Missförstånd om Nordiska Näringsrekommendationer

Debattartikel 31 mars i tidningen Land Lantbruk

Det är viktigt att de kostråd som ges till befolkningen bygger på kunskap. Grunden ska vara oberoende och aktuell forskning, en vetenskap som står fri från ekonomiska eller andra intressen. Just nu pågår en uppdatering av den vetenskapliga grunden för hur man bör äta för att må bra. Arbetet sker på uppdrag av Nordiska Ministerrådet och kallas Nordiska Näringsrekommendationer (NNR). Det är detta vetenskapliga arbete som utmanat branschen.

NNR arbetar mycket grundligt, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Forskarna är antagna utifrån vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning för att undvika bias och påverkan från olika intressen. Forskarnas slutsatser har presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag som varit ute på remiss, öppna för alla att ge synpunkter på helt i enlighet med ett vetenskapligt arbetssätt. Idag presenterar NNR sitt förslag till nya näringsrekommendationer, som även de går ut på remiss. Nordiska Ministerrådet presenterar slutrapporten i slutet av juni.

Maten vi äter påverkar miljön på olika sätt. Bland annat säger FN:s klimatpanel IPCC att en av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan är att ändra sättet att äta och producera mat. Därför har NNR fått i uppdrag att även väga in miljöaspekterna i sitt arbete. Och det är just den delen som kritiseras av branschen. Det uttrycks oro för att NNR skulle hota den svenska livsmedelsproduktionen, att svenska kött- och mjölkbönder ska tvingas lägga ner och att det i sin tur hotar svensk livsmedelsförsörjning och försämrar Sveriges krisberedskap.

Vi vill gärna lugna er i branschen – ni är för tidigt ute. NNR är inte samma sak som de svenska kostråden, NNR är den vetenskapliga grunden.

Inte förrän NNR kommit med sin slutrapport i juni startar vi på Livsmedelsverket vårt arbete med att uppdatera de svenska kostråden, det vill säga vilka konkreta råd som ska ges till svenskarna om hur man bör äta för att må bra. Olika länder har olika förhållanden när det gäller konsumtion och produktion av livsmedel och i Sverige tar vi därför hänsyn till de förhållanden som råder här. Även om vetenskapen självklart är grunden när de svenska kostråden ska revideras kan även andra faktorer behöva vägas in, exempelvis kunskap om hur svenskarna äter idag, hur den matrelaterade ohälsan ser ut, hur maten produceras, Sveriges krisberedskap. Utgångspunkten är att kostråden ska fungera för både människors hälsa och en hållbar livsmedelsproduktion.

Debatten runt NNR har hittills handlat om miljö och kött. Och frågan om köttkonsumtion är komplex. Å ena sidan säger forskningen att en hög köttkonsumtion ökar risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdom. Å andra sidan bidrar kött med viktig näring som exempelvis järn. Å ena sidan har köttproduktionen stor klimatpåverkan. Å andra sidan har köttproduktion andra viktiga värden: betande djur håller landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald, svensk köttproduktion ligger långt framme när det gäller djurvälfärd och låg antibiotikaanvändning. Sedan 1960 har svenskarnas köttkonsumtion mer än fördubblats, den största ökningen skedde från 1990 och framåt. Detta leder till slutsatsen att många borde äta mindre – men bättre – kött. 

Utmaningen att få befolkningen att äta mindre, men bättre, kött innebär många möjligheter. Svenska köttproducenter har stora konkurrensfördelar i ett internationellt perspektiv. Som ansvarig myndighet för Sveriges livsmedelsberedskap delar vi branschens uppfattning om vikten av en stark svensk livsmedelssektor. Lönsamma, robusta och väl förberedda företag är centrala för att Sverige ska ha tillgång till mat och vatten i kris och krig.

Vi har mycket att bygga på i Sverige – det finns ett stort engagemang för att leverera bra mat. Genom innovation och kvalitet kan vi bygga ett samhälle där människor, djur och miljö mår bra – idag och i framtiden. Sverige behöver lönsamma och konkurrenskraftiga företag, ett samhälle som gör det enkelt för alla att äta hälsosamt och en livsmedelsproduktion som är hållbar för miljö och klimat.

Annica Sohlström, generaldirektör på Livsmedelsverket