Radioaktivt nedfall - så kan dricksvattnet påverkas

Närbild på varningstriangel med symbol för radioaktivitet.

Dricksvatten kan förorenas vid radioaktivt nedfall. Här får du läsa om hur dricksvattnet kan påverkas olika beroende på varifrån vattnet tas. Du får också veta vad du bör göra för att se till att dricksvattnet är säkert i händelse av en kärnteknisk olycka eller annan radiologisk nödsituation.

Vid en kärnteknisk olycka eller annan radiologisk nödsituation som kärnvapenexplosion kan nedfall av radioaktiva ämnen ske på olika platser. Dricksvatten kan förorenas om nedfallet sker i en dricksvattentäkt eller i vattenströmmar som leder dit.

I händelse av radioaktivt nedfall är det viktigt att snabbt ta reda på om den vattentäkt du får ditt dricksvatten ifrån är drabbad av nedfallet.

De vanligaste kemiska ämnena (isotoperna) vid radioaktivt nedfall är:

  • Jod-131
  • Cesium -134 och 137
  • Strontium -89 och -90

Dricksvattnet kan påverkas olika beroende på om det tas från en grundvattentäkt eller en ytvattentäkt. 

Grundvattentäkter

Grundvattentäkter, till exempel brunnar, påverkas inte av radioaktivt nedfall omedelbart. Men när nedfallet rör sig djupare ned i marken finns risk för att grundvattnet blir förorenat med radioaktiva ämnen. Nivåerna av radioaktivt strontium och cesium är i så fall lägre än de var när nedfallet ägde rum. Hur fort ett eventuellt nedfall kommer ner i en grundvattentäkt beror bland annat på typ av berggrund och brunnens djup. Radioaktiva ämnen kan även hamna i brunnsvattnet via ytligt vatten om brunnen inte är tät.

Ytvattentäkter

Om du har en ytvattentäkt är det betydligt större risk för förorening av radioaktiva ämnen jämfört med om vattnet tas från en grundvattentäkt. Det gäller speciellt om dricksvattnet tas från små och grunda sjöar eftersom vattnet i dem inte späds ut så mycket.

I en förorenad ytvattentäkt kan nivåerna till en början bli höga, framför allt av radioaktivt jod. Även radioaktivt cesium och strontium kan förekomma. Koncentrationerna av radioaktiva ämnen minskar dock ganska snabbt. Vattnet späds ut naturligt och till exempel klingar jod-131 av förhållandevis snabbt. Halveringstiden för jod-131 är 8 dygn. Om det finns snö när det radioaktiva nedfallet sker kan dricksvattnet behöva kontrolleras igen efter snösmältningen.

Hur kan jag förbereda mig?

En ytvattentäkt går inte att i förväg skydda mot radioaktivt nedfall. Som förberedelse kan det då vara bra att tänka igenom om det finns någon alternativ vattenkälla att ta till. Det gäller även vatten som ges till djur och används till bevattning av grödor.

Om du har en brunn, sköt om den och håll den tät. Se till att det inte läcker in ytligt vatten och att brunnslocket är helt. Minimera risken för att ytligt vatten rinner ner längs yttersidan av brunnsröret, till exempel genom att leda bort ytligt vatten från brunnen.

Åtgärder vid nedfall

Om din ytvattentäkt har drabbats av radioaktivt nedfall, eller om det finns misstanke om att den har drabbats:

  • Drick inte vattnet och använd det inte heller i matlagning.
  • Använd inte vattnet till bevattning av grödor och ge det inte till djur.
  • Hämta dricksvatten från annan vattentäkt. Vid behov kontakta din kommun för information om var säkert dricksvatten kan hämtas.

Vid förvarning om radioaktivt nedfall kan du som har en brunn minska risken för att dricksvattnet förorenas av radioaktiva ämnen genom att täcka över din brunn med en vattentät duk, presenning eller motsvarande. Täck om möjligt brunnen före och låt den vara täckt under nedfallet. Beroende på vädret kan nedfallet pågå flera dagar efter en olycka.

Provta ditt dricksvatten

I samband med ett nedfall kan det bli aktuellt att undersöka om ditt dricksvatten innehåller särskilda radioaktiva ämnen i sådana halter att det kan vara skadligt för hälsan.

Krisberedskap för liten dricksvattenanläggning

Senast granskad 2024-12-03