Remissvar: Bättre livsmedelsberedskap på ett kostnadseffektivt sätt

I sitt remissvar om utredningen Livsmedelsberedskap för en ny tid betonar Livsmedelsverket att det behövdes en utredning om hur livsmedelsberedskapen ska anpassas till dagens utmaningar och välkomnar många av utredningens förslag.

Fyra viktiga frågor är i fokus i Livsmedelsverkets remissvar: Behovet av helhetssyn och samordnade insatser, näringslivets roll, kommunernas ansvar och finansiering av livsmedelsberedskapen.

Företagen står för den faktiska livsmedelsförsörjningen

Näringslivet är avgörande för att Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen i kris och krig. I remissvaret lyfter Livsmedelsverket att utredningen trots det saknar konkreta förslag om livsmedelsföretagens ansvar och uppgifter liksom åtgärder för att stärka deras förmåga, utöver ett förslag om spannmålslagring. Det saknas också förslag om hur den interna marknaden och internationell handel ska kunna fortsätta att fungera vid svåra störningar.

– Vi hade velat se tydliga mål för och krav på företagens ansvar och förmåga, till exempel genom lagstiftning. Vi uppfattar att det också är något som företagen själva efterfrågar. När det är klart vad företagen förväntas leverera i kris och krig behövs investeringsprogram för att de ska kunna bygga upp den förmåga som krävs, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Bra att ge kommunerna lagstadgat ansvar

Livsmedelsverket välkomnar utredningens förslag om att ge kommunerna ett lagstadgat ansvar för livsmedelsberedskapen. Samtidigt behöver ansvaret bli tydligare. Det handlar bland annat om kopplingen mellan kommunernas beredskap och det nationella målet att försörja befolkningen i hela landet med mat i kris och krig.

– Kommunerna behöver veta vad som förväntas av dem. Deras ansvar kan inte stanna vid att analysera vilka behov som finns. Vi menar att kommunerna bör ges ett uttryckligt ansvar att även agera för att säkra invånarnas tillgång till mat. Hur det arbetet ska finansieras behöver också klargöras, säger Daniel Karlsson, chef för Livsmedelsverkets avdelning för livsmedels- och dricksvattenförsörjning.

Kostnadseffektiva insatser som stärker hela livsmedelskedjan

I remissvaret betonar Livsmedelsverket att resurserna för Sveriges livsmedelsberedskap bör gå till de insatser som är mest kostnadseffektiva och till insatser som bidrar till att stärka alla led i livsmedelskedjan.

Men det är oklart hur kostnadseffektiva de insatser som utredningen föreslår är. Livsmedelsverket menar till exempel att det saknas en bedömning av hur kostnadseffektivt förslaget om spannmålslager är i relation till andra åtgärder för att stärka beredskapen.

Livsmedelsverkets yttrande över remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet angående betänkande Livsmedelsberedskap för en ny tid, SOU 2024:8

Ytterligare upplysningar för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40

Anmäl dig här om du vill prenumerera på Livsmedelsverkets nyheter: 
Prenumerera