Köttbullar och makaroner engagerar stor som liten
2023-09-20
Att måltiderna i skolan engagerar är inget nytt, men nu under höstterminens början har Bollnäs kommun fått ovanligt mycket uppmärksamhet för utformningen av sin meny på Kilbergsskolan. Det handlar om ett medborgarförslag som ledde till att man valde att testa ett tredje alternativ i skolrestaurangen, i media kallat köttbullsexperimentet.
I Bollnäs ville man prova ett nytt sätt att nå de barnen som är i gråzonen, som kanske får i sig tre majskorn vid måltiden, men som inte har någon diagnos. Målet är att barn som äter selektivt ska våga bredda repertoaren, med den övriga buffén, i sin egen takt tryggt förvissade att det finns minst ett alternativ som mättar. Testet utvärderas under höstterminen genom observationer, både av skolpersonalen vid den pedagogiska lunchen och av måltidspersonalen som har god kännedom om barnen som äter i skolrestaurangen.
Nationell uppmärksamhet
Flera andra kommuner har vittnat om liknande förslag från kommunmedborgare och i media har skolmenyer vridits och vänts på. Frågor som ”hur gör man med barn som inte äter” och ”vilket ansvar har skolan för barns matvanor” har lyfts. När en lokaltidning intervjuade några barn på Kilbergsskolan var deras reaktioner på köttbulls-testet inte helt förvånande positiva. Men reflektioner kring att det är bra att vuxna lägger sig i vad som serveras och att det kanske inte är så nyttigt att äta samma sak varje dag kom också fram. Det hela kokade ner i ett huvudproblem som enligt barnen behövde lösas – att måltidsmiljön var stökig och att de ville ha mer lugn och ro vid måltiden.
Är det maten eller systemet det är fel på?
Sverige har en lång tradition av skolmåltider, och kanske ligger den oss i fatet ibland? De traditionella matsalarna har hängt med länge och inte förändrats i samma takt som skolmaten. De kan ha fyllt sitt syfte, men är inte anpassade till dagens syn på mat, måltider och kunskap om vad som behövs för en god och trivsam måltid. Köttbullarna och makaronerna riskerar att bli en tillfällig lindring på flera av de utmaningar som skolan brottas med, men det är inte säkert att den löser problemet med att barnen inte äter. Barnen är själva problemet på spåret. Om de hade involverats i problemformuleringen och lösningen, hade lösningen sett annorlunda ut då?
En god och tillgänglig måltidsmiljö för alla
Alla barn behöver en trivsam måltidsmiljö och rätt förutsättningar för att maten ska hamna i magen. En god och tillgänglig måltidsmiljö kan innebära att man inte behöver göra lika många anpassningar av maten, även om vissa barn och elever även behöver det. Anpassningar för barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är oftast bra för alla, men de är nödvändiga för dessa barn.
Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har Livsmedelsverket tagit fram information om måltider för barn och elever med NPF i förskola och skola. Via länkarna nedan hittar du mer information om NPF och hur det kan påverka måltidsupplevelsen. Där finns också fördjupad information om förebyggande insatser och om hur måltiderna kan anpassas när det gäller meny, psykosocial och fysisk miljö.
För barn som inte behöver anpassade måltider har skolan en viktig roll att erbjuda möjligheten att testa på olika slags mat. För att täcka barns näringsbehov behövs en varierad meny – även om skollunchen bara står för cirka 30 procent av elevernas dagsbehov av energi och näring. De flesta skolor serverar flera alternativ varje dag och erbjuder en stor salladsbuffé. Möjligheten att hitta något som faller i smaken finns oftast. För att alla barn ska äta tillräckligt i skolrestaurangen behövs ett helhetsperspektiv och ett samarbete mellan skola och kök. Det handlar om så mycket mer än bara det som ligger på tallriken och här finns Måltidsmodellen samt Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan som stöd.
Hur gör andra?
De flesta kommuner har samma utmaningar kring att hitta lösningar för att erbjuda näringsriktiga och varierade måltider som tilltalar och äts upp av barnen.
I Dalarna, med sina 15 kommuner, har man gått ihop och kommit överens om en gemensam strategi och rutin för specialkost och anpassade måltider. I Avesta kommun följer man utöver den gemensamma överenskommelsen även Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider. I skolan är det Elevhälsogrupperna som fattar beslut om anpassade måltider vid exempelvis NPF-diagnoser. Att ha en nära samverkan kring gemensamma utmaningar kan ge stöd i dialog med måltidsgäster, anhöriga och politiker.
I Umeå kommun har man tagit fram en egen handbok för specialkost och anpassade måltider för att alla ska göra på samma sätt i kommunen. Runt om i landet finns många fler goda exempel på hur man får maten att hamna i magen.
Inom ramen för projektet Ett nytt recept för skolmåltider testas ett antal lösningar för att skapa ett hållbart skolmåltidssystem – med missionen att alla barn äter god och hållbar skolmat. Här finns inspiration att hämta kring hur man kan arbeta kring elevdelaktighet, måltidsmiljö och skolmåltidens koppling till det pedagogiska uppdraget. Mer information om lösningarna som testats kommer komma under hösten.
Måltidsmodellen - ett helhetsperspektiv på hållbara måltider
