Vad betyder datummärkningen?

Hållbarhetstid beror på förvaringstemperatur

Hur länge mat håller beror på hur den förvaras. När det står en hållbarhetstid på ett förpackat livsmedel gäller den alltså bara om livsmedlet förvaras som det står på förpackningen. Om temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det anges.

På en del kylvaror kan det till exempel stå att de ska förvaras vid högst +8 grader, på andra kan det stå högst +4 grader. Ju lägre temperaturer desto längre håller kylvarorna. Kylvaror som förvaras vid +4 °C håller därför betydligt längre än om den förvaras vid +8 °C.

• Om en kylvara, som är tänkt att förvaras vid +4 grader, förvaras varmare gäller inte längre datummärkningen på förpackningen. Då håller kylvaran mest troligt en kortare tid.
• Förvaras kylvaran över 8-10 grader kan skadliga bakterier som salmonella och ehec sakta börja föröka sig.
• Blir det varmare än 10-12 grader i kylskåpet kan även så kallade värmetåliga bakteriegifter bildas. Det giftet går inte att ta bort genom att upphetta maten.

Bäst före-datum

Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Bäst före-dag gäller obruten förpackning, men även en öppnad förpackning kan hålla efter bäst före-datum. Ett öppnat mjölkpaket som inte stått framme så länge i rumstemperatur kan till exempel hålla flera dagar efter bäst före-datum.

För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel. Läs mer om Listeria via länken nedan.

Sista förbrukningsdag

Sista förbrukningsdag är en märkning som endast ska användas för livsmedel som kan bli hälsofarliga efter kort tid, trots att de har förvarats som det står på förpackningen. Sådana livsmedel finns det inte så många av. Därför är livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag ovanliga.

Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerats. De får då varken säljas eller ges bort.

Det är den som tillverkar eller förpackar ett livsmedel som bestämmer hur ett livsmedel ska datummärkas och hur lång hållbarhetstiden ska vara. Köttfärs och färsk fisk är exempel på vanliga varor där tillverkare gör olika bedömningar. En del tillverkare väljer att märka med bäst före-datum och en del med sista förbrukningsdag. Därför kan den köttfärs eller fisken du köper i butik ibland vara märkt med bäst före-dag, ibland med sista förbrukningsdag.

Om du vill veta varför tillverkaren har valt den ena eller den andra datummärkningen kan du fråga företaget. På förpackningen ska det finnas information om hur du tar kontakt, till exempel e-postadress eller telefonnummer.

Vem bestämmer bäst före-dag och sista förbrukningsdag?

Alla förpackade livsmedel ska vara märkta med bäst före-dag eller, i vissa fall, sista förbrukningsdag. Det finns undantag, till exempel behöver inte hela frukter och grönsaker märkas med hållbarhetstid.

Förutom för färskt fågelkött är det alltid den som tillverkar eller förpackar ett livsmedel som bestämmer hur ett livsmedel ska datummärkas och hur lång hållbarhetstiden ska vara. Det är bra eftersom det är tillverkaren som vet mest sitt livsmedel. Hen vet om livsmedlet skulle kunna innehålla hälsoskadliga mikroorganismer och om livsmedlets egenskaper och förpackning påverkar möjligheten för mikroorganismerna att föröka sig under hållbarhetstiden.

För färskt fågelkött finns särskilda regler som innebär att det alltid ska vara märkt med sista förbrukningsdag.

För kylvaror kan bara några graders skillnad i förvaringstemperatur göra stor skillnad för hur snabbt mikroorganismer kan föröka sig eller om bakteriegifter kan bildas. När tillverkaren ska välja datummärkning och längden på hållbarhetstiden måste hen ta hänsyn till att förvaringstemperaturen kan variera något från det att livsmedlet lämnar tillverkaren tills dess att det hamnar i konsumentens kylskåp. Tillverkaren måste också tänka på om man brukar äta livsmedlet direkt eller om det ska tillagas.

Hur skriver man bäst före-dag och sista förbrukningsdag?

Efter uttrycket "bäst före" ska dag, månad och år stå. Det måste vara i den ordningen. Det kan då stå "bäst före 07 02 2024".

För livsmedel med en hållbarhet om högst tre månader räcker det med att det står dag och månad. Om hållbarheten är längre än 18 månader behöver bara året anges, till exempel "bäst före utgången av 2024". Med detta menas att livsmedlet är bäst före den 31 december 2024.

Efter uttrycket "sista förbrukningsdag" ska datumet stå. Datumet anges i ordningen dag, månad och år och enligt samma principer som "bäst före" ovan.

Frivillig tilläggsmärkning till datummärkningen "bäst före - ofta bra efter"

Det är tillåtet att använda en kompletterande frivillig tilläggsmärkning på färdigförpackade livsmedel. Denna märkning syftar till att upplysa konsumenterna om att livsmedlet ofta går bra att äta även efter att bäst före datumet har passerat. Då kan man använda sina sinnen – titta, lukta och smaka – är livsmedlet som det brukar går det bra att äta. 

Förpackningsdag och bakdag

Det är inget krav att märka livsmedel med till exempel förpackningsdag eller bakdag. Det är en frivillig uppgift som vissa företag väljer att märka sin produkter med. Det kan då stå "bakdag 07 02 2024".

Vad gör jag med maten efter att datumet har passerat?

Maten är ofta okej att äta efter bäst före-datum. Förvara maten enligt anvisningen på förpackningen och ät upp, tillaga eller frys in maten senast på sista förbrukningsdagen.

Den här illustrationen finns att ladda ner via länken nedan. Den är fri att använda i eget material, men kom ihåg att ange Livsmedelsverket som källa.

Vad händer med näringsvärdet när maten passerat bäst före-datum?

Forskningen tyder på att matens näringsvärde håller sig relativt stabilt så länge som vi tycker att maten är attraktiv att äta. Det som först kan försämras något är C-vitamin och vissa andra antioxidanter. Men även grönsaker som förvarats tills de blivit oätliga har visats ha kvar nästan halva sitt innehåll av C-vitamin.