Matvanor - undersökningar
Att veta hur olika grupper i befolkningen äter och vilka ämnen vi får i oss från maten är viktigt för att kunna följa och främja en bättre hälsa på kort och lång sikt. Livsmedelsverket samlar regelbundet in sådan information genom bland annat matvaneundersökningar, matkorgsundersökningar och biomonitorering.
Informationen från undersökningarna används för att följa trender, för att undersöka om kostråd och rekommendationer följs och för att ta reda på om vi får i oss för mycket eller lite av olika ämnen.
Livsmedelsutbud, val av livsstil och hur mycket näringsämnen, giftiga ämnen och sjukdomsframkallande mikroorganismer livsmedel innehåller ändras kontinuerligt. Det är därför viktigt att följa befolkningens matvanor och livsstil fortlöpande.
Nationella matvaneundersökningar
Ett av Livsmedelsverkets mål är att ”de som äter sämst äter bättre”. I Livsmedelsverkets uppdrag ingår att göra nationella matvaneundersökningar för att få kunskap om hur vi i Sverige äter. I matvaneundersökningarna samlar Livsmedelsverket därför in information om matvanor och andra livsstilsfaktorer, kroppsmått, socioekonomiska och demografiska faktorer från nationellt representativa urval av barn, ungdomar och vuxna.
Uppgifterna från matvaneundersökningar kan användas för att studera matvanornas betydelse för hälsa och sjukdom, för utveckling av nya kostråd och som underlag för lagstiftning.
Resultat från matvaneundersökningar publiceras ungefär var sjätte år. Eftersom vi behöver data från flera olika åldersgrupper kan det dock dröja längre innan samma åldersgrupp undersöks på nytt. När det gäller den vuxna befolkningen publicerades den senaste rapporten 2012 och nästa datainsamling beräknas starta inom ett par år.
Genomförda matvaneundersökningar
Livsmedelsverket har hittills genomfört sex stora rikstäckande undersökningar om matvanorna i Sverige:
- Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor 1989 (HULK) (vuxna och barn)
- Riksmaten 97-98 (vuxna)
- Riksmaten barn 2003 (barn 4 år, samt i årskurs 2 och årskurs 5)
- Riksmaten vuxna 2010-11 (vuxna)
- Riksmaten ungdom 2016-17 (barn i årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet) samt Riksmaten ungdom plus (en pilotstudie av ungdomar i gymnasieåldern som inte går i skolan).
- Riksmaten småbarn 2021-24 (barn 9 månader, 1,5 år och 4 år)
Du kan läsa mer om dessa undersökningar via rubrikerna i menyn.
Planerade matvaneundersökningar
Just nu avslutas och avrapporteras Riksmaten småbarn där vi samlade in data om hur ungefär 3000 småbarn, under 5 år, äter. Nästa matvandeundersökning kommer att fokusera på vuxna men startdatumet är ännu inte klart.
Matkorgsundersökningar
Ett annat av Livsmedelsverkets långsiktiga mål handlar om säker mat. För att kunna arbeta med både bra matvanor och säker mat är det viktigt att veta hur mycket av olika ämnen vi får i oss via maten. Det gäller både näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga för hälsan.
Syftet med matkorgsundersökningar är att undersöka innehållet i en typisk svensk matkorg för att få kunskap om hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen vanliga livsmedel på den svenska marknaden innehåller. Läs mer om det via rubriken i menyn.
Övervakning av ämnen i kroppen - biomonitorering
Biomonitorering innebär att man samlar in prover, till exempel blod, från människor för analys av olika ämnen. Det som analyseras kan vara ämnen som ger ett mått på vår näringsstatus eller hälsoskadliga ämnen som vi får i oss på olika sätt. Läs mer om det via rubriken i menyn.
Andra källor om livsmedelskonsumtion
En annan källa till vad vi konsumerar är nationella konsumtionsstatistik, som Jordbruksverket sammanställer.
