Oro och utsatthet kan göra att elever skippar skollunchen
2024-08-19
Det är inte maten som serveras som är viktigast för eleverna – det är de sociala aspekterna av skolmåltiden, som trygghet och socialt sammanhang i skolrestaurangen. Det visar genomgångar av ny forskning som undersökt elevernas egna upplevelser av skolmåltiderna och som gjorts på uppdrag av Livsmedelsverket.
I Sverige serveras varje dag en miljon skolluncher. Men många barn väljer att inte gå till skolrestaurangen, utan avstår skollunch eller köper något att äta i någon butik eller restaurang. Vad detta kan få för konsekvenser för den enskilda eleven har forskare vid Umeå universitet, Örebro universitet och Karolinska Institutet undersökt på uppdrag av Livsmedelsverket, genom att gå igenom aktuell internationell forskning på området.
Fler elever skulle äta skollunch om de kände sig trygga i matsalen
En grundläggande förutsättning för att få eleverna att äta i skolmatsalen är att måltidssituationen uppfattas som trygg och trivsam. Många elever upplever att följande faktorer skapar otrygghet:
- Att på förhand inte veta vem eller vilka de kommer att sitta bredvid i matsalen.
- Att bli lämnad ensam kvar vid bordet om bordsgrannarna ätit upp snabbare än vad man själv gjort.
- Att bli exkluderad genom att ingen vid samma bord pratar med en.
- Att bli uttittad om man sitter ensam vid ett bord.
- Att få oönskad uppmärksamhet, exempelvis på grund av att snubbla, spilla mat eller vatten.
- Att pekas ut genom att man anses äta ”för mycket” eller ”på fel sätt” av andra elever.
Även hög ljudnivå, trängsel och för lite tid bidrar till en negativ upplevelse. Det här kan leda till att elever väljer att äta utanför skolan, eftersom de då själva kan bestämma vem de ska äta med, vad de ska äta och vad de ska prata om.
– Det är allvarligt att många elever känner sig otrygga i skolmatsalen. Det är något som skolor behöver arbeta med. Mätta elever kan koncentrera sig och prestera bättre, det är positivt både för den enskilde eleven och för miljön i klassrummen, säger Emelie Elin (fd Eriksson) på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Därför är det viktigt att eleverna äter skollunch
Tidigare studier har visat att mellan 20 och 36 procent av de svenska eleverna i årskurs 5 och 8 inte äter skollunch varje dag. Att eleverna äter för lite eller ingen lunch alls får konsekvenser.
Studierna visar att näringsriktig skollunch kan kopplas samman med
- ökad läsprestanda, särskilt snabbhet och noggrannhet
- ökad prestation i engelska och matematik
- ökad kognitiv funktion
- bättre koncentration och uppmärksamhet.
Förutom bättre prestation i skolan visar studierna att de som äter skollunch ofta, jämfört med att hoppa över, även har högre livskvalitet, särskilt när det gäller psykiskt välbefinnande och sömn, och mindre fysiska hälsobesvär som huvudvärk, ryggvärk och ont i magen. Studierna visar också att skolmåltiderna bidrog till känsla av sammanhang, bättre självkänsla och en hälsosam livsstil.
– Vi behöver förstå varför elever väljer bort skollunchen. Genom att vara lyhörda för vad eleverna själva säger, kan de vuxna sedan ta ansvar för att hitta lösningar, säger Emelie Elin (fd Eriksson).
Enligt skollagen har alla elever rätt till en trygg och stödjande skolmiljö, det gäller även miljön vid skolmåltiderna. Det ingår i rektors ansvar. Att inkludera måltiderna och skolrestaurangen i skolans systematiska kvalitetsarbete är ett viktigt steg i det förebyggande arbetet för att främja trygghet och studiero.
Bakgrund
Livsmedelsverket arbetar med att uppdatera de Nationella riktlinjerna för måltider i skolan och har därför tagit fram nya vetenskapliga underlag för att basera riktlinjerna på den senaste forskningen på området. De nya riktlinjerna lanseras nästa år.
Mer information för journalister
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
