/ / / /

Antioxidanter

Gemensamt för gruppen ämnen som kallas antioxidanter är att de förhindrar bildning och skadeverkan från reaktiva ämnen, så kallade fria radikaler. En rad olika ämnen i maten ingår på olika sätt i kroppens mekanismer för att ta hand om överskottet av fria radikaler. Flera av dem är vitaminer.

Flera näringsämnen fungerar som antioxidanter, till exempel E-vitamin (tokoferoler), C-vitamin, riboflavin, karotenoider och selen. Även zink, mangan och koppar spelar en viktig roll eftersom de bland annat ingår i enzymer med antioxidativa funktioner.

Många andra ämnen i maten, så kallade bioaktiva ämnen, kan fungera som antioxidanter. Exempel på bioaktiva ämnen är flavonoider och antocyaniner. Större mängder av bioaktiva ämnen finns bland annat i bär, lök, olika kålsorter, grönt te, rött vin, vindruvor, apelsin, nötter och fröer.

Det är ännu oklart om de hälsoeffekter som kopplats till dessa livsmedel kan förklaras av deras förmåga att neutralisera fria radikaler och andra antioxidativa egenskaper.

Enligt den senaste versionen av de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) finns det tillräckliga vetenskapliga underlag för att säga att kosttillskott med höga halter antioxidanter kan vara skadliga för hälsan.

Fria radikaler

Vi behöver syre för att andas, men när syret omsätts bildas samtidigt så kallade fria radikaler som är mycket reaktiva. Vi människor behöver reaktiva ämnen i låga halter, men när halterna blir för höga uppstår så kallad oxidativ stress som skadar celler och vävnader. Mängden fria radikaler kan öka när kroppen utsätts för stress, till exempel vid sjukdom, hårt fysiskt arbete eller om man röker. Oxidativ stress har betydelse för utvecklingen av bland annat hjärt-kärlsjukdom, cancer och inflammatoriska sjukdomar. Processerna för hur det går till är komplexa och mer forskning behövs på området.