Dioxiner och PCB

Vad är dioxiner och PCB?

Dioxiner och PCB är organiska miljöföroreningar som fått stor spridning i miljön. Dioxiner bildas bland annat när man tillverkar kemikalier som innehåller klor, samt vid förbränningsprocesser, till exempel sopförbränning. PCB är industrikemikalier som användes inom många områden, till exempel i transformatorer och fogmassor i hus, innan de förbjöds på 1970-talet.

Var finns dioxiner och PCB?

Vi människor får i oss mest dioxiner och PCB via maten. Ämnena är fettlösliga, mycket svåra att bryta ner och finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter finns i fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern.

Är det farligt?

Dioxiner är några av de giftigaste ämnen man känner till, men risken beror inte bara på hur farligt ett ämne är, utan även på hur mycket man får i sig av det. Vissa grupper kan också vara mer känsliga, till exempel små barn.

Risktermometern är ett pedagogiskt hjälpmedel för att bättre förstå och jämföra risker. Den visar risken med olika ämnen – om man utsätts för dem under en lång tid – i en femgradig skala, från ingen till hög risk.

För gruppen barn anger Risktermometern att den mängd barn får i sig innebär en betydande risk. Det är också därför Livsmedelsverket ger råd till barn, och även till den som vill bli gravid i framtiden.

Råd

Dessa fiskar innehåller höga halter av dioxin och PCB.  Den som vill bli gravid i framtiden, barn, ungdomar, gravida och ammande bör därför inte äta dem oftare än högst 2-3 gånger/år. Övriga kan äta dessa fiskar högst en gång i veckan.

• Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Även lax som är fångad i älvarna omfattas av kostråden.
• Strömming/sill (inklusive böckling) från Östersjön och Bottniska viken. Strömming och sill är samma fiskart. 
• Vildfångad sik från Vänern och Vättern
• Vildfångad röding från Vättern
• Ål

Den lax som säljs i svenska matvarubutiker är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet och har lägre halter. Det gäller även fisk som är odlad i Östersjön, Bottniska viken, Vänern eller Vättern. De flesta sillsorter som säljs i matbutiker kommer inte från Östersjön. Läs gärna på förpackningen eller fråga i butiken för att få reda på var fisken kommer ifrån.
Miljöförgiftad fisk
Livsmedelsverkets råd om fiskkonsumtion

Känsliga grupper

Dioxiner och PCB lagras i kroppen under mycket lång tid. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB eftersom de utvecklas. För barn, ungdomar och de som vill bli gravida i framtiden är det särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt eftersom en del av de dioxiner och PCB som lagrats i kroppen förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken.

Hur kan dioxiner och PCB påverka hälsan?

Höga halter av dioxiner och PCB under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, nivåerna av sköldkörtelhormoner samt tandemaljen. Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB. Ämnena förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken.

Fördjupning

Mer fakta om dioxiner och PCB

Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzo-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). PCB är en förkortning för polyklorerade bifenyler. Det finns 75 olika kongener, det vill säga varianter, av PCDD, 135 olika kongener av PCDF och 209 kongener av PCB (Figur 1 och 2). Kongenerna skiljer sig åt genom antalet kloratomer och deras plats i molekylen. Vissa av PCB-kongenerna är dioxinlika, det vill säga har en struktur som är mycket lik dioxinernas och verkar via samma mekanismer som dioxinerna i kroppen.

Figur 1. Strukturformel för PCDD-kongenen TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxin)

Figur 2. Strukturformel för PCB-kongenen PCB 169

Den totala halten av dioxiner och dioxinlika PCB anges oftast i form av dioxinekvivalenter (TEQ; ’toxic equivalents’). TEQ-systemet är ett sätt att väga samman halterna av de olika kongenerna med hänsyn taget till att de har olika giftighet.

Dioxiner har inte framställts avsiktligt utan bildas i små mängder som föroreningar vid bland annat tillverkning av vissa klorföreningar. Användning av impregneringsmedlet pentaklorfenol anses ha varit en stor källa till dioxiner i industriländer. Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser som till exempel sopförbränning. Tidigare var även avloppsvatten från skogsindustrins klorblekningsprocesser en viktig källa. Utsläppen av dioxiner har varit reglerade sedan 1970-talet.

PCB är industrikemikalier som har haft många olika användningsområden på grund av deras värmetålighet och isolerande förmåga. PCB har använts i kondensatorer, transformatorer, värmeväxlare, fogmassor i hus och i färger. Sedan 1970-talet är det förbjudet att använda PCB i Sverige.

Dioxiner och PCB är stabila och fettlösliga föreningar som är mycket svåra att bryta ner. De finns därför kvar i miljön och i kroppen under lång tid. Det är förklaringen till att dioxiner och PCB finns i till exempel livsmedel och människor trots att utsläppen och användningen varit starkt begränsad sedan 1970-talet. Egenskaperna gör också att halterna ökar ju högre upp i näringskedjorna man kommer, vilket innebär att de högsta halterna finns ibland annat rovfiskar från förorenade områden.

Hälsoeffekter och riskgrupper

Under foster- och spädbarnsperioden är känsligheten för dioxiner och PCB som störst och ämnena förs över till foster och spädbarn via moderkakan och modersmjölken.

I experimentella studier med djur har man sett att dioxiner och PCB kan påverka fortplantningen, immunförsvarets funktion, hormonsystemen, utvecklingen av centrala nervsystemet, samt orsaka cancer. Resultat från epidemiologiska studier av människor visar att hög exponering för dioxiner och PCB under foster- och amningsperioden kan påverka spermiekvaliteten i vuxen ålder. Andra studier antyder också att exponering för dioxiner och PCB under fosterstadiet kan påverka hormonnivåer hos nyfödda, födelsevikt, barnens motoriska och kognitiva utveckling samt ha effekter på tandemaljen.  

Inom EU har man fastställt ett så kallat tolerabelt veckointag (TVI) för dioxiner och dioxinlika PCB på två pikogram TEQ/kg kroppsvikt och vecka. Det motsvarar den mängd dioxinlika ämnen som en människa kan få i sig varje vecka under hela livet utan att riskera några effekter på kroppens funktioner. Det har inte varit möjligt att ta fram något hälsobaserat TVI för PCB-kongener som inte är dioxinlika, men forskning pågår inom detta område.

Gränsvärden och Sveriges undantag

Inom EU finns det gränsvärden för hur mycket dioxiner och PCB som animaliska livsmedel, inklusive marina oljor, som fiskolja och fiskleverolja, samt vegetabiliska oljor, fetter och barnmat får innehålla. Syftet med gränsvärdena är att förhindra att livsmedel med de allra högsta halterna av dioxiner och PCB hamnar på marknaden. Fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern innehåller ganska ofta dioxin och PCB över EU:s gränsvärden.

Sedan 2002 har Sverige haft ett tillfälligt undantag från EU:s gränsvärde för dioxiner och PCB i vissa fiskarter och 2012 blev undantaget förlängt på obestämd tid. De fiskarter som undantaget gäller är vildfångad strömming/sill större än 17 cm, lax, röding, öring och flodnejonöga som fiskas i Östersjöområdet inklusive Vänern och Vättern. Undantaget från gränsvärdet innebär att nämnda arter får säljas obegränsat på den svenska marknaden samt till länder med motsvarande undantag, oavsett vilka halter dioxin och PCB de innehåller. 

Inför regeringens beslut om de skulle ansöka om ett fortsatt undantag eller inte, fick bland annat Livsmedelsverket och dåvarande Fiskeriverket i uppdrag att ta fram underlag om undantagets betydelse för folkhälsan och fiskerinäringen. Livsmedelsverkets slutsats var att det ur ett folkhälsoperspektiv vore bättre att låta EU:s gränsvärde gälla alla fiskarter även i Sverige.

Ett undantag från gränsvärdet innebär att exempelvis den strömming man köper i butik kan innehålla dioxiner och PCB i halter som är högre än EUs gränsvärden. Regeringen beslutade efter en sammanvägning av olika remissinstansers utredningar att förorda ett undantag från gränsvärdet. Livsmedelsverkets slutrapport från mars 2011 hittar du via länken längst ner på sidan.

En förutsättning för det svenska undantaget är att Livsmedelsverket informerar om riskerna med fet fisk från Östersjöområdet, och om verkets kostråd om fisk. Livsmedelsverket ska varje år rapportera till EU-kommissionen om hur vi sprider denna information och redovisa hur vi ser till att fisk som överskrider gränsvärdet inte exporteras till andra EU-länder.

Livsmedelsverket, länsstyrelserna och kommunerna kontrollerar de livsmedelsföretag som säljer fisk till andra EU-länder eller länder utanför EU. Misstänkta olagliga försäljningar rapporteras till Tullverket. Man kan även göra en åtalsanmälan för brott mot livsmedelslagstiftningen.

Länkar till lagstiftning om fisk från Östersjön samt dioxiner och PCB i livsmedel hittar du via länkar längst ner på sidan.

Nya TEFar

I slutet av 2023 publicerade WHO/JECFA nya toxikologiska ekvivalensfaktorer (TEFar) för dioxiner och dioxinlika PCB. Detta innebär att summahalter (totalTEQ) av dioxin och PCB nu behöver räknas om utifrån de nya ekvivalensfaktorerna. Efsa har fått i uppgift att räkna om livsmedelshalter (totalTEQ) som finns i deras databas samt att göra om beräkningarna i den riskvärdering som publicerades 2018 utifrån de nya TEFarna. Detta arbete kommer resultera i en ny exponeringsbedömning och sannolikt ett nytt TVI som kommer att presenteras under våren 2026. De juridiska gränsvärden som finns för halter av dioxiner och dioxinlika PCB i livsmedel gäller tillsvidare och beräknas enligt det gamla TEF-systemet (från 2005). Efter att Efsa har uppdaterat sin riskvärdering kommer arbetet med att revidera gränsvärdena utifrån de nya TEFarna att påbörjas inom EU.

Hur mycket dioxin och PCB får vi i oss?

Livsmedelsverkets beräkningar visar att medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCB är 3,5 pg TEQ/kg kroppsvikt och vecka hos vuxna (18-80 år) i Sverige (se rapporten "Risk and benefit assessment of herring and salmonid fish from the Baltic Sea area" via länk längst ner på sidan). Ungefär hälften av det dioxin och PCB vi får i oss kommer från fisk. Mejeriprodukter och kött är också viktiga källor. För barn och den som vill bli gravid är det särskilt viktigt att få i sig så lite som möjligt av dioxinlika ämnen. Hos kvinnor i barnafödande ålder bidrar fisk och skaldjur i medeltal med mer än hälften av intaget av dioxiner och dioxinlika PCB (Figur 3) och hos barn ger fisk, kött och mejeriprodukter ett lika stort bidrag (Figur 4).

Figur 3. Olika livsmedelsgruppers bidrag till det totala intaget av dioxiner och dioxinlika PCB hos kvinnor 18-45 år. Beräknat utifrån medelkonsumtion i matvaneundersökningen Riksmaten 2010.

Figur 4. Olika livsmedelsgruppers bidrag till det totala intaget av dioxiner och dioxinlika PCB hos barn (4-12 år). Beräknat utifrån medelkonsumtion i matvaneundersökningen Riksmaten 2003.

Livsmedelsverket genomförde 2022 en matkorgsundersökning som ger ett grovt mått på medelintaget i hela den svenska befolkningen. Resultaten visade att medelintaget av dioxiner och dioxinlika PCB är 2-3 pg TEQ/kg kroppsvikt och vecka och att intaget har sjunkit sedan1999 då den första matkorgsundersökningen genomfördes (Figur 5) (se rapporten "Swedish Market Basket Study 2022 - Interim report. Per capita-based analyses of nutrients and toxic compounds in market baskets and assessment of benefit or risk" via länk längst ner på sidan). Mer information om Livsmedelsverkets matkorgsundersökningar hittar du via länken längst ner på sidan.

Figur 5. Beräknade medelintag av dioxiner och dioxinlika PCB (total-TEQ) i den svenska befolkningen baserat på matkorgsundersökningar genomförda av Livsmedelsverket 1999, 2005, 2010, 2015 och 2022. Det beräknade medelintaget har sjunkit med ca 4% per år.

Fettlösligheten och att de är mycket svåra att bryta ner gör att dioxiner och PCB lagras i kroppsfettet under mycket lång tid. Vid graviditet och amning förs en del av ämnena över från mamman till barnet via moderkakan och bröstmjölken. De halter av dioxiner och PCB som uppmätts i svensk modersmjölk innebär att ammade spädbarns exponering är avsevärt högre än TVI. Trots detta är både nationella och internationella expertgrupper eniga om att amning bör uppmuntras eftersom amningens positiva effekter överväger riskerna. Viktigt att komma ihåg är att TVI är ett rekommenderat högsta medelintag per vecka under hela livstiden. Även barn som passerat amningsperioden har ett relativt högre intag av dioxiner och PCB från mat än vuxna. Det beror till stor del på att barn äter mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. Ytterligare en grupp med hög exponering för dioxiner och PCB är personer som konsumerar mycket fet fisk från förorenade områden, till exempel fritids- och yrkesfiskare och deras familjer.

Om TVI överskrids under kortare perioder innebär det sannolikt ingen förhöjd hälsorisk.

Livsmedelsverket har sedan 1990-talet följt halterna av PCB och dioxiner i bröstmjölk från svenska förstföderskor. Resultat från dessa studier visar att halterna har sjunkit med omkring 5 % per år under perioden 1996 till 2022 (Figur 6). I jämförelse med de halter som uppmättes i modersmjölk på 70-talet har halterna sjunkit till ungefär en tiondel (Figur 7). Mer om Livsmedelsverkets undersökningar av modersmjölk hittar du via länken längst ner på sidan.

Figur 6. Halterna av dioxiner (total-TEQ) i modersmjölk från förstföderskor i Uppsala under perioden 1996-2022. Halterna har sjunkit med ca 5 % per år.

Figur 7. Halter av dioxiner (total-TEQ) i modersmjölk i Sverige från 1970-talet till 2016. Värden från Uppsala kommer från Livsmedelsverkets undersökningar. Halter från Stockholm är hämtade från Norén och Meironyté, 2000. (Certain organochlorine and organobromine contaminants in Swedish human milk in perspective of past 20-30 years. Chemosphere 40:1111-1123).