/ / /

Växtskyddsmedel

Syftet med kontrollen är att kontrollera att aktörer som säljer eller använder växtskyddsmedel följer de krav som finns i lagstiftningen och att avvikelser som uppmärksammas rättas till. Det skapar förutsättningar för att hanteringen av växtskyddsmedel sker på ett säkert sätt för människors hälsa, djurs hälsa och miljön. Kontrollen omfattar även aktörer som importerar växtskyddsmedel från andra länder inom och utanför EU.

Myndigheter	Ansvarsområden
Kemikalieinspektionen	Kemikalieinspektionen kontrollerar primärleverantörer (tillverkare och importörer) som släpper ut växtskyddsmedel på den svenska marknaden. Kemikalieinspektionen vägleder kommuner och länsstyrelser i deras kontroll av distributörer och hur allmänheten hanterar växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen prövar också ansökningar om tillstånd för att växtskyddsmedel ska få säljas och användas.
Jordbruksverket	Jordbruksverket vägleder länsstyrelser och kommuner i deras kontroll av yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom jordbruks- och trädgårdsområdet. Det omfattar både lantbrukare som sprider växtskyddsmedel själva och entreprenörer.
Livsmedelsverket	Livsmedelsverket vägleder länsstyrelserna när det gäller kontroll av primärproducenter av livsmedel och deras journalföring av användning av växtskyddsmedel och biocider.
Naturvårdsverket	Naturvårdsverket vägleder länsstyrelser och kommuner i deras kontroll av spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel när det gäller verksamheter utanför jordbruks- och trädgårdsområdet.
Länsstyrelser	Länsstyrelserna kontrollerar hur växtskyddsmedel används på tillståndspliktiga verksamheter inom länet där kontrollen inte har överlåtits till kommuner. Inom ramen för foder- och livsmedelskontrollen av primärproducenter, till exempel jordbrukare och växthusodlare, kontrollerar länsstyrelserna även viss dokumentation av användningen av växtskyddsmedel.
Kommuner	Kommunerna kontrollerar hanteringen hos distributörer och användare av växtskyddsmedel. Bland de yrkesmässiga användarna finns till exempel jordbrukare, växthusodlare, skogsbruk, betningsaktörer, golfbanor, parker samt entreprenörer som lejs in att utföra bekämpningar.

Planering av kontrollen

Kontrollen av aktörer som säljer eller använder växtskyddsmedel ska utföras regelbundet och riskbaserat. En aktör kan vara tillverkare, importör, distributör (återförsäljare) eller användare av växtskyddsmedel, inklusive primärproducenter av foder och livsmedel.

Ansvaret för kontroll är uppdelat mellan Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Varje kontrollmyndighet ansvarar för att planera och genomföra sina kontroller med utgångspunkt i förordning (EU) 2017/625 och miljötillsynsförordning (2011:13).

Kontrollmyndigheterna ska ta fram en behovsutredning där de redogör för behovet av kontroll inom sina ansvarsområden (se 6 § miljötillsynsförordningen). Behovsutredningen ska ses över och uppdateras varje år. Utifrån resultatet tar varje myndighet fram en plan och prioriterar vilka verksamhetsområden som ska kontrolleras under året. När det gäller kontrollen av foder- och livsmedelsföretag i primärproduktionen finns även en nationell kontrollplanering som styr vilka slags primärproduktions-anläggningar som ska prioriteras ett visst år.

Varje myndighet ansvarar för att upprätthålla ett register över alla sina aktörer. Utifrån planen och registret väljer myndigheten vilka aktörer som ska kontrolleras under året.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ansvarar för att ta fram föreskrifter, vägledningar, informationsblad och annat material som ger stöd till vad som ska kontrolleras och hur det ska följas upp. Livsmedelsverket vägleder när det gäller krav på dokumentation som behövs för att säkerställa att livsmedel är säkra och Jordbruksverket vägleder när det gäller säkert foder.

För att effektivisera och harmonisera kontrollen genomförs regelbundet nationella projekt. Inom projekten erbjuds vägledningsmaterial som stöd för kontrollen. I samband med starten av projekten arrangeras även utbildningar. Kontrollerna utförs sedan under en begränsad period.

Inspektörerna har tillgång till vägledningsmaterialet på de vägledande myndigheternas respektive webbforum. För att nå vägledningarna behöver man i vissa fall vara medlem och få en separat inloggning.

Kontrollfrekvens och riskbaserat urval

Kontrollmyndigheterna beslutar om hur ofta kontrollernas ska utföras. Det är viktigt att uppnå en kontrollfrekvens som innebär att en bestående effekt av kontrollen hos aktören upprätthålls. Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket rekommenderar att alla aktörer kontrolleras minst vart femte år.

Kontrollfrekvensen inom ramen för foder- och livsmedelskontrollen är generellt sett låg. Det beror bland annat på att många företag är certifierade eller anslutna till etablerade kvalitetssäkringssystem, vilket underlättar för företagen att följa lagstiftningen. Kontrollfrekvensen styrs av den nationella kontrollplaneringen av foder- och livsmedelsföretag i primärproduktionen.

Riskbaserat urval

Kontrollmyndigheternas kontroll ska utföras utifrån ett riskbaserat urval. Urvalet grundas på en analys av riskrelaterade egenskaper hos aktörerna. Baserat på riskanalysen bestämmer myndigheterna hur ofta olika typer av aktörer ska kontrolleras. Aktörer med hög risk ska kontrolleras oftare än aktörer med låg risk.

Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket och Naturvårdsverket har tillsammans tagit fram en tillsynsvägledning där kommuner kan få stöd i sin verksamhetsplanering av kontrollen.

När det gäller kontrollen som görs inom ramen för foder- och livsmedelslagstiftningen finns en gemensam vägledning för klassning av foder- och livsmedelsföretagen i primärproduktionen, för planering av den riskbaserade kontrollen och för urval av kontrollobjekt. Modellen tar hänsyn till olika risker, bland annat kopplat till användning av växtskyddsmedel.

De allra flesta aktörer som säljer och använder växtskyddsmedel vill göra rätt och följa de regler som finns. Det kan dock förekomma aktörer som avsiktligt väljer att inte följa reglerna utan medvetet försöker lura de som köper växtskyddsmedel, så kallat bedrägligt eller vilseledande agerande. Kontroll för att upptäcka detta sker inom ramen för den befintliga kontrollen och vid händelsestyrd kontroll, exempelvis om myndigheter misstänker eller får tips om sådant agerade. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket ger då vägledning i det enskilda fallet.

Genomförande och kontrollmetoder

Hur myndigheterna bör utföra den offentliga kontrollen och vilka metoder som är lämpliga för att kontrollera försäljning och användning av växtskyddsmedel beskrivs i centrala vägledningar och checklistor. Beroende på syftet med kontrollen och vilken sorts aktör som kontrolleras kan kontrollerna genomföras på olika sätt. Grundprincipen är att kontrollerna ska vara oanmälda, men kontrollerna får också föranmälas om det behövs för kontrollernas genomförande.

Kontroll av tillverkare och importörer

Hos tillverkare och importörer som släpper ut växtskyddsmedel på den svenska marknaden ska inspektören kontrollera att aktören följer kraven om till exempel:

register över växtskyddsmedel,
att överlåtelse sker till aktörer med utbildningsbevis eller användningstillstånd,
att växtskyddsmedel är godkända och korrekt märkta.

Kontroll av distributörer

Hos av distributörer (återförsäljare) kontrollerar inspektören exempelvis:

register över växtskyddsmedel,
att överlåtelse sker till aktörer med utbildningsbevis eller användningstillstånd,
att växtskyddsmedel är godkända och korrekt märkta.

Kontroll av yrkesmässiga användare

Kontrollen hos användare kan utföras på hela verksamhetens hantering av växtskyddsmedel eller bara på vissa delar.

Kontrollen kan omfatta till exempel:

sprutförarens användningstillstånd,
dokumentation (sprutjournal),
lagring, hantering och spridning av växtskyddsmedel,
arbetet med integrerat växtskydd.

Hantering av resultat och avvikelser

Efter en kontroll ska aktören få en kontrollrapport med eventuella krav på åtgärder. Kontrollmyndigheten ska dokumentera kontrollen och bedöma om riskklassningen är korrekt.

De avvikelser som framkommer används för att bedöma vilken uppföljning kontrollmyndigheten behöver göra och eventuella rättsliga åtgärder. Straffbelagda överträdelser kan leda till åtalsanmälan eller miljösanktionsavgift. Enligt livsmedelsförordningen och förordningen om foder och animaliska biprodukter ska sanktionsavgift även tas ut av den som brister i journalföring av användningen växtskyddsmedel och bekämpningsmedel.

Myndigheten ska följa upp avvikelser vid nästa planerade besök eller vid ett separat uppföljande kontrollbesök. Om avvikelserna inte är åtgärdade ska myndigheten besluta om ytterligare åtgärder ställda i relation till tidigare beslut. Det kan röra sig om att koppla ett vite till beslutet.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Varje kontrollmyndighet ansvarar för att ha system och rutiner för uppföljning. Kravet omfattar uppföljning av att de planerade kontrollerna har utförts, att de har skett enligt dokumenterade rutiner och är riskbaserade samt att de är ändamålsenliga och ger avsedd effekt.

Varje år samlar Kemikalieinspektionen in uppgifter om alla de kontroller av växtskyddsmedel som kontrollmyndigheterna har utfört under föregående år. Uppgifterna sammanställs i den årliga rapport om kontrollen i livsmedelskedjan, som publiceras på Livsmedelsverkets webbplats och även skickas till EU-kommissionen. I rapporten utvärderas statistiken över kontrollerna i syfte att hitta större avvikelser och utifrån dessa göra rätt prioriteringar i den kommande verksamhetsplaneringen. Uppgifterna används också för att mäta indikatorer till de operativa mål som finns för växtskyddsmedel i den nationella kontrollplanen.

Senast granskad 2024-09-18