Skollunchen – en outnyttjad resurs för att lära elever om mat, hälsa och hållbarhet
2024-08-20
Skollunchen är en resurs som inte utnyttjas fullt ut. Förutom att ge mätta barn kan skollunchen användas som ett pedagogiskt verktyg som berikar undervisningen med praktiska exempel. På så sätt kan kopplingen mellan mat, hälsa och hållbarhet bli tydligare för eleverna. Forskning som tagits fram på uppdrag av Livsmedelsverket visar att elever oftare äter frukost, äter mer frukt och grönt, mindre sötsaker och vågar prova fler nya maträtter när skolor arbetar aktivt med mat- och måltidsutbildning.
Det är centralt att barn redan från unga år får lära sig om matens betydelse för både den egna hälsans skull och för miljön, för att sedan själva kunna göra kloka matval och på så sätt lägga grunden för hälsosamma och hållbara matvanor och ett friskare liv.
– Här har skolan en viktig roll. Skollunchen skulle, i mycket högre grad än idag, kunna användas som ett konkret verktyg där eleverna lär sig om, av och genom mat, säger Emelie Elin (fd Eriksson) på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
På uppdrag av Livsmedelsverket har forskare vid Umeå universitet och Örebro universitet sammanställt forskning om ämnesövergripande mat- och måltidsutbildning. Genomgången visar på en rad goda effekter:
- Eleverna fick en större medvetenhet om och intresse för att äta mer hälsosamt, både hemma och i skolan.
- Eleverna vågade prova fler nya och mer hälsosamma maträtter.
- Eleverna åt mer frukt och grönsaker.
- Eleverna åt oftare frukost.
- Eleverna åt mindre sötsaker, både i och utanför skolan.
- Eleverna fick bättre kunskaper om mat och måltider, både praktiska och teoretiska.
– Skolköken har kommit långt när det gäller att laga hållbar skolmat. Utmaningen är att få eleverna att äta mat som de inte är vana vid. Forskningen visar tydligt att med mat- och måltidskunskap kan skolan skapa en positiv inställning och få eleverna att våga prova nya rätter, säger Emelie Elin.
Det behövs tydligare styrning för att integrera skollunchen i den pedagogiska verksamheten
Den svenska skolmåltiden erbjuder en närmast unik möjlighet till ämnesövergripande mat- och måltidsutbildning. Men för att detta ska kunna ske behövs bättre förutsättningar genom att reglering, styrdokument och mål förtydligas. En bra skolmåltidsintegrerad mat- och måltidsutbildning förutsätter att
- lärarna har tillräcklig kunskap om mat och måltider
- lärarna har en positiv inställning till skolmåltiden
- lärarna agerar som förebilder i skolmatsalen
- skolledningen ser till att lärarna får tillräcklig tid och pedagogiska resurser
- skolledningen skapar delaktighet och samverkan mellan elever, skolpersonal och måltidspersonal
- det finns tydliga målsättningar genom styrdokument och reglering.
– I Sverige är skolmåltiderna ofta en outnyttjad pedagogisk resurs. Vi har mycket att lära av andra länder, där skolmåltiden har en tydligare roll i läroplanen och andra styrande dokument i skolan. Sådana förutsättningar kan underlätta att mat- och måltidsutbildning prioriteras, säger Emelie Elin.
Nya nationella riktlinjer för måltider i skolan och utökat stöd till rektorer
Livsmedelsverket har sedan tidigare tagit fram Nationella riktlinjer för måltider i skolan, som ger övergripande stöd kring hur skolan kan utforma måltider som främjar hälsa, miljö och lärande. Dessa riktlinjer uppdateras nu, med nya vetenskapliga underlag, för att kunna basera riktlinjerna på den senaste forskningen på området. Riktlinjerna lanseras under 2025.
Mer information för journalister
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
