Bra med näring men fortfarande för mycket dioxiner i maten
2024-06-18
Maten vi köper innehåller tillräckligt av de flesta näringsämnen. Mängden av miljögifterna dioxiner och PCB som vi får i oss från maten är den lägsta sedan mätningarna startade för 25 år sedan, men halterna behöver minska ytterligare. Det är några av de första resultaten från Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2022.
Livsmedelsverket genomför regelbundet så kallade matkorgsundersökningar, som analyserar innehållet i en typisk svensk "matkorg". Syftet med undersökningarna är att ge en övergripande bild av hur mycket näringsämnen som den svenska befolkningen får i sig via maten men också hur mycket vi får i oss av ämnen som kan vara skadliga, som oönskade metaller, dioxiner och PCB. Innehållet i matkorgen baseras alltså på en teoretisk genomsnittskonsumtion för medelsvensken.
Nu kommer den första delrapporteringen med resultat för näringsämnen, metaller, dioxiner och PCB. Resultaten jämförs med tidigare matkorgsundersökningar från 1999, 2005, 2010 och 2015.
Maten innehåller ofta tillräckligt med vitaminer och mineraler
Matkorgen 2022 visar att maten som analyserats ofta innehåller tillräckligt av de vitaminer och mineraler kroppen behöver. Det var dock små marginaler mellan intaget av D-vitamin, folat, selen och järn och rekommendationerna. Det pekar på att det kan finnas grupper i befolkningen som har risk för brist av dessa. Livsmedelsverket rekommenderar till exempel alla över 75 år och alla som bär heltäckande klädsel på sommaren att ta tillskott med D-vitamin.
Innehållet av mättat fett, socker och salt var däremot för högt jämfört med det rekommenderade intaget.
Lägsta intaget av dioxin och PCB, bly och kvicksilver hittills men kadmium har ökat
Nivåerna av flera oönskade ämnen, som dioxiner och PCB, bly och kvicksilver, har minskat jämfört med tidigare undersökningar. Innehållet av kadmium och oorganisk arsenik låg dock nära riktvärdet för när det finns risk för negativ effekt på hälsan. När det gäller dioxiner var intaget det lägsta sedan mätningarna startade för 25 år. Samtidigt ligger intaget nära riktvärdet, vilket visar att nivåerna behöver minska ytterligare.
Genomsnittsintag av olika ämnen
Mängden av ett ämne som varje person får i sig i genomsnitt kallas per capita-intag. I denna rapport har vi uppskattat per capita-intaget utifrån
- hur mycket näringsämnen respektive oönskade ämnen som finns i olika typer av livsmedel (halterna)
- hur mycket av de olika livsmedelsgrupperna som varje person konsumerar i genomsnitt (”per capita-konsumtion”).
Fett, kolhydrater och protein
Fördelningen mellan energiintagen från totala mängden fett, kolhydrater och protein låg inom de rekommenderade värdena. För respektive näringsämne såg per capita-intagen ut på följande sätt:
- Mättat fett var högre än rekommendationerna.
- Enkelomättat och fleromättat fett var i linje med rekommendationerna.
- Transfett var fortsatt lågt.
- Fritt socker var för högt.
Vitaminer
För vitaminer såg per capita-intagen ut på följande sätt:
- Vitamin A, E, K, tiamin och riboflavin var högre än det så kallade genomsnittsbehovet, vilket tyder på att den svenska befolkningen generellt får i sig tillräckligt av dessa vitaminer.
- Vitamin D var också högre än genomsnittsbehovet, men med mindre marginal, vilket tyder på att de flesta får i sig tillräckligt, men att det också finns grupper som riskerar brist.
- Folat var under genomsnittsbehovet, vilket tyder på att den svenska befolkningen generellt inte får i sig tillräckligt. Andra studier på folat visar dock att få vuxna i Sverige har låga nivåer i plasma.
Mineraler
Per capita-intaget av de flesta mineraler låg långt över genomsnittsbehovet, vilket tyder på att de flesta får i sig tillräckligt. Några resultat avviker dock från detta:
- Selen och järn var i nivå med eller strax över genomsnittsbehoven, vilket innebär att det kan finnas risk för brist på dessa mineraler i vissa grupper.
- Natrium var för högt, vilket tyder på ett intag som ger ökad risk för kronisk sjukdom i befolkningen.
- För fosfor var intaget så högt att det ligger strax under den övre intagsgränsen, där det finns risk för negativa hälsoeffekter.
Metaller
Per capita-intaget av alla de oönskade metallerna låg under de hälsobaserade riktvärdena, vilket är målet. För vissa metaller, framför allt kadmium och oorganisk arsenik, låg per capita-intaget dock nära riktvärdet. Största delen av det kadmium och oorganisk arsenik som finns i mat kommer från spannmål. För oorganisk arsenik var per capita-intaget mycket närmare riktvärdet i denna matkorgsundersökning än i tidigare matkorgsundersökningar. Det beror främst på att de hälsobaserade riktvärdena för oorganisk arsenik har sänkts, men också delvis på ökat intag.
PCB och dioxiner
Fet fisk, fetter/oljor, feta mejeriprodukter och kött bidrog mest till det totala per capita-intaget av PCB och dioxiner. De högsta halterna fanns i fet fisk. Det beräknade per capita-intaget av PCB och dioxiner minskar över tid, vilket är bra. För dioxiner ligger det ändå i nivå med eller över det tolerabla veckointaget som beräknats av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa.
Under slutet av året kommer även resultaten för klororganiska bekämpningsmedel, bromerade flamskyddsmedel, per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), klorparaffiner, fosforbaserade flamskyddsmedel, mjukgörare, polyaromatiska kolväten, glycidylestrar och MCPD-estrar, akrylamid, mykotoxiner och radionuklider att presenteras.
