Bekämpningsmedel

Vad är bekämpningsmedel?

Bekämpningsmedel som används för att skydda växter mot exempelvis skadedjur, ogräs och svampsjukdomar kallas växtskyddsmedel. Anledningen till att man på olika sätt behöver skydda grödor är att:

• ogräs kan hämma tillväxten eller konkurrera ut den växt man odlar
• skadegörare, som svampsjukdomar och insekter, kan ge skördeförluster eller sämre kvalitet på det man odlar.

Genom att anpassa odlingstekniken går det till en del att möta problemen med ogräs och skadegörare. I vissa fall kan man ändå behöva använda växtskyddsmedel. Det kan vara en förutsättning för att uppnå en tryggad livsmedelsförsörjning - att alla har tillgång till mat - och en långsiktigt hållbar odling.

Om bekämpningsmedel används i andra syften, som för desinfektion, träskydd, och mot skadedjur i exempelvis stallar, kök och lagerlokaler, kallas de biocider. De fyller en viktig funktion för att exempelvis kunna hålla en god hygien i livsmedelsproduktionen och hindra att djur och människor blir sjuka eller att mat förstörs.

Det finns både kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Eftersom de kan vara skadliga för människa och miljö, testas de noga innan de blir godkända. Det finns också stränga regler för när och hur de får användas. Många bekämpningsmedel som användes tidigare är inte längre godkända i Sverige och inom EU.

Var finns bekämpningsmedel?

Det kan finnas rester av bekämpningsmedel i alla livsmedel som kommit i kontakt med dessa ämnen. Till exempel i frukt, grönsaker, spannmål och även i animaliska livsmedel som kött, mjölk och ägg. I de animaliska livsmedlen är det mycket ovanligt med rester av bekämpningsmedel.

När vi hittar rester i animaliska livsmedel kommer de främst från långlivade ämnen som förr användes som bekämpningsmedel och som nu finns kvar i miljön som föroreningar.

Även om man har använt växtskyddsmedel när man odlat, behöver det inte betyda att det finns kvar rester av dem i grödor vid skörden. Ämnena i bekämpningsmedel bryts ner av naturliga processer som solljus och av växterna själva. I många fall behandlas delar av växten som vi inte äter, till exempel bladen på potatisplantan. Bland annat därför hittar vi inga rester alls i över hälften av proverna i Livsmedelsverkets kontroller av svenskodlade grönsaker.

Är det farligt att äta vanligt odlade frukter, bär eller grönsaker?

I vanlig, så kallad konventionell, odling är det tillåtet att använda bekämpningsmedel om det finns behov av det för att kontrollera skadegörare. Det gäller både syntetiskt framställda kemiska ämnen och biologiska bekämpningsmedel, som till exempel bakterier och svampar. I normala fall är det dock inte farligt för din hälsa att äta frukter, bär eller grönsaker från dessa odlingar. Det gäller även om det ibland kan finnas små mängder av bekämpningsmedel i dem.

Livsmedelsverket tar regelbundet stickprov på olika livsmedel, mest från frukt och grönsaker. Både på de som odlats i Sverige och de som importeras. De halter som hittas i dessa kontroller är vanligtvis mycket lägre än de gränsvärden som finns. I många prover finns inga mätbara halter alls. Ämnen som till exempel kan öka risken för cancer eller som lagras i kroppen får inte användas i bekämpningsmedel inom EU.

I enstaka fall kan livsmedel innehålla resthalter över gränsvärdet som även är så höga att de skulle kunna innebära att man påverkas kortsiktigt. Äter man mycket av just det livsmedlet går det inte att utesluta att man kan få akuta symtom som huvudvärk, illamående eller magsmärtor, men detta är övergående och medför inte några bestående men. Det är mycket ovanligt att vi får in rapporter om att någon drabbats av detta.

Trots att det kan finnas små mängder av bekämpningsmedel är det bra för hälsan att äta mycket frukt och grönt. Vetenskapliga studier och forskning visar att den som äter mycket frukt och grönsaker har mindre risk att få vissa typer av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, samt att drabbas av fetma och typ 2-diabetes. För vuxna är det bra att äta cirka 500 gram frukt och grönt varje dag, och för barn är det bra att äta cirka 400 gram av olika frukter och grönsaker varje dag.

Hur mycket bekämpningsmedel får vi i oss?

Genom maten får vi i oss mycket små mängder av bekämpningsmedel och då främst från frukt och grönsaker. Ett barn skulle exempelvis behöva äta tiotals kilon med äpplen varje dag för att få i sig den mängd bekämpningsmedel som kan ge negativa hälsoeffekter. Du kan alltså lugnt fortsätta att äta frukt och grönt och veta att det är bra för hälsan.

Hur fungerar gränsvärdena?

Inom EU finns gemensamma gränsvärden för hur mycket rester av bekämpningsmedel som får finnas kvar i maten. Gränsvärdena för enskilda ämnen är satta så lågt som möjligt, och med god säkerhetsmarginal för att inte påverka hälsan negativt för några grupper, även vegetarianer, barn och gravida.

Gränsvärdena är också så lågt satta att det baserat på dagens kunskap inte innebär någon långsiktig risk om man utsätts för flera bekämpningsmedel samtidigt, den så kallade cocktaileffekten. Inom EU har man tagit fram metoder för att kunna bedöma den sammanlagda effekten av bekämpningsmedel och bättre ta hänsyn till det när man fastställer gränsvärden.

Odlare, handlare och importörer är ansvariga för livsmedelssäkerheten, inklusive att gränsvärdena efterlevs.

Vad händer om jag äter en frukt där gränsvärdet överskrids?

Det är normalt inte farligt att någon enstaka gång äta mat med rester av bekämpningsmedel som är högre än gränsvärdena. Dessa är satta med väldigt god marginal för säkerhets skull, och ofta vid den lägsta mängd som man kan mäta med dagens avancerade analysinstrument.

När en myndighet upptäcker att livsmedel innehåller rester av bekämpningsmedel över gränsvärdet, och som är så höga att de även kan innebära en hälsorisk för konsumenter, finns ett varningssystem inom EU (RASFF - Rapid Alert System for Food and Feed). Länderna kan då snabbt informera varandra och stoppa partier med otillåtna halter innan livsmedlen kommer ut i handeln. I den svenska kontrollen upptäcks så höga halter att de skulle kunna innebära en hälsorisk för konsumenter cirka 1-4 gånger per år.

Vilka regler gäller för importerad mat?

Inom EU är många bekämpningsmedel som tidigare fick användas inte längre godkända. Men de kan fortfarande vara tillåtna i länder utanför EU. Därför innehåller prover från livsmedel ibland rester av bekämpningsmedel som inte längre är godkända inom EU. Dessa prover har dock minskat under senare år.

Dock får ingen mat som importeras från länder utanför EU och säljs i Sverige och EU innehålla resthalter som överskrider EU:s gemensamma gränsvärden.

Är ekologisk frukt och grönsaker nyttigare?

Den forskning som finns tyder inte på att ekologisk mat innehåller mer näring än annan mat. Det finns studier som visar att viss ekologisk mat kan innehålla högre halter av antioxidanter, som ingår i olika vitaminer, men skillnaderna är små och påverkar inte nämnvärt den totala mängd vi får i oss.

När det gäller mögelgifter, och sjukdomsframkallande mikroorganismer visar studier inte heller några stora skillnader mellan ekologisk och konventionell mat. Livsmedelsverkets beräkningar av den sammanlagda mängd bekämpningsmedel svenska barn och vuxna får i sig via maten visar också att det finns en stor säkerhetsmarginal till den nivå som skulle kunna ge långsiktiga hälsoeffekter.

Det går alltså inte att säga att ekologisk mat är bättre för hälsan än konventionell mat. Det viktigaste för din hälsa är att äta mycket frukt och grönsaker, oavsett hur de är odlade.

Vad gör Livsmedelsverket och andra myndigheter?

• Kemikalieinspektionen avgör vilka bekämpningsmedel som får säljas och hur de får användas i Sverige. Livsmedelsverket deltar i prövningen och utvärderar rester i livsmedel och hälsorisker för konsumenter från maten.
• Livsmedelsverket tar stickprover för att kontrollera att det inte finns bekämpningsmedelsrester över gränsvärdet i livsmedel som säljs i Sverige. Inkluderat i denna kontroll är även det EU-gemensamma övervakningsprogrammet, där medlemsländer inom Europa hjälps åt att kontrollera bekämpningsmedelsrester i livsmedel som säljs inom EU. Dessa resultat rapporteras till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Dit rapporteras resultat både från den inhemska stickprovskontrollen och från det EU-gemensamma övervakningsprogrammet. Efsa sammanställer resultaten i årliga rapporter.
• När Livsmedelsverket hittar halter av ämnen som överstiger gränsvärdena lämnas resultatet över till den kommun som ansvarar för kontrollen av det företag som säljer livsmedlet. Den kommunala kontrollen kan lägga ett så kallat saluförbud på livsmedlet och även skicka varningsmeddelande om livsmedlet till andra myndigheter (RASFF).
• Om kontrollerna hittar produkter med halter som dessutom skulle kunna innebära en hälsorisk måste företaget ta tillbaka varorna från marknaden, till exempel butiker, och informera konsumenterna. Dessutom skickar Livsmedelsverket ett varningsmeddelande, RASFF, till de andra EU-länderna. Livsmedelsverket får på samma sätt information från andra medlemsstater om de hittar resthalter som kan innebära en hälsorisk.