Animaliska biprodukter
Syftet med kontrollen är att säkerställa att försäljning, hantering och förvaring av animaliska biprodukter sker på ett sätt som är säkert för både människor, djur och miljö.
Jordbruksverket ansvarar för övergripande råd, stöd och vägledning och de operativa kontrollmyndigheterna utför kontroll.
| Myndighet | Ansvarsområde |
|
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Försvarsdepartementet Finansdepartementet |
|
| Jordbruksverket |
Djuravdelningen för djurskydd och hälsa ger råd, stöd och vägledning, samt ansvarar för offentlig kontroll av foderanläggningar och utfodring av vilda djur med vissa typer av animaliska biprodukter. Växt- och kontrollavdelningen utför offentlig kontroll av övriga anläggningar/verksamheter som inte kontrolleras av andra operativa kontrollmyndigheter. |
| Livsmedelsverket |
Utför kontroll av:
|
| Länsstyrelserna |
Utför kontroll av:
|
| Kommunerna |
Utför kontroll av:
|
Planering av kontrollen
Både EU-lagstiftning och nationell lagstiftning styr hur kontrollerna ska planeras och genomföras. Myndigheterna tar årligen fram en plan för kontrollverksamheten. Planen beskriver vad som ska följas upp under verksamhetsåret. Planen ska utgå från lagstiftningen, från de gemensamma nationella målen och från mål som myndigheterna själva har satt upp.
Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll
Kontrollen bör utföras med hjälp av framtagna vägledningar, checklistor och resultat från tidigare genomförda kontroller.
ABP-kontrollen ska göras riskbaserat och med lämplig frekvens. Samtliga ABP-anläggningar där Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen riskklassificeras utifrån en risk- och erfarenhetsmodell.
För att bedriva en verksamhet eller driva en anläggning som hanterar, tillverkar eller transporterar animaliska biprodukter ska den som är driftansvarig i de flesta fall vara registrerad eller godkänd av Jordbruksverket.
Livsmedelsanläggningar eller jordbruksföretag behöver generellt sett inte godkännas eller registreras när de hanterar animaliska biprodukter som uppstår i deras verksamhet. Det gäller även andra typer av anläggningar där djur hålls samt för vissa verksamheter som genom Jordbruksverkets föreskrifter är undantagna från registreringskravet.
Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens
I vägledningarna beskrivs i detalj hur kontrollen bör utföras och vilka kontrollmetoder och kontrolltekniker som bör användas.
Kontakt med sakkunniga på Jordbruksverket och SVA kan behöva tas om kontrollanten upptäcker allvarliga risker i verksamheten där vägledningen inte ger tillräckligt stöd för hanteringen av aktuell risk.
Hantering av resultat och avvikelser
Om allvarliga eller upprepade avvikelser upptäcks kan företaget föreläggas att åtgärda bristerna. Till ett föreläggande kan även kopplas ett vite. Om det anses vara en stor risk för smittspridning kan även särskilda ingripanden ske som omhändertagande eller destruktion av till exempel produkter. Kan inte verksamhetsutövaren åtgärda bristerna kan rättelse göras på dennes bekostnad. Kontrollmyndigheten kan även åtalsanmäla eller dra tillbaka ett godkännande eller en registrering.
Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar
Myndigheterna ansvarar för uppföljning och utvärdering av sin kontroll inom området. Stickprovskontroller av dokumentationen från kontrollbesöken görs kontinuerligt för att säkerställa att all dokumentation från kontrollbesöken är fullständig och tillräcklig.
Kontrollresultaten återrapporteras årligen till Jordbruksverket, som analyserar och utvärderar resultaten från föregående års kontroll som ett led vid rapporteringen till den årliga rapporten samt för planeringen av kommande års kontroll. Kontrollresultaten sammanställs, analyseras, utvärderas och redovisas i den årliga rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan.
