Flera viktiga steg på vägen mot en stark livsmedelsberedskap
2024-04-02
Företag inom livsmedelssektorn är aktiva, medvetna och på rätt spår. Och mycket har gjorts för att stärka beredskapen inför kriser och krig. Men för att företagen ska kunna hantera allvarliga störningar under höjd beredskap, som långvariga strömavbrott, IT-störningar och brist på kritiska varor, krävs fortfarande betydande insatser och resurser.
Det är några av slutsatserna när Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) nu sammanfattar ett antal av de regeringsuppdrag som myndigheterna haft under åren 2021–2023 för att bygga upp Sveriges livsmedelsberedskap.
– Det arbete vi tillsammans har gjort under de här åren gör att vi har byggt mycket kunskap om samhällets förmåga att klara livsmedels- och dricksvattenförsörjningen vid kris och krig. Nu använder vi den kunskapen och vässar insatserna för att stärka både näringslivets och offentliga aktörers beredskap, säger Mats Johansson, chef för Livsmedelsverkets enhet för livsmedelsförsörjning.
Myndigheterna har bland annat analyserat risker och sårbarheter i livsmedelskedjan och kartlagt och analyserat företagens förmåga att leverera varor och tjänster under höjd beredskap. Andra exempel är att myndigheterna har påbörjat arbetet med en metod för att mäta mängden mat som flödar i livsmedelssystemet och tagit fram ett förslag om lagring av spannmål. Att arbetet har gjorts i nära samverkan med näringslivet har varit en viktig förutsättning.
Planeringen utgår från olika scenarier
Arbetet för att stärka livsmedelsberedskapen utgår från flera möjliga scenarier med olika grad av störningar. I samarbete med andra beredskapssektorer strävar myndigheterna efter att upprätthålla samhällets normala funktion så länge som möjligt. Samtidigt behövs planer för hur livsmedelsförsörjningen ska fungera även under mycket allvarliga störningar.
– I de uppdrag som vi redovisar idag har vi till stor del utgått från Handlingskraft, den gemensamma handlingsplanen för Sveriges totalförsvar, där scenariot är att samhället drabbas av omfattande störningar vid höjd beredskap och krig. Vi har bedömt vilken förmåga som finns idag för att klara en sådan situation. Med utgångspunkt från det föreslår vi insatser för att stärka förmågan, säger Rickard Knutsson, chef för SVA:s avdelning för civil beredskapsutveckling.
Förmågan måste stärkas i alla led
För att bygga livsmedelsberedskapen och kunna hantera situationer med svåra påfrestningar på livsmedelsförsörjningen behövs en rad olika åtgärder.
– Det finns ingen enkel lösning för att hantera alla situationer som kan uppstå vid allvarliga kriser och krig. Därför är det viktigt att vi i Sverige har förberett många olika handlingsalternativ och stärker förmågan i alla led i livsmedelskedjan, säger Nils Arin, chef för Jordbruksverkets beredskapsenhet.
Frågor som myndigheterna nu arbetar vidare med är till exempel:
- att fortsätta att identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret
- fördjupad regional samverkan
- fördjupade förmågebedömningar
- oberoende eltillgång
- ekonomiska garantier
- samordning av djurens hälso- och sjukvård, smittskydd och laboratoriekapacitet
- beredskapslagring
- robusthöjande åtgärder inom primärproduktionen
Ytterligare upplysningar för journalister
Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40
Jordbruksverkets presstjänst, 036-15 63 36
SVA:s presstjänst, 070-220 96 02
