Så kan kritiska resurser fördelas om ransoneringslagen måste tillämpas

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har i dag lämnat rapporten ”Grunder för prioritering och fördelning vid ransonering” till regeringen, efter ett gemensamt regeringsuppdrag som myndigheterna fick 2023.

– Ransoneringslagen kom till i en tid då livsmedelssektorn såg väldigt annorlunda ut. Därför har det varit angeläget att ta reda på hur resurser kan fördelas om lagen skulle behöva användas idag, säger Lena Lind, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.

Ransonering en sista möjlig utväg

Det är bara vid krig eller allvarlig kris i fredstid, och när alla andra alternativ har slutat att fungera, som det kan bli aktuellt att tillämpa ransoneringslagen. I rapporten betonar Jordbruksverket och Livsmedelsverket att bristsituationer bör hanteras av marknaden så långt det är möjligt och att det är bättre att försöka minska förbrukningen på frivillig väg.

Det är viktigt att det i ett tidigt skede är transparent och tydligt för berörda företag och andra aktörer vilka grunder för prioritering och fördelning som ska gälla om det blir nödvändigt med ransonering.

– Vi vill skapa trygghet för företagen och minska risken för felaktiga beslut på grund av den osäkerhet som kan uppstå i en bristsituation, säger Saranda Daka, projektledare för Jordbruksverkets del av uppdraget. 

Syftet är att skydda liv och hälsa

I kris och krig är målet för livsmedelsberedskapen att befolkningen har tillräckligt med mat för att skydda liv och hälsa. Det är också det som ska styra hur resurserna fördelas om det blir nödvändigt att ransonera.

Myndigheterna föreslår att resurser, till exempel så kallade insatsvaror som behövs för produktionen av mat, ska fördelas till producenter så tidigt som möjligt i förädlingskedjan.

Fördelningen ska grundas på hur varorna används normalt, företagens leveranssäkerhet, geografisk spridning och att så att många företag som möjligt ska kunna fortsätta sin verksamhet. Det är också viktigt att ta hänsyn till att det måste finnas mat för särskilda grupper, som sondnäring och tillskottsnäring för vissa spädbarn, och att dricksvattenproduktionen kan upprätthållas.

– Genom att väga samman flera olika grunder när man bedömer vem som ska få del av insatsvaror vid en brist kan resurserna fördelas så att de används effektivt och gör så mycket samhällsnytta som möjligt. Men man måste alltid ta hänsyn till hur den aktuella situationen ser ut, säger Lena Lind. 

Grunder för prioritering och fördelning vid ransonering

Fakta: Beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten

• För att stärka beredskapen inom samhällsviktiga områden har regeringen inrättat tio så kallade beredskapssektorer. En av dem är sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten.
• I sektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten ingår Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
• De åtgärder som sektorn vidtar ska bidra till att Sveriges befolkning har tillgång till tillräckligt med säker mat och säkert dricksvatten i kris och höjd beredskap. 
• Myndigheterna i sektorn är så kallade beredskapsmyndigheter, som har särskild betydelse för samhällets civila beredskap. Livsmedelsverket är också sektorsansvarig myndighet.

Ytterligare upplysningar för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst
Telefon: 018-17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter: 
Prenumerera

Jordbruksverket
Saranda Daka
Projektledare för Jordbruksverkets del av uppdraget
Telefon: 036-15 59 26
E-post: saranda.daka@jordbruksverket.se

Johan Loberg
Beredskapshandläggare
Telefon: 036-15 61 13
E-post: johan.loberg@jordbruksverket.se