Matsvinnet minskar för långsamt

Matsvinn är mat som hade kunnat ätas upp men som slängdes i onödan. I hushållen slängdes i genomsnitt 16 kilo ätbar mat per person i soporna under 2023, enligt Naturvårdsverkets nya rapport. Tidigare var siffran 15 kilo, men efter att historisk data visat sig vara felaktig har den ändrats. Sedan tidigare vet vi att 18 kilo mat och dryck dessutom hälls ut i avloppet. Matsvinnet uppstår dock i alla led i livsmedelskedjan och alla aktörer behöver bidra.

– Det är positivt att medvetenheten om matsvinn har ökat och är god bland hushållen. Men trots att många säger att de vill minska sitt matsvinn slänger vi fortfarande mycket mat. Fler aktörer behöver bidra för att skapa bättre förutsättningar för konsumenterna och hjälpa dem att gå från ord till handling, säger Karin Fritz, matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

”Resultaten är en väckarklocka”

Den tidigare starka nedåtgående trenden i hushållens matsvinn har alltså mattats av. Reviderad statistik för 2021 och 2022 visar att mängden matsvinn från hushållen har legat ganska stabil sedan 2020. De nya siffrorna visar endast på en liten minskning från 17 kilo år 2020 till 16 kilo år 2023.

– De här resultaten är en väckarklocka. För att vi ska nå de nationella etappmålen och globala målen måste vi intensifiera våra insatser. Det gäller självklart för alla delar av livsmedelskedjan, men inte minst hushållen där mycket matsvinn uppstår, säger Karin Fritz.

(Bild: Naturvårdsverket.)

Viktigt att minska matsvinnet

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet. Därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan. Regeringen har beslutat att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030. Ambitionen är att hålla ännu högre takt.

– Vi har långt kvar till målen och måste fortsätta att prata om matsvinnet och dess konsekvenser. Och alla aktörer behöver fortsätta stötta hushållen med kunskap om planering, förvaring och hur man kan ta hand om maten innan den hamnar i soporna, säger Karin Fritz. 

Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta. En viktig del i arbetet är att förändra beteendet hos konsumenterna, det vill säga i hushållen, så att matsvinnet minskar. Men matsvinnet måste minska överallt där mat hanteras.

Matsvinn: Matsvinn är sådant som hade kunnat ätas av människor men som av någon anledning har slängts i onödan, till exempel för att maten blivit över eller anses vara för gammal.

Livsmedelsavfall: Livsmedelsavfall består både av oätliga delar av livsmedel som ben, skal och kaffesump och matsvinn, dvs mat som hade kunnat ätas.

Naturvårdsverkets nyhet

Tips för minskat matsvinnet

Mer information för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst: 018-17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter:
Prenumerera