Råd till kommuner och länsstyrelser inför och vid översvämning

Råd om förberedande åtgärder för dricksvattenaktörer och kommuner

Snösmältning, långvarig nederbörd och stormar är exempel på händelser som kan orsaka översvämning och som riskerar att drabba verksamheter som ligger i anslutning till hav, sjöar eller vattendrag. Men översvämning kan även orsakas av kraftiga skyfall, isproppar i vattendrag och dammhaverier. Det kan få konsekvenser även för verksamheter som normalt sett inte riskerar att drabbas av översvämning.

Nedan följer ett antal frågor som kan hjälpa dig att bedöma riskerna och tips på förberedande åtgärder du kan vidta innan översvämningen är ett faktum. Längst ner på sidan finns också länkar till annan användbar information om att förbereda inför och hantera översvämningar.

• Ligger delar av dricksvattenanläggningen inom ett utpekat område som riskerar att drabbas av översvämning?
• Ligger delar av dricksvattenanläggningen i områden med risk för ras och skred?
• Finns risk för att tillfartsvägar till vattenverk, andra dricksvattenanläggningar eller reservdelslager/rörförråd riskerar att översvämmas vid höga vattennivåer?
• Finns risk för inträngande vatten i grundvattenbrunnar, råvattenbrunnar eller markförlagda reservoarer?
• Finns avloppsanläggningar med utsläpp till mottagande vatten alternativt andra avloppsbräddpunkter uppströms råvattenintaget?
• Finns det förorenade områden uppströms råvattenintaget som kan översvämmas och påverka råvattenkvaliteten vid översvämning?
• Behövs fler analyser av råvattnet vid en översvämning? Vilka i så fall, och hur och var ska dessa prover tas? Behövs utökade analyser även på utgående dricksvatten?
• Finns det förberedda budskap och planerade kommunikationsinsatser för översvämning?
• Planera och öva för olika scenarion i förväg. I handboken för krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten finns scenarion för snö- och isstorm samt översvämning.
  

  Modul 7 – Handbok i krisberedskap och civilt försvar för dricksvatten

• Klimatanpassa din verksamhet. Det här är en åtgärd som tar tid och behöver göras i förväg och ur fler aspekter än just översvämning.
  

  Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning

Råd till dricksvattenaktörer och kommuner i det akuta skedet

När översvämningen väl har inträffat behöver ni beakta flera faktorer. Samverkan inom och mellan kommuner samt med externa aktörer är en viktig del. Nedan följer några frågor och tips.

• Formulera snabbt information till allmänhet och de olika aktörer som behöver informeras. Använd de kanaler som normalt används och håll webben uppdaterad. Utse talespersoner.
• Etablera kontaktvägar till central krisledning och eventuellt till länsstyrelsen om de har en roll. Upprätta kontakt med angränsande kommuner för dialog om era och deras åtgärder. Exempelvis kan invallningar orsaka högre vattennivåer och åtgärder som genomförs uppströms kan påverka flödet och orsaka översvämningar nedströms. Ta reda på om andra aktörer till exempel planerar utökad tappning från dammanläggningar uppströms.
• Upprätta kontakt med avloppsverksamheter som ligger uppströms. Sker bräddningar från uppströms avloppsreningsverk, avloppsanläggningar eller enskilda avlopp? När kan en sådan förorening förväntas nå råvattenintaget?
• Om det finns andra föroreningsrisker uppströms, till exempel industrier, deponier eller områden med förorenad mark – när kan en sådan förorening förväntas nå råvattenintaget?
• Om råvattenintaget behöver stängas eller inte längre fungerar – finns en reservvattentäkt som kan tas i drift? Om inte, planera i god tid för nödvattenförsörjning enligt nödvattenplanen. Om det inte finns utrustning för nödvattenförsörjning i tillräcklig omfattning, larma VAKA angående behov av att låna nödvattenutrustning.
• Anpassa provtagning och analysprogram beroende på vilken föroreningstyp som förväntas. Provta och analysera råvatten och utgående dricksvatten regelbundet. Överväg att även provta och analysera översvämningsvattnet på andra platser. Tänk på att spara referensprover för senare analys.
• Finns elförsörjning vid anläggningar, grundvattenbrunnar eller andra anläggningsdelar som riskerar att översvämmas? Tänk i så fall på att det kan finnas risk för kortslutning och överväg för- och nackdelar med att stänga ner och göra dessa anläggningar/anläggningsdelar strömlösa i förebyggande syfte.
• Hotas även andra vattentäkter, till exempel täkter som ägs och nyttjas av företag eller samfälligheter? Vad innebär det i så fall för den kommunala dricksvattenförsörjningen och hur bör ni samverka/kommunicera med dessa verksamheter?
• Planera för vilka åtgärder som behöver vidtas om vattennivåerna riskerar att stiga ytterligare. Förbered och planera för olika scenarier.
• Finns det risk för att ledningsnät undermineras eller riskerar ledningar att spolas med? Hotas byggnader, dammar eller annan infrastruktur? Är det någon som övervakar läget vid platser som riskerar översvämmas? Tänk också på att risken för ras och skred ökar när vattenmassorna sjunker undan.
• Tänk på att det finns risk för inträngande översvämningsvatten i ledningsnätet vid exempelvis pågående ledningsarbeten eller vid vattenläckor då ledningsnätet är trycklöst.
• Förbered för att gå ut med kokningsrekommendationer vid minsta misstanke om att ledningsnätet kan ha kontaminerats. Etablera kontakt med kommunens miljö- och hälsoskydd samt regionens smittskydd vid sådan misstanke.
• Är det en pågående räddningstjänstinsats? Är miljörestvärdeledare inkopplad? Etablera i så fall kontaktvägar vid behov.
• Arbetar er egen personal i det översvämmade området? Tänk på att det kan finnas arbetsmiljörisker, till exempel om personalen riskerar att inte kunna ta sig från det drabbade området om vattennivån stiger ytterligare.
• Kommunicera löpande både externt och internt.

Stöd till privatpersoner och företagare med enskild dricksvattenförsörjning

Invånare med enskild dricksvattenförsörjning, exempelvis egen brunn, har eget ansvar för både tillgången till och kvaliteten på dricksvattnet. De ingår därmed inte i VA-producentens ansvar men de ryms inom det kommunala geografiska ansvarsområdet. Kommunen behöver ha en strategi för vilken inställning man ska ha till enskilda brunnsägare som drabbas vid en översvämning.

• Planera för/ställ i ordning platser där medborgare kan hämta vatten för dricksvattenbehov.
• Öppna omklädningsrum dit invånarna kan ta sig för att tvätta och duscha sig, exempelvis vid badanläggningar och idrottsplatser.

Stöd till lantbruk med djurhållning

Lantbruk med djurhållning som finns i kommunens geografiska område, men som ligger utanför verksamhetsområdet, är inte VA-producentens ansvar. Kommunen behöver ändå ha en strategi för vilken inställning man ska ha till dessa verksamheter.
På Jordbruksverkets webbplats finns mycket information om översvämningar riktad till lantbrukare. Sök på ”översvämning”.

Krisberedskap (Jordbruksverket)

Råd till länsstyrelser

• Omvärldsspana, var tidigt ute och jämför med tidigare år eller liknande väderhändelser. Till exempel genom att följa SMHI:s vädervarningar och prognoser på kort och lång sikt.
• Kommunicera och uppdatera er om läget i angränsande län och eventuell nationell rapportering.
• Sammanställ en länsövergripande lägesbild och förmedla den till kommunerna.
• Uppmana kommunerna att vidta tidiga åtgärder.
• Se över bemanningen och ta ett helhetsgrepp när det går att förutse risk för översvämning. Översvämningar drabbar många olika verksamheter och sektorer i de områden som översvämmas.
• Bistå drabbade kommuner med stöd gällande förfrågningar om nationella förstärkningsresurser från MSB.
• Bistå kommunerna med analys av nationella underlag, kompletterat med regional och lokal information.
•   Bistå kommuner som behöver föra kommunövergripande dialoger. Ge stöd inför eventuell prioritering av dricksvatten.