsmedelsföretag som hanterar livsmedel som kommer från djur och som säljer till andra livsmedelsföretag. Det kan till exempel vara äggpackerier, chark- och fiskindustrier och mejerier. Livsmedelsverket kontrollerar också alla slakterier och all slakt som utförs vid dessa.

Så här går kontrollen till – några exempel

Inget livsmedelsföretag är det andra likt. Medan ett företag kanske plockar och säljer bär i mindre skala, hanterar stora slakterier tusentals ton kött. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och de som producerar dricksvatten måste också kontrolleras.

Eftersom livsmedelsföretag kan göra så många olika saker måste de också kontrolleras på olika sätt. Vanligtvis sker kontrollen genom att en inspektör från kontrollmyndigheten gör ett besök hos företaget. Några exempel:

I butik - kommunen

Livsmedelsbutiker kontrolleras av kommunen. Inspektören kan exempelvis kontrollera rutiner för hygien och rengöring, kyl- och frysförvaring, faroanalys och märkning av produkter som butiken förpackat själv.

I restaurang  och kaféer- kommunen

Restauranger och kaféer kontrolleras av kommunen. Inspektören kan exempelvis kontrollera att maten håller rätt temperatur, att det är rent i köket och att kunderna får rätt information om allergiframkallande ämnen, så kallade allergener, i maten.

Hos den som producerar primärprodukter - länsstyrelsen

Den som odlar, föder upp djur och säljer primärprodukter kontrolleras av länsstyrelsen. Exempel på primärprodukter är spannmål, ägg, mjölk, honung, vilda bär och svamp. Inspektören kan exempelvis titta på företagets rutiner och hur det ser ut på gården, att djuren har det bra och att eventuella mediciner till djuren används på rätt sätt.

Vid kontroll av växtodling kontrolleras bland annat att växtskyddsmedel används på rätt sätt, att det finns åtgärder för att minska skadedjur och att spannmål, frukt och bär och grönsaker förvaras på rätt sätt efter skörd.
Primärproduktion - för företag

I vattenverk som producerar dricksvatten – kommunen

Vattenverk och ledningsnät som producerar och levererar dricksvatten kontrolleras av kommunen. Inspektören kan exempelvis kontrollera att dricksvattnet undersöks regelbundet för att avgöra om vattnet är säkert att dricka och att reningen av dricksvattnet fungerar som den ska.  
Dricksvattenproduktion - för företag

På slakteri – Livsmedelsverket

Djur som slaktas i Sverige kontrolleras både före och efter slakt. Före slakten kontrollerar Livsmedelsverkets personal att djuren är friska och välmående. Efter slakten inspekteras köttet för att upptäcka eventuella tecken på sjukdomar eller andra problem som gör att köttet inte går att använda som livsmedel. Livsmedelsverket kontrollerar också att djuren behandlas enligt djurskyddsreglerna under sin tid på slakteriet.
Livsmedelsverkets kontroller vid slakt - för företag

Provtagning av vissa livsmedel

Vissa livsmedel kontrolleras genom regelbundna provtagningar som Livsmedelsverket ansvarar för. Denna kontroll görs för att kontrollera om det finns oönskade kemiska ämnen eller mikroorganismer i dessa livsmedel. Det är bland annat rester från bekämpningsmedel och läkemedel, miljögifter, naturliga gifter och salmonella.
Provtagningsprogram för vissa livsmedel - för företag

Varningssystem om farlig mat

Om kontrollen i något land inom EU hittar mat som kan vara en hälsofara gäller det att andra länder snabbt får reda på det. Då används ett EU-gemensamt digitalt system som heter RASFF.

Om en kommun, länsstyrelse eller Livsmedelsverket hittar mat som kan vara hälsofarlig sprids informationen snabbt till alla berörda myndigheter i landet.

Systemen ska se till att mat som kan vara en hälsofara snabbt kommer bort från exempelvis butiker och restauranger. Det företag som sålt varan måste också se till att den som redan köpt produkten och har den hemma får information om att den kan vara hälsofarlig.
RASFF - EU:s varningssystem om livsmedel - för företag

Så här samordnas kontrollen

Eftersom kontrollen av livsmedelsföretag är uppdelad på flera olika myndigheter måste arbetet samordnas och planeras.

Livsmedelsverket leder och samordnar landets livsmedelskontroll. Hur livsmedelskontrollen ska gå till och vad den ska leda till beskrivs i en plan som heter Sveriges Nationella kontrollplan. I den går det också att läsa om hur kontrollen är planerad, organiserad, hur den genomförs, följs upp och utvecklas. Det som står i planen styr vad olika myndigheter ska göra.
Nationella kontrollplanen - NKP

Så här gör du när du vill klaga på mat och dricksvatten

Är du missnöjd med en matvara, dricksvattnet, en butik eller en restaurang? Då kan du klaga och därmed kanske bidra till att det blir bättre. Missnöjet kan till exempel handla om att

• det är något fel på ett livsmedel som du har köpt
• dricksvattnet luktar konstigt
• märkningen inte verkar stämma
• det är smutsigt där man jobbar med maten i butiken eller restaurangen.

Kontakter om du är missnöjd:

• Ett livsmedel: ta kontakt med tillverkaren eller butiken där du köpte livsmedlet och framför dina synpunkter. Om det är ett färdigförpackat livsmedel hittar du kontaktuppgifter till företaget på förpackningen.
• Dricksvattnet: ta kontakt med företaget som producerar ditt dricksvatten och fråga om något har hänt. De känner sitt vatten bäst och kan hantera och utreda klagomål.
• Hur mat hanteras i en butik, restaurang eller liknande: prata direkt med anställda i butiken eller restaurangen.

Du kan också alltid lämna ditt klagomål till den myndighet som kontrollerar att företaget följer de regler som gäller för livsmedelsföretag. I de allra flesta fall är det miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i den kommun där livsmedelsföretaget eller dricksvattenanläggningen ligger som är kontrollmyndigheten. Det går bra att lämna ett klagomål oavsett om det gäller mat du köpt i en livsmedelsbutik, ätit på restaurang eller vid någon tillställning.

Ditt klagomål är värdefullt. Det hjälper kontrollmyndigheten att rikta in sig på vad som är viktigt. På så sätt kan fel och fusk snabbare hittas och rättas till. Kontrollmyndigheterna har dock inte hand om frågor som handlar om ekonomiska ersättningar.

Det är extra viktigt att du kontaktar din kommun om du misstänker att du eller någon annan har blivit matförgiftad av mat eller dricksvatten. Det kan då bli möjligt att hitta smittkällan och att stoppa spridningen av smittan.