Riskklassningsmodellen - så räknas mängden kontroll ut
Alla livsmedelsföretag kontrolleras regelbundet, men mängden kontroll skiljer sig åt. Hur mycket kontroll ett företag får beror på hur allvarligt det skulle vara om verksamheten inte fungerade som den ska. Här kan du läsa mer om hur kontrollmängd räknas ut.
Livsmedelsverket, kommunerna och länsstyrelserna kontrollerar olika delar av den svenska livsmedelskedjan. Hur mycket kontroll just ditt företag får baseras på hur allvarliga konsekvenser det kan bli om er verksamhet inte fungerar som den ska. Exempelvis:
- Hanterar du livsmedel som vid felaktig hantering kan utgöra en stor hälsorisk?
- Har du en målgrupp som är extra känslig – till exempel allergiker eller småbarn?
- Har du en stor verksamhet så att det är många som skulle kunna drabbas om något går fel?
- Finns du tidigt i livsmedelkedjan så att problem hos er kan drabba många verksamheter längre ner i kedjan?
En modell i förändring
För att beräkna mängden kontroll används något som kallas riskklassningsmodellen. Modellen är framtagen av Livsmedelsverket och används av både Livsmedelsverket själva och kommuner. Mängden kontroll räknas ut baserat på data om livsmedelsanläggningen.
- Under 2023 utförs kontrollen beräknad på den gamla riskklassningsmodellen
- Från och med 2024 används den nya riskklassningsmodellen . Alla livsmedelsanläggningar kommer därför att ”klassas om” enligt den nya modellen.
Här nedan beskrivs båda modellerna, det vill säga både modellen som används till och med 2023 och modellen som används från 2024.
Primärproduktion samt slakt- och vilthantering
Riskklassningsmodell till och med 2023
Genom riskklassningsmodellen placeras varje livsmedelsanläggning i sin respektive riskklass. Om ett företag har olika typer av verksamhet kommer placeringen i riskklass att baseras på den del av verksamheten som innebär störst risk. Resultatet av riskklassningen blir en årlig kontrolltid – det vill säga ett antal timmar som ska motsvara den genomsnittliga tiden för kontroll per år för anläggningen.
Vilken riskklass företaget eller anläggningen ska hamna i räknas ut genom tre så kallade moduler. Dessa är
- riskmodulen
- informationsmodulen
- erfarenhetsmodulen
I riskmodulen värderas risker som finns i verksamheten. Värderingen tar hänsyn till både hur sannolikt det är att konsumenternas hälsa påverkas negativt och vilka konsekvenser det i så fall blir.
Informationsmodulen tittar bland annat på märkning, samt rutiner för spårbarhet och återkallande om något allvarligt skulle inträffa. Vid bedömningen tas hänsyn till om livsmedel förpackas och märks och om anläggningen har ansvar för innehållet i informationen.
Erfarenhetsmodulen tar hänsyn till resultat från tidigare kontroller.
Resultatet från de tre modulerna ger en så kallad schablontid (ungefärlig tid) för kontroll, vilket kontrollmyndigheten använder i sin planering.
Riskklassningsmodell från och med 2024
Den nya riskklassningsmodellen utgår från andra uppgifter än den tidigare. Livsmedelsföretag kommer därför att behöva lämna nya uppgifter till sin kontrollmyndighet, och alla anläggningar kommer att omklassas enligt den nya modellen under 2023. Din kontrollmyndighet kommer att meddela hur och när ditt företag ska lämna in uppgifter för omklassning.
Den nya riskklassningen utgår från följande uppgifter om verksamheten:
- huvudsaklig inriktning på verksamheten
- aktiviteter som bedrivs i verksamheten
- om verksamheten hanterar livsmedel som omfattas av specialregler
- verksamhetens omfattning.
Huvudsaklig inriktning handlar om hur livsmedlen som verksamheten hanterar sprids, och vilken typ av livsmedel det handlar om. Några av inriktningarna är livsmedel till privatpersoner, livsmedel till livsmedelsföretag, och dricksvatten. Slakt och vilthantering riskklassas separat.
Aktiviteter är det som sker i verksamheten, alltså vad livsmedelsföretaget gör. Exempel på aktiviteter är pastörisering, styckning, tillverkning, servering och försäljning av livsmedel.
Livsmedel som omfattas av specialregler är till exempel livsmedel med skyddade beteckningar eller livsmedel med närings- och hälsopåståenden.
Verksamhetens omfattning handlar om vilken storlek eller spridning som verksamheten har. Omfattningen kan till exempel redovisas som antal årsarbetskrafter eller antal ton utgående mängd livsmedel.
Beräkning av riskklass och kontrollfrekvens
Utifrån uppgifterna om verksamheten ovan beräknas ert företags riskklass och kontrollfrekvens. Kontrollfrekvens anges som det antal kontrolltillfällen som kommer att genomföras vid en verksamhet under fem år.
Det är den behöriga kontrollmyndigheten som fastställer kontrollfrekvensen. Om riskklassningsmodellen skulle ge en kontrollfrekvens som kontrollmyndigheten inte bedömer motsvarar verksamhetens verkliga kontrollbehov finns det en möjlighet för kontrollmyndigheten att justera frekvensen, både uppåt och nedåt.
Livsmedelsverkets webbinarium om riskklassningsmodellen
Webbinariet syntolkat:
Möjlighet till sänkt kontrollfrekvens
Verksamheter kan få sänkt kontrollfrekvens, så kallad reduktion, om följande uppfylls:
- God efterlevnad av livsmedelslagstiftningen, och/eller
- Uppvisande av giltigt certifikat från en tredjepartsstandard som Livsmedelsverket granskat och tagit upp i sin förteckning
Företag betalar för kontrollen i efterhand
Kontrollen kan ta olika lång tid, bland annat beroende på om inspektören hittar någon avvikelse. När kontrollmyndigheterna planerar sin kontroll kan de utgå från riktvärden som Livsmedelsverket har tagit fram. Det är alltså riktvärden för hur lång tid en genomsnittlig kontroll tar om inga nedslag, avvikelser, hittas. Den faktiska kontrollen kan ta både längre och kortare tid än riktvärdet. Du som företagare betalar i efterhand för den faktiska tid som kontrollen av just din verksamhet har tagit.
Bakgrund – så säger lagen
Kontrollmyndigheterna ska regelbundet och lagom ofta utföra riskbaserad kontroll av livsmedelsverksamheter. Att kontrollen är riskbaserad betyder bland annat att kontrollmyndigheten tar hänsyn till:
- Kända risker kopplade till varor och verksamheter
- Uppgifter som tyder på att konsumenter sannolikt vilseleds.
- Resultat av tidigare kontroller.
- Tillförlitligheten hos och resultatet av de egenkontroller som utförts av verksamheterna eller av tredje part på deras begäran.
- Eventuella avsiktliga överträdelser som begåtts genom vilseledande eller bedrägligt agerande.
