Djurhälsa och smittskydd

Djurhälsa och Smittskydd

Kontrollen av djurhälsa ur ett smittskyddsperspektiv syftar till att förebygga och minimera spridningen av smittsamma sjukdomar som kan vara skadliga för djur och/eller människor. 
  
Kontrollen av djurhälsa görs för att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos djur i människans vård. I förordning (EU) 2017/625 används begreppet djurhälsa som ett paraplybegrepp och kontrollen av djurhälsa sker inom flera kontrollområden som omfattas av den nationella kontrollplanen. 
  
Jordbruksverket ansvarar övergripande för råd, stöd och vägledning och de operativa kontrollmyndigheterna (Jordbruksverket och länsstyrelserna) utför kontroll. 

Myndighet Ansvarsområde

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Finansdepartementet

 
Jordbruksverket
  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar samt tillhörande underakter.

  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av lagen om provtagning på djur (2006:806) och lagen om kontroll av husdjur (2006:807).

  • Offentlig kontroll av de föreskrifter som Jordbruksverket meddelar med stöd av epizootilagen (1999:658), zoonoslagen (1999:657), lagen om provtagning på djur, lagen om kontroll av husdjur (utom enligt vad som anges i 10 § förordningen om kontroll av husdjur). 

  • Offentlig kontroll i enlighet med förordning (1994:1830) om införsel av levande djur m.m.  

  • Offentlig kontroll av de beslut som Jordbruksverket meddelar med stöd av epizootilagen, zoonoslagen, lagen om provtagning på djur, lagen om kontroll av husdjur. 

  • Offentlig kontroll av EU-bestämmelser som epizootilagen, zoonoslagen, lagen om provtagning på djur samt lagen om kontroll av husdjur kompletterar. 

  • Kontroll av officiella veterinärer.  

  • Gränskontroll av djur, foder och animaliska produkter som inte är livsmedel. Se vidare sidorna om gränskontroll.  

 Länsstyrelserna
  • Offentlig  kontroll av efterlevnad av epizootilagen (1999:657) samt av zoonoslagen (1999:658), och därtill kopplade föreskrifter. 

  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar samt tillhörande underakter.

  • Offentlig kontroll av tuberkulos (TB) hos kronhjortar och dovhjortar i hägn, avelsfrågor, semin- och embryoverksamhet i enlighet med 10 § förordningen (2006:816) om kontroll av husdjur.

  • Offentlig kontroll av efterlevnaden av det obligatoriska kontrollprogrammet för smittskyddsmässiga villkor för hållande av hjortar i hägn med mera (SJVFS 2012:25) (avser kontroll av enskilda djurhållare).

  • Offentlig kontroll av det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet för fjäderfä (SJVFS 2007:19).   

  • Offentlig kontroll av:

    • anläggningar med besöksverksamhet,
    • hygienplaner samt  
    • särskilda åtgärder vid MRSA eller MRSP

      enligt Jordbruksverkets föreskrifter SJVFS 2021:5 (förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien, sak nr K112). 
  • Offentliga kontroller av efterlevnad av krav på identifiering och registrering av djur samt kontroll av hästpass. 
 Livsmedelsverket

Ansvarar för kontrollen av de delar av TSE-provtagningen enligt SJVFS 2013:3 som utförs på slakterier. Ansvarar för tillämpning av förordning (EG) 2073/2005 vad gäller campylobacter i slaktkroppar av slaktkycklingar som ska utföras på slakteri. 

Planering av kontrollen

Lagstiftningen styr hur kontrollerna ska planeras och genomföras. Myndigheterna tar årligen fram en plan för kontrollverksamheten. Planen beskriver vad som följs upp under verksamhetsåret. Planen ska utgå från lagstiftningen, från de gemensamma nationella målen och från mål som myndigheterna själva har satt upp.

Särskilda kontrollplaner eller kontrollprogram för området:

  • Kontroll av transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE-kontrollen) (Kontrollvägledning för den del av kontrollen som utförs på mellanhanteringsanläggning.)
  • Obligatorisk kontroll av salmonella på fjäderfä.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Myndigheten som ska utföra en offentlig kontroll behöver ta hänsyn till särskilda förberedelser enligt framtagna vägledningar och gå igenom relevant checklista. 

Den operativa kontrollen inom området djurhälsa – smittskydd ska grundas på en dokumenterad och fastställd riskanalys. Riskanalysen bör baseras på risk, erfarenhet och nationella eller regionala prioriteringar. 

Djuravdelningen på Jordbruksverket gör en riskanalys utifrån kartlagda risker, med stöd av bland annat omvärldsbevakning och utvärdering av tidigare genomförd kontroll. Kontrollmyndigheterna ska komplettera riskanalysen med tidigare kontrollresultat hos enskilda aktörer för att sedan ta ut kontrollobjekt enligt riskanalysen. Varje väsentlig risk identifieras och bedöms utifrån sannolikhet och konsekvens. 

De faktorer som bör ingå i kontrollmyndigheternas riskanalys finns att läsa i respektive vägledning och kontrollplan. 

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

Kontrollerna kan genomföras på olika sätt beroende på syftet med kontrollen, vilken sorts verksamhet som kontrolleras och om det handlar om kontroll av enskilda verksamhetsutövare, organisationer/företag eller kontrollpersonal. Fokus för den offentliga kontrollen ser olika ut inom olika delar av kontrollområdet djurhälsa och smittskydd. 

När det gäller t.ex. obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfä så handlar det om att kontrollera att provtagningen har utförts i enlighet med föreskrifterna, medan kontrollen av efterlevnaden av hygienreglerna i K112 bland annat fokuserar på att det ska finnas en hygienplan i veterinärverksamheter, rutiner för utbildning av medarbetarna samt att basala hygienrutiner ska tillämpas i vardagen. När det gäller kontrollfrekvensen finns stora variationer och kontrollen av åtgärder vid MRSA och MRSP (enligt K112) sker huvudsakligen efter anmälan om smitta. Kontrollmyndigheterna använder flera olika kontrollmetoder, såsom exempelvis kontrollbesök eller dokumentationskontroller, i de olika delarna av området djurhälsa och smittskydd.  

Officiella veterinärers arbetsuppgifter

Vissa kontroller måste utföras av officiella veterinärer som är anställda eller förordnade av Jordbruksverket. I instruktioner till officiella veterinärer beskrivs i detalj hur den offentliga kontrollen bör utföras och vilka lämpliga kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas där. Kontrollerna utförs till exempel i form av revision och oanmälda besök. Vid misstanke om bristande efterlevnad bör särskilda stickprovskontroller utföras. Jordbruksverket fattar beslut om åtgärder (se nedan) vid fall av bristande efterlevnad. 

Kontroll av de officiella veterinärerna

Djurkontrollenheten på Jordbruksverket utövar offentlig kontroll över de officiella veterinärerna baserat på en femårig inspektionsplan där samtliga officiella veterinärer omfattas. Inspektionerna genomförs som dokumentgranskning eller genom fysiska besök. Vid tips om tveksamt utförda uppdrag eller om felaktigheter i dokument kan särskild uppmärksamhet riktas mot den aktuella veterinären.

Hantering av resultat och avvikelser

När kontrollen har genomförts får verksamhetsutövaren i regel en kontrollrapport och resultaten dokumenteras hos kontrollmyndigheten. Vid avvikelser har kontrollmyndigheten rätt att besluta om ett föreläggande som kan förenas med vite. Vissa avvikelser kräver en förnyad kontroll och det är kontrollmyndigheten som gör denna bedömning. Kontrollmyndigheten har också rätt att besluta om avlivning eller isolering av djur och kan också besluta om begränsningar när det gäller hanteringen av djur.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Den instans, till exempel Jordbruksverkets djurkontrollenhet eller länsstyrelserna, som utför den operativa kontrollen ska årligen återrapportera kontrollresultaten till Jordbruksverket.

Provtagning för salmonella bland fjäderfä utförs av både djurägaren och den officiella veterinären. Det laboratorium som analyserar proverna ska föra journal som varje kvartal ska skickas till länsstyrelsen som i sin tur en gång per år rapporterar till Jordbruksverket. 

Kontrollverksamheten avseende både salmonellakontroll för fjäderfä och TSE ska årligen sammanställas och rapporteras till EFSA. 

Kontrollresultaten utvärderas av myndigheterna och ligger till grund för ständiga förbättringar inom kontrollverksamheten och för verksamhetsplaneringen inför kommande år. Det kan innebära förändringar av prioriterade områden inom kontrollen eller särskilda åtgärder och aktiviteter. 

Myndigheterna genomför kalibreringsinsatser i syfte att verifiera utförd kontroll och bedömning av resultaten samt att säkerställa att kompetensen hos inspektörer och kontrollanter är relevant. 

Läs mer på Jordbruksverkets webbplats:

Senast granskad 2024-01-24