Förslag till nya nordiska näringsrekommendationer på remiss
2023-04-05
För hälsan och miljön behöver konsumtionen av växtbaserad mat öka medan köttkonsumtionen behöver minska. Det är den viktigaste slutsatsen i förslag till nya NNR. Men vilka är de största förändringarna och hur kommer det att påverka våra svenska kostråd och nationella riktlinjer för måltider i vård, skola och omsorg? Det och lite till reder vi nu ut på Måltidsbloggen.
Några förändringar
I förslaget har rekommenderat intag av en rad näringsämnen justerats, bland annat vitamin B12 och järn. Rekommendationen om tillsatt socker skärps och omfattar nu allt fritt socker, det vill säga även sockerarter från honung, juice och fruktkoncentrat.
Nytt jämfört med tidigare näringsrekommendationer är att NNR nu ger mängdrekommendationer för vissa livsmedelsgrupper. För grönsaker, frukt och bär rekommenderas till exempel minst 500-800 gram om dagen. När det gäller rött kött rekommenderas max 350 gram i veckan av hälsoskäl medan den av miljöskäl bör vara lägre. NNR betonar att den minskade köttkonsumtionen bör ersättas av baljväxter och annan mat från växtriket.
NNR är inte samma sak som kostråd
De nordiska näringsrekommendationerna är den vetenskapliga grunden för arbetet med hållbara matvanor i de nordiska länderna. I utvecklingen av de nationella kostråd som sedan tas fram med NNR som grund, tas också hänsyn till specifika förhållanden i de olika länderna och vilka förändringar som behöver göras. På Livsmedelsverket tittar vi till exempel på hur svenskarna äter idag, hur ohälsan kopplad till mat ser ut, hur maten produceras och Sveriges krisberedskap.
Vad händer nu och hur kommer offentliga måltider att påverkas av nya NNR?
Livsmedelsverket kommer nu att besvara remissen och hoppas att även andra experter och organisationer tar chansen att bidra med sina synpunkter. Remissen är öppen till 26 maj.
De slutliga nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023, presenteras i slutet av juni av Nordiska ministerrådet. Därefter inleds Livsmedelsverkets arbete med att uppdatera de svenska kostråden. En genomlysning av de nationella riktlinjerna för måltider i äldreomsorgen respektive på sjukhus kommer också att göras i samband med uppdateringen av kostråden.
I höst planerar vi att arrangera ett webbinarium där både NNR och det fortsatta arbetet presenteras närmare. Datum för det kommer längre fram.
Skola och förskola
I samband med uppdateringen av kostråden planeras även en uppdatering av riktlinjerna för måltider i skolan och förskolan samt skriften ”Skolmåltiden, en viktig del av en bra skola”, som riktar sig till skolledare. Nu under våren förbereder vi för det arbetet och inom kort berättar vi mer. Håll utkik på Måltidsbloggen!
Omfattande vetenskapligt arbete bakom NNR
Arbetet med att uppdatera NNR är mycket omfattande, cirka 400 forskare har gått igenom det aktuella kunskapsläget. Experterna är antagna på basen av sina strikt vetenskapliga meriter, efter en tuff jävsgranskning. Forskarnas slutsatser har sedan presenterats i ett femtiotal vetenskapliga underlag. Dessa underlag har tidigare varit ute på remiss, öppna för alla att ge synpunkter på. Det pågår just nu en debatt där företrädare för köttbranschen, främst LRF, kritiserar NNR-arbetet. Kritiken tillbakavisas skarpt av NNR-kommittén. Kritikerna blandar också ihop NNR och kostråd på ett missvisande sätt som riskerar att skrämma upp många. Även Livsmedelsverket har svarat på artiklarna för att reda ut missförstånd.
Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider
