Bristande kunskaper leder till matsvinn
2023-05-04
Fler konsumenter är medvetna om sitt matsvinn och konsekvenserna för miljö och plånbok, det visar en ny undersökning från Livsmedelsverket. Trots det är det många som inte har tillräckliga kunskaper om att maten ofta går att äta efter att bäst före datum är passerat och därmed slänger mat i onödan. Den grupp som säger sig slänga mest, unga 18-29 år, visar på stora kunskapsluckor gällande märkningar, förvaring och hur länge maten håller.
Livsmedelsverket har i en ny enkät undersökt hushållens kännedom, attityd och kunskap om matsvinn. En majoritet anser att matsvinn är ett stort problem för miljön och plånboken, där fler anger att det är ett problem för ekonomin än miljön. Även om fler konsumenter också uppger att de har tagit del av information om matsvinn och dess konsekvenser är det många som saknar praktiska kunskaper som kan leda till ett minskat matsvinn.
– Det är blandade känslor kopplat till resultaten. Det är glädjande att medvetenheten ökar och de senaste åren har vi sett en positiv trend där hushållen slänger mindre mat. Samtidigt ser vi att många saknar grundläggande kunskaper om hur länge maten håller och hur den bäst förvaras. Det betyder att vi har ett stort arbete framför oss och samtidigt stor potential att minska matsvinnet ytterligare, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Rapporten visar att kunskapen om de olika typerna av datummärkningarna har minskat eller är oförändrad sedan 2020. Hur många som förstår vad bäst före-dag betyder har minskat sedan 2020. Fler tror att maten ska slängas när datumet passerat. Om fler förstår att det ofta går utmärkt att äta maten efter passerat bäst före-dag skulle det kunna leda till minskat matsvinn.
Det är fortfarande många hushåll som skulle kunna sänka temperaturen i sina kylskåp och på så sätt förlänga hur länge maten håller, vilket i sin tur leder till mer tid att ta hand om och äta upp maten. Bättre kunskap om hur man bäst förvarar grönsaker, frukt och bröd skulle också kunna göra stor skillnad, då vi slänger mycket av dessa livsmedel. Det är fortfarande få, bara 4 av 10, som vet att tillagad mat kan hålla upp till en vecka kylen. Hushållen slänger därför mycket tillagad mat som skulle kunna ätas upp.
– Om fler använder sina sinnen för att titta, lukta och smaka finns potential att minska matsvinnet ytterligare, då just tillagad mat är det vi efter frukt, grönsaker och bröd slänger mest. Här finns kan vi minska matsvinnet genom ökad kunskap, säger Karin Fritz.
Ungas stora kunskapsluckor en utmaning
Det finns också skillnader mellan olika grupper. De unga, 18-29 år, skiljer sig från de övriga. De uppger själva att de slänger mest mat, samtidigt som att de har lägre kunskap om allt från bäst före-datumets betydelse, hur de ska förvara sin mat och hur länge till exempel tillagad mat håller.
– Vi måste ge våra unga bättre förutsättningar innan de ger sig ut i vuxenlivet, inte minst bättre kunskap om hur mat bör hanteras, då behöver de inte lära sig allt själva. Annars kan det leda till ett stort slöseri på de egna och planetens resurser, säger Karin Fritz.
Trots en positiv trend visar rapporten att fler vill och skulle kunna minska sitt matsvinn. Många behöver komma till insikt om problemet och ännu fler behöver kunskap om hur de bör hantera maten de köpt. Fler behöver också känna sig mer bekväma att använda sina sinnen för att bedöma om maten är ätbar eller inte.
Ytterligare upplysningar för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
Jordbruksverkets pressjour 036-15 63 36
Prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera
