Campylobacter

Vad är campylobacter?

Campylobacter är en bakterie som är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka orsakad av mat.

Var finns campylobacter?

Campylobacter kan finnas i tarmen hos livsmedelsproducerande djur, till exempel fågel, gris, nöt och får. Bakterien kan därför finnas på kött av olika slag men är vanligast på fågelkött. Kyckling är en känd källa till smitta. Campylobacter kan också finnas i opastöriserad mjölk.

Campylobacter är vanligare och förekommer i större mängd i färskt kycklingkött jämfört med fryst. Det beror på att bakterien är känslig för frysning och uttorkning.

En viktig spridningsväg till andra livsmedel är via händer och köksredskap. Eftersom det räcker med ett fåtal campylobacter för att bli sjuk, behöver bakterierna inte föröka sig. Det kan räcka med stänk från, eller kontakt med förorenat kycklingkött, för att andra livsmedel i köket ska bli hälsoskadliga.

Symtom

Campylobacterinfektion kännetecknas av kraftiga, och ibland blodiga diarréer, illamående, kräkningar, feber, huvudvärk och kraftiga magsmärtor. Symtomen brukar uppträda två till fem dagar efter att man fått i sig bakterierna. De flesta fall av campylobacter läker av sig själv efter 2 till 10 dagar.

I vissa fall kan campylobacterinfektion ge följdsjukdomar. Dessa kan vara ledbesvär, kroniska magbesvär och nervsjukdom.

Särskilda riskgrupper

Infektion med campylobacter kan drabba alla som utsätts för bakterien.

Så minskar du risken att bli sjuk

• Tvätta alltid händerna med tvål och vatten innan du börjar laga mat och alltid direkt efter att du rört rått kött eller tagit i använda knivar och köksredskap samt  förorenade skärbrädor och bänkytor. Torka händerna torra med ren handduk eller med hushållspapper.
• Håll isär rått kycklingkött och andra livsmedel, särskilt de som är färdiga att ätas, till exempel grönsakssallad.
• Skölj inte kycklingen under vattenkranen. Stänk med campylobacter kan då spridas till mat, redskap och ytor.
• Diska knivar och skärbrädor noga när du skurit rått kött. Då förhindrar du att bakterier förs över från ett livsmedel till ett annat. 
• Använd lagom stark vattenstråle när du tvättar händer eller sköljer smutsiga skärbrädor och redskap för att undvika stänk till ytor, andra livsmedel i köket och till dig.
• Håll rent på arbetsbänken, torka upp köttsaft med hushållspapper - inte disktrasan.
• Genomstek alltid kyckling - då dör bakterierna som kan finnas i den.

Annat att tänka på:

• Drick inte opastöriserad mjölk.

Fördjupning

Under våren 2017 utförde Livsmedelsverket en kartläggning för att undersöka förekomst av campylobacter i färskt kycklingkött från butik. Sedan dess har det genomförts liknande kartläggningar under augusti månad 2017, 2018 samt 2019. Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har också undersökt betydelsen av kycklingkött som smittkälla genom att genetiskt jämföra campylobacter från kycklingkött i butik och campylobacter från smittade männsikor. Resultaten är sammanställda i följande rapporter:
Förekomst av campylobacter i färsk kyckling våren 2017
Campylobacter från butik och klinik – jämförelser under och efter utbrottet 2016–2017
Campylobacter i färsk kyckling från butik - augusti 2019

Antibiotikaresistens hos campylobacter

För att få bättre kunskap om hur vanlig antibiotikaresistens är hos campylobacter undersökte Folkhälsomyndigheten tillsammans med Livsmedelsverket förekomst av antibiotikaresistensmekanismer hos campylobacter från patienter med campylobacterinfektion och  kycklingkött från kartläggningarna utförda 2018 och 2019.

Inga isolat, varken från kött eller patienter, innehöll markörer för resistens mot makrolider, som numera är förstahandsval i Sverige för behandling av infektioner med campylobacter. Däremot kunde resistensmekanismer mot antibiotikagruppen fluorokinoloner identifieras. Dessa var betydligt vanligare bland bakterier i prover från patienter som smittats utomlands jämfört med patienter som smittats i Sverige.

Majoriteten (85 procent) av campylobacter från svenskt kycklingkött och drygt hälften (58 procent) av campylobacter från utländskt kött var inte resistenta mot medicinskt viktiga antibiotikagrupper. Cirka tre fjärdedelar (76 procent) av bakterierna i prover från personer smittade i Sverige var känsliga mot all antibiotika, jämfört med bara 21 procent i de utlandssmittade fallen. Resultaten från denna undersökning är sammanställd i följande rapport:
Antibiotikaresistens hos campylobacter

Bakterier