PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel - kontroll

I Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12) om dricksvatten finns gränsvärden för PFAS. Reglerna om PFAS baseras bland annat på den europeiska mydigheten för livsmedelssäkerhets, Efsas , hälsobaserade riktvärde för PFAS 4 från 2020 och omfattar två gränsvärden:

• PFAS 4: 4 ng/l
• PFAS 21: 100 ng/l

Gränsvärdet för PFAS 4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS) och gränsvärdet för PFAS 21 omfattar PFAS 4 samt ytterligare PFAS-ämnen. Gränsvärdena för PFAS ska tillämpas från 1 januari 2026. 
LIVSFS 2022:12

Åtgärder om gränsvärdet överskrids

Att åtgärda PFAS-halter i dricksvatten kan ta tid då reningen behöver anpassas efter

• det aktuella vattenverkets situation
• råvattnets beskaffenhet
• sammansättningen av PFAS-ämnen.

Efsas riskvärdering visar att exponeringen för PFAS inte innebär några akuta hälsorisker i de halter som vanligtvis förekommer i dricksvatten.

Livsmedelsverket anser därför att det i normalfallet inte är nödvändigt att vidta omedelbara åtgärder, exempelvis nödvattenförsörjning, om gränsvärdet överskrids. Dricksvattnet kan användas utan inskränkning under den tid det tar att utreda och åtgärda problemet. Däremot kan det i enskilda fall finnas dricksvatten med ovanligt höga PFAS-nivåer. Livsmedelsverket kan då hjälpa till med riskvärdering och stöd i riskhantering i det akuta skedet. I Kontrollwiki finns ytterligare vägledning.
Åtgärder - Kontrollwiki, webbplats för fördjupning

Under övergångsperioden till 1 januari 2026 kan gränsvärdena för PFAS användas som riktvärden för när åtgärder behöver vidtas. Om en verksamhetsutövare exempelvis undersöker halten PFAS i sitt dricksvatten, kan det kommande gränsvärdet för PFAS 4 användas som en rekommendation för när dricksvattnet ska anses vara hälsosamt och rent.

Gränsvärden för PFAS i livsmedel

1 januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för 4 PFAS-föreningar och för summan av dessa föreningar i vissa PFAS i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller de föreningar som förkortas med PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer så småningom att utökas till flera kategorier av livsmedel.
EU-förordning 2023/915

Rekommendation – hantering av miljögifter i egenfångad fisk från lokala sjöar och vattendrag

Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart om några år, 2026.

PFAS

I fisk från områden som har förorenats av PFAS kan halterna vara förhöjda. När det gäller fisk som äts begränsas hanteringsrekommendationerna till PFAS4 (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) eftersom det är dessa som är vanligast förekommande samt de som riskvärderats av Efsa. Den fisk som riskerar ha de högsta halterna av PFAS4 är fisk som fångas i PFAS-förorenade sjöar och vattendrag. Därför är miljömyndigheternas arbete med att kartlägga förorenade områden mycket viktigt.

Livsmedelsverket bedömer att risken att konsumera fisk med halter som innebär att man överstiger det tolerabla veckointaget (TVI) under kortare perioder, inte medför någon ökad risk för hälsan. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av PFAS.

Dioxin, PCB och kvicksilver

Dioxin och PCBer lagras främst i fet fisk såsom lax, strömming, röding och öring som Livsmedelverket har kostråd för. Men om en sjö eller ett vattendrag är kraftigt förorenad, så kan även mager fisk innehålla förhöjda halter. Förhöjda halter kan innebära att kostråd behöver tas fram eller justeras för lokalt fångad fisk.

Kvicksilver lagras främst i magra rovfiskar såsom gädda och abborre som Livsmedelsverket har kostråd för. Men om en sjö eller ett vattendrag är kraftigt förorenad så kan även annan fisk innehålla förhöjda halter. Förhöjda halter kan innebära att kostråd behöver tas fram eller justeras för lokalt fångad fisk.

Livsmedelsverket bedömer att risken att konsumera fisk med halter som innebär att man överstiger TVI under kortare perioder, inte medför någon ökad risk för hälsan. Däremot är det viktigt att om möjligt begränsa, eller avstå från, att regelbundet äta fisk som man vet innehåller höga halter av dioxin, PCBer eller kvicksilver.

Rekommendationer till lokala kontrollmyndigheter - egenfångad fisk

• Om en källa för miljögifter misstänks påverka sediment eller ytvatten i sjöar eller åar där det fiskas, bör lokala kontrollmyndigheter ta reda på vilken typ av fiske som sker. Finns här kommersiellt fiske eller besöks sjön ofta av fritidsfiskare?
• I de fall fiskare tar upp fisk som äts regelbundet behöver halten av det miljögift som misstänks undersökas i dessa fiskar. Fisken som undersöks bör vara i konsumtionsstorlek och det är fiskmuskel som skall undersökas.
• För PFAS, rekommenderas främst undersökning av PFAS4 (PFOS, PFOA, PFNA och PFHxS) som det finns ett tolerabelt veckointag (TVI) för. Kommuner och länsstyrelser uppmanas att kontakta Livsmedelsverket för stöd med hantering kring förhöjda PFAS-halter i fisken.
• För dioxiner, PCBer och kvicksilver i andra fiskarter än vad det finns kostråd för eller vid förhöjda halter som inte täcks av de befintliga kostråden, uppmanas lokala kontrollmyndigheter kontakta Livsmedelsverket för stöd kring eventuella utökade kostråd.
• Lokala kontrollmyndigheter rekommenderas att uppmana fritidsfiskare som äter mycket egenfångad fisk att ta reda på de lokala förhållandena för miljögifter i de sjöar och vattendrag man brukar fiska.
• Befintliga gränsvärden gäller för den fisk som säljs. Gränsvärdena för de olika miljögifterna är inte hälsobaserade och kan därför inte användas vid beräkning av hur ofta och hur mycket av fisken som kan konsumeras.