Kontroller vid slakt
Du som driver ett slakteri har Livsmedelsverket som kontrollmyndighet, om inte slakten gäller små mängder fjäderfä och hardjur. Då det är kommunen och länsstyrelsen som är kontrollmyndigheter. Livsmedelsverket utför alltid flera kontroller i samband med att slakt sker på de slakterier som Livsmedelsverket ansvarar för kontrollen vid. De levande djuren besiktigas före slakten och köttet besiktigas efter slakten. Livsmedelsverket kontrollerar också att slakteriet följer bestämmelserna för djurskydd. På den här sidan får du läsa om vad kontroller i samband med slakt innebär.
Besiktning före slakt
Före slakt kontrolleras djuren av Livsmedelsverkets officiella veterinärer. Veterinärerna kontrollerar bland annat att djuren är i djurskyddsmässigt acceptabelt skick samt är livsmedelsdugliga. Syftet är att skydda både människors och djurs hälsa samt att djur ska behandlas väl. Vid besiktningen ingår även kontroll av dokument som innehåller information om slaktdjuren från tidigare led i livsmedelskedjan.
Djur som skulle kunna sprida smittor vidare till djur eller människor får inte bli livsmedel. Om Livsmedelsverket misstänker allvarlig smittsam sjukdom hos djur vidtas åtgärder för att förhindra smittspridning.
Om djuren visar tecken på djurskyddsbrister som kan ha uppstått under uppfödningen eller transporten till slakteriet informerar Livsmedelsverket länsstyrelsen. Länsstyrelsen är behörig kontrollmyndighet för primärproduktion och transporter. I de fall då Livsmedelsverket misstänker djurplågeri, eller brott mot djurskyddslagstiftningen görs åtalsanmälan till polis eller åklagare.
Innan du som driver ett slakteri presenterar djuren för besiktning före slakt ska du utföra dokumentkontroll, mottagningskontroll av djurens skick gällande sjukdom och djurskydd samt kontroll av att djuren går att identifiera antingen på individnivå, eller på flocknivå. Om du upptäcker något avvikande ska du meddela den officiella veterinären innan Livsmedelsverkets besiktning sker.
Dokumentkontroller vid slakt
I lagstiftningen finns krav på att så väl slakterier som Livsmedelsverket ska utföra dokumentkontroller vid slakt. Du som driver slakteri ska begära in, kontrollera och utvärdera viss dokumentation om alla djur som sänds, eller kommer att sändas, till slakteriet. Dokumentation om slaktdjur består dels av information från livsmedelskedjan (FCI) och dels av garantier från leverantören (leverantörsgarantier). I vissa fall består den även av hälsointyg och annan dokumentation, till exempel när det gäller djur som avlivats på annat ställe än vid slakteriet, som vid nödslakt eller ”slakt på gård”.
Information från livsmedelskedjan (FCI)
Information från livsmedelskedjan (Food Chain Information, förkortat FCI) lämnas av producenten, det vill säga den som fött upp eller hållit djuren på den jordbruksanläggning som djuren kommer från. Slakteriet ska ha fått in FCI minst 24 timmar före djurens ankomst. Under vissa förutsättningar kan Livsmedelsverket enligt lagstiftningen tillåta FCI att komma senast tillsammans med djuren.
FCI är information om de djur som ska slaktas, tillståndet på jordbruksanläggningen, besättningens sjukdomshistoria och behandlingar under relevant tid tillbaka. Några exempel på uppgifter som ska ingå i FCI är produktionssjukdomar i besättningen och behandlingar med läkemedel som har karenstid. Ett annat exempel är tidigare fynd som gjorts vid besiktning efter slakt av djur från samma besättning och som är viktiga att känna till, såsom trikiner och dynt. Vilka uppgifter som ska ingå i FCI kan skilja mellan olika djurslag. Här är exempel på några särskilda krav för vissa djurslag:
- pass för hästdjur,
- uppgift om uppfödningsförhållanden avseende trikiner för tamsvin,
- resultat från obligatorisk salmonellakontroll inför slakt av fjäderfä, och
- uppgift om ras/hybrid och dödlighet under uppfödningstiden för slaktkyckling.
Du kan läsa om vilka uppgifter som ska ingå i FCI i avsnitt III i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004.
Leverantörsgarantier
Den som äger djuren när de säljs eller levereras till slakteriet (”leverantören”) ska lämna garantier om djurens och jordbruksanläggningens aktuella status vid leveranstillfället. Vi kallar dessa garantier ”leverantörsgarantier”. Leverantörsgarantier handlar till exempel att de levererade djuren är rena och friska. Många slakterier kallar dem djurägarförsäkran.
Leverantörsgarantierna ska kontrolleras av slakteriet när djuren tas emot på slakteriets område. Till skillnad från FCI ska leverantörsgarantierna alltid upprättas i samband med att djuren transporteras till slakt.
Djurägarförsäkran
Många slakterier hämtar in leverantörsgarantier via en ”djurägarförsäkran”. Begreppet leverantörsgarantier är inte synonymt med djurägarförsäkran, eftersom slakterier ofta väljer att inkludera andra frivilliga uppgifter, utöver de garantier som krävs enligt lagstiftningen, i sin djurägarförsäkran. Ett exempel är försäkran om att djuren är födda och uppfödda i Sverige. Ett annat exempel är att slakterier ibland väljer att helt eller delvis begära in FCI på samma djurägarförsäkran som leverantörsgarantierna.
Ordet djurägarförsäkran finns inte i lagstiftningen och en djurägarförsäkrans innehåll kan variera mellan olika slakterier. Av de anledningarna använder vi ordet leverantörsgarantier och inte djurägarförsäkran i den här texten.
Vad säger lagstiftningen om leverantörsgarantier
Slakterier ska ha så kallade HACCP-baserade förfaranden som garanterar att de levererade djuren och den FCI som lämnats uppfyller i kraven i punkt 2 i avsnitt II i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 när djuren tas emot på slakteriets område. Det kan inte ske genom kontroller av själva djuren på slakteriet, eftersom dokumentkontrollerna ska göras när djuren tas emot på slakteriets område, innan de lastas av.
HACCP är en förkortning av Hazard Analysis and Critical Control Points (på svenska faroanalys och kritiska styrpunkter). Det är ett systematiserat arbetssätt för att kontinuerligt upptäcka, bedöma och hantera faror i livsmedelsproduktionen. Du kan läsa mer om garantierna i punkt 2, avsnitt II, bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004. HACCP-baserade kontroller innebär att kontrollerna ska följa principerna i artikel 5 i förordning (EG) nr 852/2004.
Detta kontrollerar slakteriet i dokumenten
Slakteriets kontroll av FCI och leverantörsgarantier ska ske innan djuren lastas av i slakteristallet. Då finns det möjlighet att välja att inte ta emot djuren för slakt, eller att planera för eventuell särbehandling av djuren, till exempel gällande uppstallning eller slaktordning.
Du som driver slakteri ska alltid kontrollera att du tagit emot FCI och leverantörsgarantier för alla djur eller partier djur som ska slaktas. Du ska kontrollera om informationen:
- är komplett, det vill säga innehåller alla uppgifter enligt kraven i avsnitt II (leverantörsgarantier) respektive III (FCI) i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004, samt
- innehåller uppgifter som indikerar förhållanden som kan påverka människors eller djurs hälsa negativt.
Om du vid din dokumentkontroll upptäcker att uppgifter saknas, inte stämmer eller innehåller uppgifter som kan innebära fara för människor eller djur måste du meddela den officiella veterinären innan besiktningen före slakt sker. Djuren får inte slaktas utan den officiella veterinärens tillåtelse. Beroende på vad som framkommer vid dokumentkontrollen ska slakteriet även vidta andra lämpliga åtgärder. Det kan till exempel vara att kontakta leverantören för att få uppgifter som saknas, att inte ta emot djur för slakt, ändra slaktordningen eller att sänka slakthastigheten.
Slakterier ska ha HACCP-baserade förfaranden som garanterar att de levererade djuren och den FCI som lämnats uppfyller kraven i punkt 2 i avsnitt II i bilaga II till förordning (EG) nr 853/2004 när djuren tas emot på slakteriets område. Det innebär bland annat att du ska övervaka fastställda gränser och vidta korrigerande åtgärder om gränserna överskrids. Du kan läsa med om kraven på HACCP i förordning (EG) nr 852/2004.
Efter kontroll av FCI ska informationen göras tillgänglig för officiell veterinär.
Livsmedelsverkets dokumentkontroller
Den officiella veterinärens dokumentkontroller består dels av löpande kontroller i samband med besiktning före slakt och dels av revisioner för att säkerställa att slakteriets egenkontroller är ändamålsenliga och att de följs.
FCI och leverantörsgarantier är viktiga för den officiella veterinären vid besiktning både före och efter slakt. Uppgifterna behövs bland annat för att avgöra om det krävs utökad undersökning av djur eller kött, till exempel provtagning för bedömning av köttets tjänlighet som livsmedel.
Beroende på vad som framkommer vid dokumentkontroller och annan kontroll som görs i samband med besiktning före och efter slakt kan den officiella veterinären behöva fatta beslut om att avvisa eller avliva djur och/eller att förklara köttet som otjänligt, det vill säga att det inte kan bli livsmedel.
Hästpass
Hästar som ska slaktas måste åtföljas av ett hästpass i original. Ersättningspass godtas inte, eftersom det ursprungliga passet kan innehålla uppgifter om läkemedelsbehandling, som gör att hästen inte kan bli livsmedel.
Innan en häst tas emot för slakt ska slakteriet kontrollera hästens identitet, att passet går att koppla till hästen och att djuret inte är uteslutet ur livsmedelskedjan, det vill säga att köttet får bli livsmedel och inte måste avvisas på grund av läkemedelsbehandling som angivits i passet.
Identifiering av slaktdjur
Alla djur som ska bli livsmedel måste kunna identifieras. Djuren ska vara märkta så att det är möjligt att spåra dem till ägaren och besättningen som de levererats från, antingen direkt eller via uppköpare.
Slakteriet ska ha HACCP-baserade förfaranden som säkerställer att varje djur eller parti av djur som tas emot på slakteriets område har identifierats på ett ändamålsenligt sätt, det vill säga så att djurens ursprung kan spåras. Om det inte går att identifiera djur som kommit till slakteriet måste slakteriet meddela den officiella veterinären.
Djur som inte kan identifieras på ett ändamålsenligt sätt får inte bli livsmedel. Livsmedelsverket meddelar Jordbruksverket om djur som inte går att identifiera, så att kontroll kan utföras på den jordbruksanläggning som djuren kommer från. Vissa djur identifieras på flocknivå och andra på individnivå.
Kontroll av djurskydd
Utöver de djurskyddskontroller som sker vid besiktning före och efter slakt utför den officiella veterinären planerade inspektioner av att slakterierna följer bestämmelserna för djurskydd under tiden då djuren är på slakteriet. Det handlar till exempel om kontroll av uppstallningen av djuren på slakteriet och att de bedövas och avlivas på rätt sätt.
Om Livsmedelsverket upptäcker djurskyddsbrister informerar Livsmedelsverket länsstyrelsen om detta. Om ett djur utsätts eller kan antas bli utsatt för onödigt lidande ska den officiella veterinären fatta beslut om åtgärder på plats för att förhindra lidandet.
Jordbruksverket är den centrala och samordnande myndigheten för djurskydd. Livsmedelsverket delar ansvaret för kontroll av djurskydd vid slakterier med länsstyrelserna. Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret och är den myndighet som kan genomföra revisioner och fatta beslut inom djurskyddsområdet. Det innebär att Livsmedelsverket behöver informera länsstyrelserna om djurskyddsbrister som upptäcks eller sker i samband med slakt.
Besiktning efter slakt
Efter slakt av fjäderfä kan personer som är anställda vid slakteriet och har särskild utbildning bistå den officiella veterinären vid besiktningen. Sådana personer står under den officiella veterinärens ansvar och får inte låta sig påverkas av slakteriföretaget.
Vid besiktningen efter slakt kontrolleras om det finns tecken på allvarliga smittsamma sjukdomar.
Djurskyddsbrister kan även upptäckas efter slakt. Liksom vid besiktning före slakt informeras länsstyrelsen och eventuella brottsmisstankar kan överlämnas till polis eller åklagare.
När besiktningen efter slakt är avslutad och slakteriet har avlägsnat specificerat riskmaterial samt eventuella föroreningar och sjukliga förändringar, stämplas slaktkroppar av tama hov- och klövdjur med ett kontrollmärke. Kontrollmärket visar slakteriets godkännandenummer och är ett ”kvitto” på att besiktning före och efter slakt har genomförts och att köttet är tjänligt som livsmedel. När det gäller kött från fjäderfä och tamkanin sätts motsvarande märkning med slakteriets godkännandenummer på förpackningen.
