Pengar i soptunnan när 35 miljoner skolluncher slängs

För tredje gången har Livsmedelsverket kartlagt matsvinnet i skolan. 184 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från 2022 års matsvinnsmätningar. Sammanlagt slängs cirka 56 gram per elev och dag, vilket motsvarar ungefär var sjätte portion. I siffran ingår matsvinnet som uppstår i köket, från serveringen och från tallriken. På ett år blir det 11 700 ton, eller 35 miljoner måltider.

– Det är lätt att tänka att matsvinnet beror på att det lagas för mycket mat, men det stämmer inte. Problemet är istället att lunchen är för stressig, att det är hög ljudnivå och få vuxna i matsalen eller att eleverna inte tycker om maten, säger Karin Fritz, projektledare och matsvinnsexpert på Livsmedelsverket.

Åtgärder för att minska matsvinnet behöver därför riktas mot bristerna i lunchmiljön. Det handlar om att öka trivseln kring måltiden, att jobba med schemaläggningen och tillräcklig vuxennärvaro i matsalen.

– Det här är faktorer som rektor kan påverka, inte måltidsverksamheten. Och det ligger i skolans intresse, eftersom mätta elever presterar bättre. Insatser för minskat matsvinn kan därför leda till bättre skolresultat, säger Karin Fritz.

Höjda matpriser skäl att minska matsvinnet

Matsvinnet från skollunchen kostar kommunerna 360 miljoner kronor per år. Samtidigt vet vi från Livsmedelsverkets tidigare undersökning av ungdomars matvanor att elever äter mindre än rekommenderat vid lunchen. Därför är det viktigt att insatser för att minska matsvinnet inte leder till att ännu mindre mat äts upp. Så syftet med att minska matsvinnet bör inte vara att spara pengar.

– De höjda matpriserna är ytterligare ett skäl för kommunerna att vidta åtgärder för att maten faktiskt ska hamna i magen, där den gör nytta, istället för i soptunnan. Men för att ha koll på att matsvinnsåtgärderna inte leder till att eleverna äter mindre behöver de också bli bättre på att följa upp konsumtionen, säger Karin Fritz.

Kartläggningen visar dock att det är mycket få kommuner som följer upp hur mycket eleverna äter, endast ett femtiotal kommuner kunde rapportera in konsumtionsdata. Det är också viktigt att kommunerna sätter mål för hur mycket mat eleverna ska äta.

Fakta om undersökningen

• 184 av landets 290 kommuner har rapporterat in data från matsvinnsmätningar som gjordes 2022, från luncher i kommunala skolor och förskolor.
• Det är tredje gången kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020.  Det går inte att avgöra om mängden matsvinn skiljer sig från tidigare kartläggningar. Resultatet kan bland annat påverkas av vilka kommuner som rapporterat in matsvinnsdata.

L 2023 nr 07 - Matsvinn i kommunala förskolor och skolor
Matsvinn i komunala förskolor och skolor - Resultat redovisade per kommun

Ytterligare information för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter: 
Prenumerera