Livsmedel och säkerhetsläget
Hur påverkar omvärldsläget Sveriges livsmedelsförsörjning? Livsmedelsverkets bedömning är att tillgången på mat och dricksvatten är god på både kort och lång sikt, men att det finns ett antal faktorer som kan påverka livsmedels- och dricksvattenområdet. Producenter och distributörer av både mat och dricksvatten uppger att marknaden är osäker, vilket bland annat innebär problem med ekonomin samt tillgång till viktiga varor och transporter.
På den här sidan hittar du en bedömning av läget, om vad Livsmedelsverket gör samt länkar till information kopplat till situationen.
Aktuell bedömning av läget
Det säkerhetspolitiska läget i Europa påverkar Sverige och innebär en ökad risk för störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det handlar till exempel om risk för cyberangrepp eller medvetna fysiska angrepp. Sådana angrepp kan orsaka störningar inom produktion, distribution och handel med mat, dricksvatten och så kallade insatsvaror som behövs för produktionen.
Aktörer inom livsmedels- och dricksvattenområdet uppmanas att vara vaksamma på händelser som avviker från det normala. Det kan exempelvis handla om avbrott eller angrepp på tekniska system, inbrott och inbrottsförsök eller förfrågningar om viss sorts information. Som stöd för vad aktörer inom livsmedelssektorn kan behöva planera för, finns en folder om hotbilden mot dricksvatten- och livsmedelsområdet.
Nuläget för Sveriges livsmedelsförsörjning
Livsmedelsverkets samlade bedömning är att tillgången på mat och dricksvatten är god. Men producenter och distributörer av både mat och dricksvatten uppger att omvärldsläget ihop med det ekonomiska läget gör marknaden mer osäker, vilket påverkar deras verksamhet.
På längre sikt
Under förutsättning att omvärldsläget inte försämras ytterligare bedömer Livsmedelsverket att det inte heller på lång sikt uppstår någon brist på mat eller dricksvatten, totalt sett.
Hela livsmedelssektorn påverkas däremot av höga kostnader på flera områden och långa leveranstider. Eftersatt underhåll och uppskjutet förnyelsearbete ökar risken för störningar i dricksvattenförsörjningen, men då främst lokalt. Ökade kostnader kan leda till att kommuner behöver höja sin VA-taxa.
Det finns också en risk för brist på kemikalier som används för rening av dricksvatten och avloppsvatten. Just nu är situationen stabil.
Det här gör Livsmedelsverket
Livsmedelsverket har löpande kontakt och aktivt samarbete med andra myndigheter, branschorganisationer, företag och andra aktörer för att få en samlad och aktuell bild av läget och för att kunna ge stöd på bästa sätt. Bland annat förmedlar vi kunskap och stöd för att andra aktörer ska kunna stärka beredskapen inom livsmedels- och dricksvattenområdet. Vi bevakar även säsongs- och väderrelaterade händelser såsom konsekvenser av exempelvis torka och skyfall.
Ställningstagande om märkning av livsmedel
Ett svårt säkerhetsläge kan göra att livsmedelsföretag får svårare att få tag på enskilda ingredienser, till exempel har kriget i Ukraina påverkat tillgången på solrosolja. Livsmedelsföretag kan då med kort varsel behöva ta bort eller byta ut ingredienser.
Livsmedelsverket gjorde i samband med Rysslands invasion av Ukraina ställningstagandet att företag som på grund av det uppkomna läget snabbt måste ändra sina recept bör kunna använda sina förtryckta förpackningar utan att märka om dem, till dess att förpackningarna är slut. Men företagen måste då informera konsumenter på annat sätt om att ingrediensen har bytts ut. Allergener omfattas inte av ställningstagandet – de måste dock alltid märkas ut på förpackningen.
I december 2023 undersökte Livsmedelsverket om producerande företag fortfarande har behov av ställningstagandet. Företagen svarade då att det fortfarande finns en stor risk att nya bristsituationer snabbt kan uppstå. Det kan även finnas produkter med lång hållbarhet som omfattas av ställningstagandet kvar i butikerna. Därför beslutade Livsmedelsverket att låta ställningstagandet ligga kvar, och att i slutet av 2024 göra en ny prövning av om det fortfarande är relevant.
