Förslag till nya näringsrekommendationer på remiss
2023-04-05
För hälsan och miljön behöver konsumtionen av växtbaserad mat öka medan köttkonsumtionen behöver minska. Det är slutsatsen i förslag till nya nordiska näringsrekommendationer (NNR). Nu välkomnar NNR-kommittén synpunkter på förslaget i en öppen remiss.
NNR-genomgången är den mest aktuella och heltäckande sammanställningen av forskning om hur befolkningen bör äta för att må bra, utan att påverka miljön och klimatet i onödan. NNR innehåller rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver och om olika livsmedelsgrupper, till exempel kött, grönsaker och mejeriprodukter. NNR är den vetenskapliga grunden för bland annat kostråd i Norden.
Människors hälsa och näringsbehov är basen i NNR. Men eftersom maten vi äter även påverkar miljö och klimat har Nordiska ministerrådet gett i uppdrag åt NNR att denna gång också integrera hållbarhet i sitt arbete.
Några förändringar
I förslaget har rekommenderat intag av en rad näringsämnen justerats, bland annat vitamin B12 och järn. Rekommendationen om tillsatt socker skärps och omfattar nu allt fritt socker, det vill säga även sockerarter från honung, juice och fruktkoncentrat.
Nytt jämfört med tidigare näringsrekommendationer är att NNR nu ger mängdrekommendationer för vissa livsmedelsgrupper. För grönsaker, frukt och bär rekommenderas till exempel minst 500-800 gram om dagen. När det gäller rött kött rekommenderas max 350 gram i veckan av hälsoskäl medan den av miljöskäl bör vara lägre. NNR betonar att den minskade köttkonsumtionen bör ersättas av baljväxter och annan mat från växtriket.
– Livsmedelsverket besvarar nu remissen och hoppas att även andra experter tar chansen att bidra i arbetet, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
NNR är inte samma sak som kostråd
De nordiska näringsrekommendationerna är den vetenskapliga grunden för arbetet med hållbara matvanor i de nordiska länderna, bland annat berikningsregler, Nyckelhålskriterier, menyplanering i offentliga måltider och nationella kostråd. I utvecklingen av kostråd tas också hänsyn till specifika förhållanden i de olika länderna och vilka förändringar som behöver göras. På Livsmedelsverket tittar vi till exempel på hur svenskarna äter idag, hur ohälsan kopplad till mat ser ut, hur maten produceras och Sveriges krisberedskap.
De slutliga nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, presenteras i slutet av juni av Nordiska ministerrådet. Då inleds Livsmedelsverkets arbete med att uppdatera de svenska kostråden.
– I höst planerar vi att arrangera ett webbinarium där både NNR och det fortsatta arbetet presenteras närmare, men datum är ännu inte bestämt, säger Åsa Brugård Konde.
Omfattande vetenskapligt arbete bakom NNR
Arbetet med att uppdatera NNR är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning. Forskarnas slutsatser har sedan presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Dessa underlag har tidigare varit ute på remiss, öppna för alla att ge synpunkter på. Det pågår just nu en debatt där företrädare för köttbranschen, främst LRF, kritiserar NNR-arbetet. Kritiken tillbakavisas skarpt av NNR-kommittén. Kritikerna blandar också ihop NNR och kostråd på ett missvisande sätt som riskerar att skrämma upp många. Även Livsmedelsverket har svarat på artiklarna för att reda ut missförstånd.
Nordic Nutrition Recommendations 2023 – Mer information om NNR-arbetet på Helsedirektoratets webbplats
