Maten genom 14-åringars ögon: omgivna av mat, godis och snacks
2025-01-23
14-åringar exponeras för mat och reklam för mat överallt, både i den fysiska och digitala omgivningen. De har samtidigt både egna pengar och stor frihet att köpa mat, fika och snacks. Det visar en ny kvalitativ studie där Livsmedelsverket låtit 14 åringar berätta om sin vardag och ta bilder av sin mat.
36 stycken 14-åringar har intervjuats och fotograferat sin vardag med fokus på mat. Resultatet ger en aktuell inblick i deras vardag och en djupare förståelse för vad 14-åringar äter, hur deras matvanor ser ut och varför de äter som de gör. Allt runt om oss som påverkar vad och hur vi äter kallas matmiljö.
14-åringarnas berättelser och foton ger en relativt samstämmig bild av hur deras matmiljö ser ut. Även om ungdomarna i undersökningen kommer från olika delar av landet, bor i olika stora orter och har olika socioekonomisk bakgrund visar resultatet på stora likheter.
Ungdomar påverkas i alla miljöer, även i digitala kanaler
Idag finns mat, och reklam för mat överallt där 14 åringarna rör sig. Hemma, i skolan, på väg till och från skolan, i matbutiker, på caféer och restauranger och i samband med fritidsaktiviteter. De möts även av köperbjudanden, trender och inspiration via mobilen, som är en självklar del av 14-åringarnas liv. Den digitala matmiljön är gemensam för alla oavsett socioekonomisk bakgrund eller bostadsort.
– Ungdomarna beskriver själva att de påverkas av reklam för godis, läsk och snacks och gärna tar del av erbjudanden både digitalt, i butik och utomhus. De vet vad som är hälsosamt att äta, men det är svårt att stå emot erbjudanden, berättar Karin Fritz, projektledare och dietist på Livsmedelsverket.
Ungdomarnas berättelser tillsammans med deras foton visar att det ofta är snacks, godis, bakverk, läsk och snabbmat som står på menyn. Frukt och grönt utgör en liten del. Alla 14-åringar i undersökningen hade också egna pengar. Att handla, fika och äta tillsammans med kompisar är en viktig del av delas sociala liv.
– Den här undersökningen har gett oss en mer aktuell och nyanserad bild av hur 14-åringarnas vardag ser ut, när det kommer till mat. Deras foton och berättelser, tillsammans med kunskap vi har sedan tidigare, bekräftar att många inte äter hälsosamt. Det är inte heller så lätt att äta hälsosamt i dagens samhälle. Men ungdomarna kan inte själva förändra sin matmiljö, det måste göras av de aktörer som kan påverka matmiljön, säger Karin Fritz.
Rapporten ingår som en del av regeringsuppdraget Uppdrag om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader som slutredovisas den 31 januari 2025.
Ett par citat från ungdomarna i undersökningen
"Jag ser ganska mycket reklam på väg till skolan då jag tar bussen genom stan och då ser jag alla skyltar med nya hamburgare eller en ny glassmak som ser god ut och som gör att man vill testa."
"Det finns många trender på TikTok som man blir sugen på att smaka. Just nu finns det till exempel en typ halvmeter lång Subwaykaka som har blivit jättepopulär och som alla vill testa för att man har sett folk äta den på TikTok."
Vad menas med matmiljö?
Matmiljö är den del av livsmedelssystemet där människor interagerar med systemet för att välja, köpa och äta mat. Matmiljön är faktorer i den fysiska, sociala, digitala, ekonomiska och politiska miljön som påverkar vad människor äter, och därigenom deras matrelaterade hälsa. Det finns samhälleliga och personliga faktorer, och det är interaktionen mellan dessa som leder till befolkningens och individers val, köp och konsumtion av mat.
Så genomfördes undersökningen
Undersökningsföretaget Ipsos har gjort en kvalitativ undersökning där man intervjuat 36 stycken 14-åringar i små grupper under hösten 2024. Ungdomarna har också fått fotografera sin vardag under 4 dagar. Urvalet bestod av ungdomar från två olika socioekonomiska grupper (socialgrupp 2 respektive 4 utifrån Segregationsbarometerns indelning), från olika delar av landet och från både storstad, tätort och landsbygd. En kvalitativ studie genomförs för att få fram underliggande orsaker till intervjupersonernas tankar och åsikter inom ett visst ämne och syftar alltså inte till att kvantifiera hur stor del av en population som har en viss åsikt.
