Tid för skollunch – hur lång tid behöver eleverna?

Elever i skolmatsal

2024-11-21

Om eleverna får längre tid på sig att äta lunch så äter de mer av både huvudrätt och grönsaker. Studier indikerar också att elever med längre lunch är gladare under lunchen jämfört med elever med kortare lunch. Det visar en forskningssammanställning som Livsmedelsverket gjort om hur lång tid som bör sättas av för elevernas lunch.

Skollunchen är inte bara ett tillfälle att äta utan det är även ett tillfälle för socialt umgänge mellan elever, och mellan elever och vuxna. I Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmåltider finns sedan 2013 rekommendationen att varje elev bör ha möjlighet att sitta vid matbordet i minst 20 minuter. Tanken är att eleverna ska ha tillräckligt med tid för att både hinna äta maten och för att kunna prata och umgås med de andra vid bordet.

Som grund för den pågående uppdateringen av riktlinjerna för måltider i skolan har Livsmedelsverket sammanställt forskning om hur lång tid som bör avsättas för eleverna att äta lunch. Sammanställningen visar att det finns begränsat med forskning på området. Endast nio studier har gjorts på området, åtta av dem i USA och en i Australien.

Studierna visar att eleverna som hade längst tid för lunch åt mer av huvudrätten medan de som hade kortast tid för lunch åt minst. Elever som fått 25–30 minuters lunch, varav 20 minuters sittande tid, kände sig mer mätta efter lunchen jämfört med elever som haft kortare lunch. Frukt, grönsaker och fullkornsprodukter är sådant som eleverna konsumerade mer av vid längre lunch, även om inte alla studier visat på ett högre intag av dessa.

− Studierna tyder på att om elever får längre tid vid matbordet än de 20 minuter som anges i nuvarande riktlinjer, så skulle det kunna bidra till att skolelever äter mer av maten, inklusive grönsaker och knäckebröd. Därmed skulle de ha bättre förutsättningar att hålla sig mätta under eftermiddagen, säger Emelie Elin på Livsmedelsverkets Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

Endast två av studierna har undersökt sambandet mellan tid för skollunch och relationsbyggande, vilket innebär att det är svårt att dra några slutsatser. Men studierna visade att barn med längre lunch i högre utsträckning rapporterade att de kände sig glada under lunchen jämfört med elever med kortare lunch.

Längre tid för lunch kan leda till att eleverna äter mer mat i skolan 

Det går inte att utifrån dessa forskningsstudier slå fast hur lång tid elever behöver för att sitta ner och äta sin skollunch utan stress, och samtidigt få tid för återhämtning och relationsbyggande. Men studierna i den här forskningssammanställningen visar att tiden som eleverna får för lunch påverkar hur mycket mat de äter, och längre sittande tid för lunch kan kopplas till ett högre matintag. Ingen av studierna talar för att det finns fördelar med en kortare lunchtid jämfört med en längre när det gäller matintaget hos elever. Studierna visar inte heller att en tid kortare än 20 minuter vore gynnsamt för elevers lunchintag.

Det är dock svårt att utifrån dessa studier att komma fram till vad som är minsta möjliga tidslängd för lunch eller optimal tidslängd för lunch, utifrån perspektivet att eleverna utan stress ska hinna äta den mat de behöver och även få tid till återhämtning och relationsbyggande.

Här hittar du forskningssammanställningen:

 

Kontakta oss

Ett fel inträffade när CAPTCHA-bilden skulle hämtas

Om Måltidsbloggen

Måltidsbloggen vänder sig till dig som arbetar med att utveckla de offentliga måltiderna och drivs av Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Vi arbetar för att främja en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor.

 En grafisk tallrik uppdelad i sex stycken pusselbitar, varje pusselbit har ett unikt ord. Säker, God, Integrerad, Näringsriktig, Miljösmart och Trivsam. Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider