Så utvecklas kontroll och beredskap

Ett förbättringshjul indelat i sektionerna förbättringar, planering, genomförande och utvärdering

Ständig utveckling och förbättring av kontrollen bidrar till att göra maten säkrare. I det arbetet är en väl genomtänkt planering, uppföljning, utvärdering, revisioner och omvärldsbevakning viktiga verktyg. 

Ständiga förbättringar

Myndigheterna arbetar ständigt för att utveckla och förbättra kontrollen och över­vakningen av djur- och växtsjukdomar, såväl som beredskapsplaner och hanteringen vid krissituationer. Förbättringarna bidrar till att öka livsmedelssäker­heten. Annat som bidrar är regelutveckling samt rådgivning och stöd till företag och konsumenter.

Kvalitetssäkrat arbete i hela livsmedelskedjan förutsätter att varje enskild myndighet arbetar med utveckling och förbättring samt att det finns samordning och samarbete mellan myndigheterna. Genom att planera och följa upp verksamheten enligt de olika stegen i förbättringshjulet (se ovan) utvecklas myndigheternas arbete kontinuerligt. Det bidrar till att det arbete som myndigheterna utför blir verkningsfullt och får önskad effekt. 

Processerna för att identifiera och genomföra förbättringar varierar mellan områden och myndigheter. Underlag som ofta används är: 

  • utvärdering och analys av genomförda kontroller,
  • resultat från revisioner av kontrollen som myndigheterna utför själva eller låter utföra,
  • resultat från EU-kommissionens revisioner av kontrollen och från revisioner av kontrollsystemet som utförs av länder utanför EU,
  • erfarenheter från gemensamma kontroll- eller beredskapsprojekt och övrigt samarbete mellan myndigheter,
  • måluppfyllnad för kontrollen,
  • erfarenheter från aktuella händelser, omvärldsbevakning och kännedom om nya faror,
  • ny eller ändrad riskvärdering, myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser,
  • förändringar i till exempel lagstiftning, organisation eller ansvarsfördelning,
  • synpunkter från branschorganisationer, företag och konsumenter.

Utvecklingsarbete

Utvecklingsarbetet kan leda till olika åtgärder, till exempel:

  • nya mål och prioriteringar,
  • kontrollprojekt eller fokusområden,
  • förändringar av provtagningsprogram,
  • förändringar av den riskbaserade kontrollen,
  • utveckling av IT-stöd,
  • vägledande dokument eller gemensamma strategier,
  • utbildningar,
  • seminarier och samsynsaktiviteter,
  • uppdatering av myndighetsinterna instruktioner,
  • regeländringar eller förslag till regeländringar,  
  • information till myndigheter, företag eller konsumenter.

Resultaten av åtgärderna följs bland annat upp i den samlade rapporten ”Sveriges kontroll i livsmedelskedjan” som skickas till EU-kommissionen varje år. Rapporten innehåller även förslag till förbättringsåtgärder.

 

Senast granskad 2023-06-16