Djurskydd
Kontrollens syfte är att säkerställa att djurskyddslagstiftningen efterlevs.
Jordbruksverket ansvarar övergripande för stöd, råd och vägledning och de operativa kontrollmyndigheterna utför kontroll.
| Myndighet | Ansvarsområde |
|
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Försvarsdepartementet Finansdepartementet |
|
| Jordbruksverket |
Råd, stöd och vägledning till kontrollmyndigheter. |
| Livsmedelsverket |
Ansvarar för att utföra djurskyddsinspektioner på slakterierna. Kontroller utförs före och efter avlivning. För att upptäcka djurskyddsbrister kontrolleras till exempel djurens hälsotillstånd när de kommer till slakteriet. Kontrollen utförs främst av de officiella veterinärerna. |
| Länsstyrelserna |
Länsstyrelsen har det grundläggande ansvaret för kontroller och revisioner inom länet, även på slakterier. Vidare har länsstyrelsen ansvaret att fatta beslut om föreläggande, förbud och rättelse enligt 8 kap. 9 § djurskyddslagen. Länsstyrelsen genomför kontroller inom primärproduktionen, på slakterier och av djurtransporter. Vad gäller platsen djuren kommer ifrån är det länsstyrelsen ensam som är kontrollmyndighet för djurskyddet. |
| Försvarsinspektören för Hälsa och Miljö |
Ansvarar för kontroll av djurskydd inom Försvarsmakten. |
Ansvarsfördelningen mellan länsstyrelserna och Livsmedelsverket när det gäller djurskyddskontrollerna på slakterier framgår av 8 kap. 6 och 9 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) och Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2022:13) om offentlig djurskyddskontroll (L44).
Planering av kontrollen
Hur kontrollerna ska planeras och genomföras styrs både av EU-lagstiftningen och av nationell lagstiftning. Myndigheterna ska årligen ta fram en plan för kontrollverksamheten. Planen beskriver vad som ska följas upp under verksamhetsåret. Planen ska utgå från lagstiftningen, från de gemensamma nationella målen och från mål som myndigheterna själva har satt upp.
Särskilda kontrollplaner eller kontrollprogram:
- Fothälsoprogram för slaktkyckling (frivilligt)
- Kontrollprogram för utegångsdjur (frivilligt)
Vägledningar och checklistor bidrar till enhetlig kontroll
Myndigheten som utför offentlig kontroll kan använda framtagna vägledningar och använda relevanta checklistor. Inför kontrollen bör handläggaren se över tidigare kontrollresultat, eventuella brister och förprövningshandlingar.
Den planerade kontrollen av djurskydd ska grundas på en dokumenterad och fastställd riskanalys. Jordbruksverket har tagit fram en modell för riskklassificering för prioritering av djurskyddskontroller. Riskklassificeringsmodellen är baserad på ett antal olika moduler för bland annat djurslag, verksamhet och tidigare kontrollresultat. Modellen är inlagd i djurskyddskontrollregistret (DSK) och de prioriterade djurskyddskontrollerna tas fram via denna modell. Livsmedelsverket utför planerade djurskyddskontroller vid slakt. Denna kontroll har en egen riskklassningsmodell där man tar hänsyn till exempelvis verksamhetens omfattning och vilka aktiviteter som utförs.
Grundvillkor är ett begränsat antal EU-regler inom olika områden, bland annat miljöskydd, djurskydd samt foder- och livsmedelssäkerhet som lantbrukaren/primärproducenten måste följa för att få full utbetalning på jordbrukarstöden. Information om grundvillkor finns på Jordbruksverkets webbplats. För att möjliggöra samordning av djurskyddskontroll av grundvillkor och de svenska reglerna, används samma checklistor.
Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens
I vägledningarna och checklistorna finns beskrivningar om hur den offentliga kontrollen kan gå till och vilka kontrollmetoder som finns.
Länsstyrelsen genomför huvudsakligen kontroller i form av inspektioner och revisioner av djurhållningen hos lantbruksföretag, slakterier och andra som håller djur, inklusive transport av djur.
Länsstyrelsen bör också göra kontroll om det finns anledning att anta att djurskyddslagstiftningen eller beslut fattade med stöd av lagstiftningen inte följs. En anledning till kontroll kan vara klagomål från allmänheten.
Vid inspektion kontrollerar handläggaren att djurhållningen uppfyller djurskyddsbestämmelserna, bland annat gällande djurens hälsa och skötsel. Djurhållaren, eller någon som företräder djurhållaren, deltar vid kontrollen. Även viss dokumentation kan kontrolleras, så som veterinärjournaler, transportjournaler och annan journalföring.
Kontroller vid godkända slakterier
Under följande länk kan du läsa mer om djurskyddskontroller vid slakt:
Du kan även läsa mer om Livsmedelsverkets kontroller vid slakt inklusive djurskydd under följande länk:
Hantering av resultat och brister
Djurhållaren bör få en muntlig sammanfattning av kontrollresultatet på plats. Resultat från kontrollen dokumenteras i en kontrollrapport som skickas till djurhållaren.
Brister i djurhållningen kan leda till ett beslut om föreläggande. Föreläggandet kan förenas med vite. Vid allvarliga brister har länsstyrelsen även rätt att besluta om omhändertagande av djur samt förbud för djurhållare att ha hand om djur.
Efter genomförd kontroll rapporterar länsstyrelserna in kontrollresultatet i systemet Djurskyddskontrollregistret (DSK).
Om länsstyrelsen hittar brister vid kontrollen följer de upp detta inom en bestämd tid. Sådana kontroller är förenade med en avgift som djurhållaren måste betala.
Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar
Varje myndighet ansvarar för att ha ett eget system och rutiner för uppföljning. Det omfattar både uppföljning av att planerade kontroller har utförts, att kontrollerna har skett enligt dokumenterade rutiner och att kontrollen är riskbaserad, ändamålsenlig och verkningsfull. Verifiering av djurskyddskontrollen görs genom parallellkontroller/skuggkontroller och dokumentationskontroller.
Jordbruksverket skickar årligen ut en enkät till kontrollmyndigheterna om djurskyddskontrollen. Resultaten, som sammanställs, analyseras och utvärderas av myndigheterna, rapporteras till regeringen. Resultaten ligger till grund för utveckling av kontrollverksamheten och verksamhetsplaneringen inför kommande år. Det kan innebära särskilda åtgärder och aktiviteter. Resultat rapporteras också till EU-kommissionen och redovisas i rapporten "Kontrollen i livsmedelskedjan".
Uppföljning av kontrollen kan resultera i förändringar av prioriterade områden eller särskilda åtgärder och aktiviteter. Eventuella påpekanden och brister som framkommer vid revisioner från EU-kommissionen påverkar också kommande verksamhetsplanering.
