Så påverkas livsmedel av radioaktiva ämnen

Hur farlig är radioaktivitet?

Viss radioaktivitet finns naturligt runt omkring oss i vår vardag, så kallad bakgrundsstrålning. Det finns gränsvärden för hur mycket radioaktivitet som får finnas i mat och dricksvatten så att vi inte får i oss för mycket.
Gränsvärden för radioaktivt cesium

Gränsvärden och åtgärder beror på vilket ämne det rör sig om. Radioaktivt jod (I-131) och radioaktivt cesium (Cs-137) är vanligast vid kärnkraftsolyckor. Radioaktivt strontium (sr–90) är framförallt ett problem vid kärnvapendetonationer eller väldigt nära källan för utsläppet.

Ämnena kan på sikt öka risken för cancer. Avvakta därför mätningar eller rekommendationer från myndigheter innan du äter eller dricker något som har utsatts för nedfall.

Vad är ett radioaktivt nedfall?

Radioaktivt nedfall kan liknas vid ett fint damm. ”Dammet” består av flera olika radioaktiva ämnen, vanligtvis jod och cesium, och kan påverka stora områden men i olika grad. ”Dammet” lägger sig över mark, växter, byggnader och vägar och kan även inandas. Ämnena kan, om du utsätts för stora mängder, orsaka akuta strålskador och cancer.

Hur påverkas livsmedel av radioaktivt nedfall?

Vid radioaktivt nedfall förorenas framför allt livsmedel och råvaror som finns utomhus – spannmål, svamp, bär och vilt i skogar, fisk och vatten från sjöar, eller frukt och grönsaker i trädgårdar.

Du kan också få i dig radioaktiva ämnen genom mat och dricksvatten som förorenats.

Kött- och mejeriprodukter förorenas när radioaktiva ämnen hamnar på foder och bete som sedan äts av djuren. Det innebär att renar och vilda djur får i sig radioaktiva ämnen genom födan. Även dricksvatten kan förorenas om radioaktiva ämnen faller i en dricksvattentäkt eller förs dit med rinnande vattenströmmar.

Förebyggande åtgärder

Generellt så kan man säga att livsmedel som varit inomhus, inplastat eller väl täckt vid ett radioaktivt nedfall går att äta. Du kan, i förebyggande syfte vid risk för radioaktivt nedfall, skydda grödor och bärbuskar med en vattentät eller vattenavvisande duk.
Jordbruksverket har en lista på förebyggande åtgärder för lantbrukare, se länk nedan.

Kunskap och stöd i beredskapsarbetet

Livsmedelsverket har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett kunskapsunderlag för aktörer i livsmedelskedjan. Målet är att upprätthålla en beredskap och kunna hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. I boken finns både stöd för planering och verktyg för att hantera en kärnteknisk händelse. 
Produktion och hantering av livsmedel vid nedfall av radioaktiva ämnen 

Livsmedelverkets ansvar vid kärnteknisk händelse

Livsmedelsverket arbetar för säker mat och dricksvatten. Vid en kärnteknisk olycka eller kärnvapendetonation bedömer vi konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen, ger underlag till och stödjer exempelvis länsstyrelsen och kommuner i deras hantering och kontroll av livsmedel.

Vi arbetar förebyggande i samverkan med andra myndigheter och aktörer så att berörda parter vet vad som behöver göras vid eventuella kärntekniska händelser och olyckor.

Vid en kärnteknisk olycka eller kärnvapendetonation är det berörd länsstyrelse som ansvarar för hanteringen av händelsen. Länsstyrelsen är också ansvarig för sanering av radioaktiva ämnen efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning, till exempel ett kärnkraftverk.

Ändrade gränsvärden vid händelse

Vid en kärnenergiolycka eller kärnvapendetonation kan gränsvärdet för hur mycket radioaktivitet som är tillåtet i livsmedel höjas. Det beror på att dagens gränsvärden är satta utifrån att man utsätts för strålningen under hela livet.

Riskerna med att, under en begränsad tid, få i sig högre halter bedöms inte ha så allvarliga negativa effekter på hälsan. Risken ställs mot nyttan och vikten av att få i sig vatten och mat.

Beslutet om höjt gränsvärde fattas av EU och införs då gemensamt inom hela EU. Efter senast tre månader omprövas nivån för gränsvärdena igen.