Dricksvattenkvalitet

Kvinna dricker vatten från en kran.

I Sverige är det självklart att vi ska kunna dricka vatten direkt ur kranen utan att bli sjuka. Vi vill inte heller att dricksvattnet ska vara grumligt, färgat eller lukta illa. Därför finns det kvalitetskriterier som vattnet måste uppfylla för att vara godkänt som dricksvatten.

Det finns objektiva kvalitetskriterier för bra dricksvatten i form av gränsvärden. För att visa att kriterierna är uppfyllda måste dricksvattenproducenter undersöka dricksvattnet regelbundet. När man undersöker dricksvattnet tittar man exempelvis på om det finns bakterier och andra mikroorganismer. Kemiska ämnen i dricksvattnet undersöks också.

Mikrobiologi

Det är viktigt att dricksvattnet inte innehåller mikroorganismer som vi kan bli sjuka av. Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan vara svåra att analysera rutinmässigt, framför allt för att de oftast förekommer i relativt liten mängd. Därför måste man i stället undersöka om dricksvattnet innehåller andra mikroorganismer som tyder på att vattnet kan ha blivit förorenat. Dessa kallas indikatororganismer.

Kemi

Kemiska ämnen i dricksvattnet som undersöks kan vara ämnen som orsakar estetiska problem som färg, grumlighet och lukt men det kan också vara ämnen som orsakar tekniska problem som utfällningar av kalk eller korrosion, det vill säga att ledningar rostar.

Vissa kemiska ämnen orsakar hälsomässiga problem, till exempel bly, arsenik, fluorid och PFAS. Dricksvattnet ska inte heller innehålla rester av bekämpningsmedel.

Radon i dricksvattnet kan också vara ett problem. Information om radon finns på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Senast granskad 2024-12-12