Nya nordiska näringsrekommendationer – synpunkter välkomnas på vetenskapligt underlag om hållbarhetsaspekter inklusive miljö

2023-01-31

Uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna pågår för fullt. I den nya upplagan vägs, förutom hälsa, även miljö- och andra hållbarhetsaspekter in. Nu välkomnas synpunkter på de vetenskapliga underlag som rör miljö- och andra hållbarhetsaspekter, som har särskilt fokus på nordiska förhållanden.

I de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på kort och lång sikt, och hur mycket av olika näringsämnen kroppen behöver. I den uppdaterade versionen, NNR2022, tas i högre grad än tidigare hänsyn till fler aspekter än hälsan. Matvanorna sätts i ett sammanhang där det som är bra för miljön och hållbart för samhället också vägs in. NNR ligger bland annat till grund för kostråden i de nordiska länderna.

Revideringen leds av en projektgrupp med medlemmar från de fem nordiska länderna, med Norge som ordförande. Arbetet finansieras av Nordiska ministerrådet.

I NNR2022 ingår fem artiklar som berör olika aspekter av hållbarhet. Två av artiklarna har redan varit ute på remiss. De beskrev miljöaspekter på en övergripande, global nivå och principer för hur hållbarhet ska integreras i rekommendationerna. Nu är de tre återstående på remiss. Dessa artiklar har ett tydligt nordiskt fokus.

– Eftersom miljöaspekter är nytt i NNR är det extra viktigt att många kan ta del av underlagen. Miljöartiklarna går därför på remiss innan de publiceras i vetenskapliga tidskrifter, för att öka transparensen, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket och Sveriges representant i NNR-arbetsgruppen.

I artiklarna lyfts nordisk forskning om framtidens hållbara och hälsosamma matvanor. Även lokala jordbruksförhållanden i Norden och vilka utmaningar och möjligheter det finns med en omställning till miljömässig och social hållbarhet i de nordiska länderna beskrivs.

Remissen är öppen till 24 mars.

– Med tanke på det nya breda angreppssättet i NNR2022 är det viktigt att personer med specialkunskaper i mat och hållbarhet bidrar med sin kunskap genom att svara på remissen, säger Hanna Eneroth.

De fem artiklarna om andra hållbarhetsaspekter kompletterar de 50 kapitel om hälsoaspekter kopplade till olika näringsämnen och livsmedelsgrupper som redan varit ute på remiss. Senare i vår läggs förslag till rekommendationer ut på remiss, där dessa aspekter vägts samman. De slutliga rekommendationerna presenteras i juni.

I korthet innehåller de tre artiklarna:

  1. En beskrivning av nordiska studier av miljömässiga effekter av nuvarande matvanor och av kostförändringar, samt en översikt över hur kostråden i de nordiska länderna arbetats fram.
  2. En inblick i de lokala förhållanden som gäller för jordbruk i Norden, och vilka utmaningar och möjligheter det finns med en omställning till miljömässig och social hållbarhet i de nordiska länderna.
  3. En sammanfattning av socioekonomiska faktorer som har betydelse för matvanorna.