Många använder sina sinnen – ändå slängs det mycket mat
2024-09-26
Mat går ofta bra att äta även efter att bäst före-datumet har passerat. Knappt 7 av 10 konsumenter svarar dock att de känner sig mycket trygga med att använda sina sinnen för att avgöra om maten går att äta efter bäst före-dagen, visar en ny undersökning. Ändå slängs det mycket mat i hushållen.
Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. En stor del av matsvinnet uppstår i hushållen, men mat slängs i onödan i hela livsmedelskedjan av många olika skäl. Regeringen har beslutat att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030 – och för att nå målen behöver takten öka.
Livsmedelsverket har nyligen släppt en rapport om hushållens kostnader för matsvinnet. För att minska matsvinnet är det viktigt att konsumenterna förstår vad bäst före-datum innebär, och i en tidigare undersökning uppgav 8 av 10 att de gör det.
För att ta reda på om konsumenterna också använder sina sinnen för att avgöra om maten går att äta har vi nu ställt frågor till konsumenter om de känner sig trygga med att använda sina sinnen, framförallt sin näsa, för att bättre förstå hur detta påverkar vanor och matsvinn.
Många trygga med att använda sina sinnen
I Livsmedelsverkets undersökning uppgav 69 procent av konsumenterna att de kände sig mycket trygga att använda sina sinnen för att avgöra om maten går att äta efter att bäst före-dagen har passerat. 89 procent svarade att de kände sig ganska eller mycket trygga.
– Det är positiva siffror, men ändå ser vi att mycket mat slängs i onödan. Om konsumenterna verkligen använder sina sinnen så som de svarar i denna undersökning borde matsvinnet kunnat minska ytterligare. Om vi fortsätter att träna våra sinnen och äta med näsan så kommer det att leda till att vi tar vara på maten bättre, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.
Det finns en del skillnader mellan olika grupper. De äldre åldersgrupperna, 50 år och äldre, smakar i högre utsträckning än yngre på maten för att avgöra om den går att äta även efter att bäst före-datumet passerat. Åldersgruppen 65-84 sparar i högre utsträckning än övriga åldersgruppen mat genom att frysa in den.
Dessa insikter går i linje med tidigare undersökningar, där en del kunskapsluckor varit mer framträdande bland yngre åldersgrupper.
Kunskap en viktig förutsättning
Ett sätt att skapa förutsättningar för ett minskat matsvinn är kunskap, både i konsumentledet och i andra delar av kedjan. Konsumenter som är medvetna om att de slänger mat, vad som kan leda till matsvinn, kan tolka datummärkningarna på rätt sätt och känner sig trygga nog att ta vara på maten har stor potential att minska sitt eget matsvinn.
– Våra undersökningar visar att det finns kunskapsluckor, och mest tydligt är det bland de yngre målgrupperna. Jag är övertygad om att självsäkra och kunniga konsumenter har bättre förutsättningar att minska sitt eget matsvinn, säger Karin Fritz.
Europa kraftsamlar inför Internationella matsvinnsdagen
Internationella matsvinnsdagen är instiftad av FN och infaller den 29 september varje år. Livsmedelsverket brukar uppmärksamma dagen genom att presentera nya insikter om matsvinnet i Sverige samt via egna kampanjer och informationsmaterial. Matsvinnsdagen har funnits sedan 2020 och uppmärksammas världen över, även i Sverige där den fått ett större genomslag för varje år.
– Det här har blivit en viktig dag för att sätta ljuset på denna enorma samhällsutmaning. Vårt mål är att fler ska bli medvetna om problemet och dess konsekvenser så att vi tillsammans kan slänga mindre mat, säger Karin Fritz.
Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta för ett minskat matsvinn. Du kan läsa mer om uppdraget från regeringen i den nationella handlingsplanen för minskat matsvinn. En viktig del i arbetet är att förändra beteendet hos konsumenterna, det vill säga i hushållen, så att matsvinnet minskar. Men matsvinnet måste minska överallt där mat hanteras.
