K-vitamin
K-vitamin är nödvändigt för blodets koagulering och har även betydelse för bentätheten.
Hur får vi i oss K-vitamin?
Kål, gröna bladgrönsaker och vissa oljor är mycket bra källor för vitamin K1 (fyllokinon). Kött, lever, äggula och mejeriprodukter innehåller högre halter av vitamin K2 (menakinoner). Vitamin K2 bildas av bakterier i mag-tarmkanalen hos djur, men kan även finnas i högre halter i fermenterade livsmedel och alger. Vitamin K2 bildas av tarmbakterier även hos oss människor, men inte i tillräcklig mängd för att tillgodose kroppens behov.
Innehållet av K-vitamin i livsmedel påverkas av faktorer såsom sort, odlings- och lagringsförhållanden. Vitamin K1 är ljuskänsligt, men relativt värmestabilt. Studier tyder på att biotillgängligheten av vitamin K1 i grönsaker kan vara låg och att den påverkas av måltidens fettinnehåll.
Vill du veta innehållet av K-vitamin i olika livsmedel? Använd gärna vår livsmedelsdatabas – sök näringsinnehåll. Värdet för K-vitamin i "Sök näringsinnehåll" motsvarar i enlighet med NNR 2023 summan av vitamin K1 och vitamin K2.
Hur mycket K-vitamin behöver vi?
De nordiska näringsrekommendationerna anger ett tillräckligt intag, AI, för K-vitamin. Tillräckligt intag används när det vetenskapliga underlaget är alltför osäkert för att kunna fastställa rekommenderat intag, RI.
|
Grupp/Ålder |
Tillräckligt intag per dag |
|
Spädbarn 7–11 mån |
10 mikrogram |
|
Barn 1–3 år |
15 mikrogram |
|
Barn 4–6 år |
20 mikrogram |
|
Barn 7–10 år |
30 mikrogram |
|
Flickor 11–14 år |
45 mikrogram |
|
Pojkar 11–14 år |
50 mikrogram |
|
Flickor 15–17 år |
60 mikrogram |
|
Pojkar 15–17 år |
65 mikrogram |
|
Kvinnor 18–50 år |
65 mikrogram |
|
Kvinnor över 50 år |
60 mikrogram |
|
Gravida |
80 mikrogram |
|
Ammande |
65 mikrogram |
|
Män 18–50 år |
75 mikrogram |
|
Män över 50 år |
70 mikrogram |
Brist på K-vitamin
Brist är ytterst ovanligt, men har påvisats hos personer med nedsatt absorption från tarmen och vid antibiotikabehandling. Inlagringen av K-vitamin i kroppen är låg och nyfödda har inte heller utvecklat någon tarmflora som kan bilda vitaminet. För att motverka blödningar innanför skallbenet ges K-vitamin som injektion till alla nyfödda i Sverige.
Kan man få i sig för mycket K-vitamin?
Det finns inget belägg för att ett högt intag av K-vitamin från kosten skulle ha negativa effekter på hälsan. Begränsade perioder av intag på upp till 10 milligram per dag från kosttillskott med fyllokinon har inte kopplats till negativa effekter.
K-vitamin och blodförtunnande medel
Personer som behandlas med "blodförtunnande" läkemedel som innehåller en K-vitaminantagonist, vanligen Warfarin, får ibland rådet att begränsa konsumtionen av livsmedel rika på K-vitamin eftersom vitaminet påverkar blodkoagulationen.
En stor dag-till-dag-variation av konsumtionen av livsmedel rika på K-vitamin kan bidra till problem med att ställa in den rätta dosen. Det är dock inte helt klarlagt hur stor betydelse kostintaget av K-vitamin har. Enskilda fallbeskrivningar antyder att mycket stora intag av K-vitamin i form av bland annat gröna bladgrönsaker och dietpreparat kan bidra till problem med att ställa in den rätta dosen (Oren, 1989).
Det finns inga skäl till att generellt begränsa konsumtionen av K-vitaminrika livsmedel när man behandlas med blodförtunnande läkemedel. Förändringar i kostintaget – speciellt radikala kostomläggningar – bör dock rapporteras till läkare/dietist. Man bör vara uppmärksam på att kosttillskott och dietpreparat kan innehålla betydande mängder av tillsatt K-vitamin.
| Hög halt >100 µg/100 g | Måttlig halt 20-100 µg/100 g |
|---|---|
| Bladgrönsaker som spenat, mangold och sallat (ej isbergssallat) | Isbergssallat, squash, sparris |
| Broccoli | Sockerärter, färska sojabönor, gurka, avokado |
| Rapsolja, sojaolja | Olivolja, linfröolja |
| Grönkål, brysselkål | Vitkål, rödkål |
| Pestosås | Äggula |
| Korv av kyckling eller hjort | |
| Kalkonfilé |
Referenser
Oren B, Shvartzman P. Unsuspected source of vitamin K in patients treated with anticoagulants: a case report. Family Practice 1989:6:151 -52
